Frågor och svar om kemisk ogräsbekämpning

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Här hittar du frågor och svar om kemisk ogräsbekämpning. Klicka på en fråga för att se svaret på frågan.

Varför använder Trafikverket kemiska bekämpningsmedel?

För att upprätthålla säkerheten för järnvägsdriften måste vi ogräsbekämpa, bland annat med kemiska bekämpningsmedel. Vi har valt att använda en metod som är så rationell och effektiv som möjligt, samtidigt som den har en låg miljöpåverkan. Kemisk ogräsbekämpning är för närvarande den bästa avvägningen mellan effektivitet, säkerhet, miljö, arbetsmiljö och ekonomi.

Vilka krav finns på alternativa metoder för att bekämpa ogräs?

En alternativ metod bör ha egenskaper som kompletterar eller överträffar befintliga metoder. Olika metoder bör självklart ha goda och långvariga effekter och helst vara användbara i hela spårområdet, inte bara i en del av banvallen. Metoderna måste också vara såpass snabba så att ogräsbekämpningen inte tar upp för mycket tid från tågtrafiken, och flexibel så att de kan fungera inom spårmiljön. Dessutom får tekniken givetvis inte skada ballastbädden. Metoderna bör ha minimal miljöpåverkan och vara prisvärda jämfört med befintliga metoder. Slutligen måste metoderna vara säkra för dem som arbetar med ogräsbekämpningen.

Finns det alternativa metoder till kemisk ogräsbekämpning?

Trafikverket har testat flera alternativa metoder, till exempel borstning, hetvatten, sugning, hetvattenskum och ättika. Gemensamt för dem alla är att de alternativa metoderna inte är lika effektiva som kemisk ogräsbekämpning. De kräver upprepade åtgärder under säsongen och tar avsevärt längre tid att genomföra, vilket medför mer omfattande störningar för tågtrafiken.

Tågtrafiken i Sverige har de senaste 15 åren ökat kraftigt. Kapacitetsbristen i det svenska järnvägsnätet är mycket stor. Tågtrafik och underhållsinsatser ska samsas om den bristande kapaciteten. Underhållsmetoderna behöver därför vara snabba och ta så lite spårkapacitet som möjligt i anspråk.

De alternativa metoderna har även anläggningstekniska och andra miljömässigt negativa effekter och sammantaget utgör de i dagsläget inget gångbart alternativ till kemisk bekämpning i stor skala.

Hur bestämmer ni vilka områden som ska bekämpas?

Varje år gör vi en behovsinventering där vi fastställer vilka områden som behöver åtgärdas och vilken metod som ska användas.

Bekämpar ni oavsett väderlek?

Nej, entreprenören håller noga koll på vädret. Entreprenören har den kompetens och utbildning som krävs för att avgöra när bekämpning kan ske. Vi bekämpar inte kemiskt när det regnar eller är risk för kraftigt regn, när mer än 4mm/h är prognosticerat inom 6h. På linjen och driftplatser bekämpar vi inte heller om det blåser mer än 5 m/s.

Hur ser tillstånden ut för att få använda kemiska bekämpningsmedel med glyfosat som aktiv substans?

Att glyfosat får ingå som aktiv substans i kemiska bekämpningsmedel beslutas av EU. EU har beslutat att glyfosat får användas i växtskyddsmedel, godkännandet gäller till och med 15 december 2033.

Glyfosat - Kemikalieinspektionens webbplats

Godkännandet av kemiska bekämpningsmedel sker av varje medlemsland. I Sverige är det Kemikalieinspektionen som beslutar om vilka kemiska bekämpningsmedel som får användas och villkoren för denna användning.

Hur väljer ni dosen på bekämpningsmedel med glyfosat som aktiv substans?

Dosen 1800 gram glyfosat per hektar är framtagen genom tester som utförts i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tester har visat att en lägre dos inte ger önskad effekt. Vår utgångspunkt är att använda så låg dos som möjligt men med acceptabel effekt.

I praktiken är dosen 1800 gram glyfosat per hektar en maximal dos som enbart blir aktuell om hela ytan som ska bekämpas är ogräsbeväxt. Ofta blir den verkligt utlagda mängden per hektar lägre då vi endast besprutar där det finns synligt ogräs.

Sker kemisk bekämpning där allmänheten har tillträde?

Nej, ingen bekämpning kommer ske där allmänheten har tillträde. Spårområdet får enligt Järnvägssäkerhetslagen (2022:367) inte beträdas av allmänheten. Ingen bekämpning sker heller vid järnvägsövergångar eller andra platser där allmänheten passerar järnvägen.

Hur många gånger per år bekämpar ni?

Ogräsbekämpning på driftplatser och längst med linjen sker en gång per år. Bekämpning av jätteloka sker två gånger per år.

Senast uppdaterad/granskad: 2024-02-27

Informationen nedan visas enbart inom Trafikverkets nätverk

Innehållsansvarig Jessica Johansson
Kommunikatör Agneta Hedenblad

Arbetsmiljö och säkerhet

Forskning och innovation

Järnväg

Klimatanpassning

Miljö och hälsa

Planera och utreda

Samarbeten, branschen

Teknik

Upphandling

Väg

Alla från A–Ö

Anmäl skador och fel

Ansök om...

Publikationer och styrande dokument

Resa med konferensvagn

System och verktyg

Trafiktjänster

Utbildningar

Data och kartor

Aktuellt för dig i branschen

Kontakta oss

Vår verksamhet