ENJA (enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys)

ENJA är en schablonmodell för samhällsekonomiska beräkningar av järnvägsåtgärder.

Verktyget kan användas till att beräkna samhällsekonomiska effekter av mindre tids- och avståndsförändringar i tidiga skeden inklusive åtgärdsvalsstudier och funktionsutredningar. Det kan även användas till att beräkna samhällsekonomiska kostnader av förseningar i tågtrafiken.

Syftet med schablonmodeller är att möjliggöra enklare och snabbare beräkningar som ger ett översiktligt samhällsekonomiskt resultat. I tidiga skeden finns vanligtvis många tänkbara utredningsalternativ och ofta saknas också den detaljerade information som krävs för att kunna genomföra fullständiga samhällsekonomiska kalkyler. Schablonmodeller som ENJA kan då användas för att ge en vägledning i vilka alternativ man bör gå vidare med. Resultatredovisningarna innehåller flera användbara break-even-analyser för de tillfällen där det saknas information om effekter.

ENJA kan användas för att beräkna värdet av följande förändringar:

  • Tidtabellstid
  • förseningstid
  • linjeavstånd.

ENJA kan också användas för att sammanställa värdet av exempelvis en minuts tidsförändring på valfritt antal sträckor. Ett annat användningsområde är sammanställning av antal tåg, resande och transportvolymer på utvalda delsträckor. Dessutom är det möjligt att importera förseningsstatistik från LUPP för att beräkna samhällsekonomiska kostnader av inträffade förseningar.

Nyheter i ENJA 2026

  • Nya resultatredovisningar: NNK-beräkning, sammanfattning av länkar och break-even-analyser.
  • Fler valmöjligheter vad gäller kalkylperiod, öppningsår, byggtid och prognosår.
  • Sammanställning av samhällsekonomiska värden på geografi har fler nivåer: stråk, bandel och linjedel.
  • Möjlighet att importera LUPP-statistik för beräkning av förseningskostnader i tågtrafiken.
  • Uppdaterad användarhandledning

Förvaltning

Trafikverket äger och förvaltar ENJA och ansvarar för vidareutveckling av verktyget.