Basprognoser
Trafikverket har regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser för alla trafikslag inom såväl persontrafik- som godstransportsektorn.
Syftet med dessa så kallade Basprognoser är att utgöra en utgångspunkt och ett jämförelsealternativ vid planering, dimensionering och effektbedömning av infrastrukturåtgärder. Till exempel utgör de underlag för samhällsekonomiska analyser av åtgärder som påverkar transportsystemet. De utgör även grunden för de Nationella och Regionala transportplanerna. På regional och lokal nivå används trafikprognoser för exempelvis kapacitetsanalyser och dimensionering av infrastrukturprojekt.
Basprognosen baseras på fattade politiska beslut och omvärldsförutsättningar
Den framtida förväntade transportefterfrågan uppskattas utifrån
- gällande politiska beslut rörande styrmedel och fysiska åtgärder, och
- omvärldsförutsättningar såsom befolknings- och ekonomisk utveckling
Omvärldsförutsättningar utgörs av statistik och prognoser från väletablerade källor såsom Statens statistiska centralbyrå (SCB), Konjunkturinstitutet, EU, Energimyndigheten.
Eftersom nya politiska beslut fattas och förutsättningar förändras, revideras basprognosen regelbundet. En större revidering görs vart fjärde år, och vartannat år görs en mindre uppdatering utifrån uppdaterade omvärldsförutsättningar.
I regeringens infrastrukturproposition (2012/13:25 - se länk nedan) finns beskrivet att Trafikverkets Basprognoser ska ”Utgå från nu beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen” samt ”Beakta arbetet hos andra statliga aktörer”. Det innebär att Trafikverket i sina Basprognoser inte ska föregripa framtida politiska beslut, i första hand avseende transportinfrastruktur och skatter och avgifter inom transportsektorn. Övriga antaganden om omvärldsfaktorer som behövs som underlag till basprognosen brukar väljas efter principen ”mest trolig utveckling”. Hur begreppet ”beslutad och aviserad politik” ska tolkas i specifika fall är dock långt ifrån självklart, och inte heller hur ”politik” ska avgränsas från ”omvärldsfaktorer”. För att ta två viktiga exempel är det inte självklart var gränsen går mellan politik och (exogen) omvärldsfaktor för regionaltrafikens tidtabeller eller för nya fordons bränsleförbrukning och elektrifiering.
Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem, Prop. 2012/13:25 (Regeringens webbplats)
Trafikverket bedömer att det Klimatpolitiska ramverket ska betraktas som ”beslutad politik”
Ett belysande exempel på hur dessa generella riktlinjer kan tolkas är hur klimatmålet hanterats i de senaste basprognoserna (2020 och 2024). Det klimatpolitiska ramverket, som beslutats av en bred majoritet i Sveriges riksdag, utgör en viktig förutsättning för hur olika aktörer kommer att agera i framtiden. Flera kraftfulla styrmedel har redan införts för att styra mot de klimatmål som beslutats och en förstärkt styrning är att förvänta. Inför beslut om förutsättningarna för Basprognos 2024 har Trafikverket därför, liksom inför Basprognos 2020, bedömt att det Klimatpolitiska ramverket ska betraktas som ”beslutad politik”.
Den beslutade inriktningen stöds av EU:s mål och de förslag som lagts i Fit for 55. EU-initiativen pekar på att hela EU ställer om och att det kommer att komma direktiv som Sverige måste efterleva fram till det huvudsakliga prognosåret som i 2024 års basprognos kommer vara år 2045.
För att kunna göra en prognos som uppfyller klimatmålet behövs antaganden om vilka konkreta åtgärder som ska leda till att klimatmålet uppfylls – det räcker inte att bara anta att klimatmålet uppfylls, eftersom det går att åstadkomma på flera olika sätt. Lösningen har blivit att Trafikverket gjort antaganden om framtida reduktionsplikt, vilket inte hade beslutats (då), ett antagande om indexuppräkning av bränsleskatterna, vilket hade aviserats av regeringen i ett principbeslut men utan slutår för indexeringen, samt antaganden om fordonsflottans utveckling (snittförbrukning och elektrifiering) vilka byggde på att ytterligare, ännu ej beslutade styrmedel och åtgärder sattes in. Trafikverket gjorde bedömningen att detta var en trolig utveckling.
Tillsammans innebar dessa antaganden att klimatmålet kunde nås. Den underliggande logiken var alltså att Trafikverket utgick från att styrmedel och åtgärder skulle sättas in som gjorde att klimatmålet uppnåddes, även om det vid prognostillfället inte var känt exakt vilka dessa styrmedel skulle bli i verkligheten. Sedermera har beslut fattats om reduktionsplikt som ligger nära Trafikverkets antagande, fordonsförbrukningen har utvecklats på ett sätt som hittills ligger nära Trafikverkets antaganden, medan den aviserade bränsleskatteindexeringen har pausats två år (2021 och 2022) med hänvisning till de höga priserna på biodrivmedel. I skrivande stund pågår flera politiska initiativ för att dämpa prisutvecklingen på bränslen, eller effekterna av prisökningen, vilket illustrerar osäkerheten när det gäller politiska styrmedel.
Basprognosens utgör en utgångspunkt för planering, dimensionering och effektbedömning av infrastrukturåtgärder
Trafikverket Basprognos är en referensprognos vars primära syfte är att utgöra en utgångspunkt och ett jämförelsealternativ vid planering, dimensionering och effektbedömning av infrastrukturåtgärder. Sammanfattningsvis: Att utgå från samma jämförelsealternativ för de flesta analyser har många fördelar, och det är oftast rimligt att då utgå från en referensprognos (trolig utveckling). Men det finns också exempel på analyser där andra jämförelsealternativ bör väljas. Vidare är det långt ifrån självklart hur antagandena i en referensprognos ska väljas. Formuleringen ”beslutad och aviserad politik, samt trolig utveckling av omvärldsfaktorer” är en bra början, men hur det ska konkretiseras är inte alltid självklart.
Basprognosens osäkerheter
De flesta av de ovan nämnda prognosförutsättningarna är förknippade med tämligen stora osäkerheter. Därför bör det poängteras att prognosernas resultat för de framtida åren ska ses som vilken resande- och transportutveckling som kan förväntas ske, givet att de förutsättningar som antagits inträffar. En annan viktig aspekt är att prognoserna inte innehåller konjunkturella variationer som uppstår i verkligheten, vilket innebär att oavsett hur "bra" en långsiktig prognos är, så kommer verkligheten att slingra sig som en orm kring trenden.
Trafikprognosberäkningar görs med hjälp av godstransport- och persontrafikmodeller som är baserade på dagens transport- och resandemönster.