Samhällsekonomi

Varje år avsätter den offentliga sektorn många miljarder kronor inom transport­sektorn för att förbättra tillgängligheten för hushåll och företag och minska negativ påverkan på bl.a. hälsa och miljö. Alla resurser som används för att underhålla och utveckla infrastrukturen har en alternativ användning som också skulle skapa nyttor för samhället.  Det innebär att infrastrukturinvesteringar både skapar och tränger undan samhällsnytta. Samhället har naturligtvis ett intresse av att genomföra åtgärder som skapar mer nytta än de tränger undan. Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys är en metod för att väga de samhällsnyttor som en åtgärd ger mot dess kostnader, eller egentligen mot de alternativa nyttor som skulle kunna fås av de resurserna som åtgärden kräver, dvs. mäta åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet.I samhällsnyttorna ingår allt som bidrar till livskvalitet, till exempel materiell standard, trygghet, meningsfull fritid, hälsa, rekreation och en god livsmiljö. Samhällsekonomisk effektivitet uppnås om alla samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder genomförs.

Samhällsekonomiska nyttokostnadsanalys används för att jämföra åtgärder

Statens budget är begränsad och alla åtgärder som bedömts vara samhällsekonomiskt lönsamma kan därför inte realiseras. Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys används därför främst för att rangordna åtgärder utifrån samhällsekonomiska lönsamhet per satsad skattekrona. En kostnadseffektiv användning av skattemedel innebär en prioritering av de åtgärder som har störst samhällsekonomisk avkastning per skattekrona. Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys används för att prioritera åtgärder givet satta budgetramar. De samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyserna utgör vetenskapligt förankrade och objektiva beslutsunderlag, som gör det möjligt att jämföra ett stort antal åtgärder på ett sätt som är transparent och möjligt att granska.

ASEK-rapporten

Trafikverket har i uppdrag av regeringen att utveckla och förvalta metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser. Trafikverkets principer och övergripande metodik för samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser sammanställs i den så kallade ASEK-rapporten. I denna rapport finns också de ekonomiska värderingar som används för att översätta fysiska effekter till kronor. Dessa principer och kalkylvärden utgör tillsammans med trafikprognoser och effektsamband ingångsvärden i de samhällsekonomiska kalkylverktyg som Trafikverket förvaltar.

Samhällsekonomiska kalkylverktyg

De samhälsekonomiska kalkylverktygen är beräkningsmodeller som möjliggör standardiserade åtgärdsanalyser och som därmed effektiviserar genomförandet samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser. Inom transportsektorn finns många olika typer av åtgärder som genomförs givet olika förutsättningar. För att hantera mångfalden av analysproblem och kontextberoenden så att beslutsunderlagen blir jämförbara behövs bra metodstöd. Detta stöd ges bland annat i form av olika typer av vägledningar och beräkningshandledningar. Detta tillsammans med de gemensamma ingångsvärdena som tillämpas konsekvent ger jämförbara beslutsunderlag.

Samlad effektbedömning

Trafikverket redovisar sina åtgärdsanalyser i ett format som kallas Samlad effektbedömning (SEB). I en SEB beskrivs en åtgärds effekter med tre analyser:

1. en samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys
2. en fördelningsanalys av åtgärdens effekter på olika grupper i samhället och
3. en målanalys av åtgärdens bidrag till de transportpolitiska målen.

Trafikverket jobbar även med konsekvensutredningar som t till exempel inkluderar samhällsekonomiska effekter vid åtgärder som inte är typiska infrastrukturåtgärder. Det kan till exempel handla om regelgivning.