Generella trafikbestämmelser

Ordergivning vid felaktig ringningssignal

Fråga: Ska felaktig riktningssignal orsaka ordergivning?

Svar: Ja, felaktig riktningssignal ska orderges.

Dels för att den ska vara angiven i linjeboken och det som inte stämmer enligt den föranleder ordergivning. Dels för att det finns krav att föraren ska stanna om tågvägen enligt riktningssignalen inte överensstämmer med körplanen.

Ordergivning vid avstängt spår

Fråga: Förutsättningen är att ett dåligt spårläge på ett av två spår på dubbelspårssträcka och tkl har valt att stänga av spåret så att det går att trafikera det andra spåret utan restriktioner. Felavhjälpare har varit ute och konstaterat att vi max ska köra i sth 40 om vi väljer att köra trafik på spåret. Nu ska felet lagas av en spårriktare som framförs som spärrfärd. Är det tillåtet att endast orderge spärrfärden om sth 40 - trots att regelverket säger samtliga spår?  

Svar: Nej, det är inte tillåtet att endast ge ordern till spärrfärden. När spåret öppnas upp för att köra ut spärrfärden uppstår behovet av ordergivning igen och de ordinarie reglerna gäller. Med andra ord ges order till alla tåg och spärrfärder på bevakningssträckan båda spår.

2021-06-01 kommer det att införas regeländringar kring denna hantering, till dess gäller ovan.

Ordergivning vid felaktig riktningssignal

Fråga: Ska felaktig riktningssignal orsaka ordergivning?

Svar: Ja, felaktig riktningssignal ska orderges.

Dels för att den ska vara angiven i linjeboken och det som inte stämmer enligt den föranleder ordergivning. Dels för att det finns krav att föraren ska stanna om tågvägen enligt riktningssignalen inte överensstämmer med körplanen.

Vad innebär snarast?

Fråga: ​I modul 4 dialog och ordergivning kan man läsa att infrastrukturförvaltaren "snarast möjligt" ska se till att en hastighetsnedsättning utan signalering blir signalerad. Hur lång tid är "snarast möjligt"?

Svar: TTJ reglerar inte i detalj när det gäller tidsaspekter, men ordet snarast har ju valts av en orsak, att det bör åtgärdas så snart det går. Sen är det upp till infrastrukturförvaltaren att genom sina avtal med underhållsentreprenörer reglera vad "snarast möjligt" innebär i praktiken.

Säkerhetsorder om extra uppehåll

Fråga: ​Behöver tkl ge säkerhetsorder om extra uppehåll?

Svar: Ja, tkl behöver ge order om extra uppehåll. Järnvägsföretagen måste uppmärksamma Trafikverkets trafikledning om att ett extra uppehåll behövs och en säkerhetsorder läggs in i körordersystemet eller ges till föraren via blankett 22.

Det är av betydelse för trafiksäkerheten att både tkl och förare av tågfärd vet att ett uppehåll som inte finns med i körplanen ska genomföras. Detta så att tågfärden framförs på ett spår där det finns plattform så att på- och avstigning kan ske samt att tåget stannas på rätt plats vid plattformen av föraren.

Hastighetsnedsättning utan signalering (hau)

Fråga: I TTJ står det att man kan använda Ha-u vid något annat plötsligt uppkommit behov. Hur är det meningen att reglerna för Ha-u ska tillämpas? Frågan ställs eftersom det vid t.ex. solkurvor och festivaler mm läggs ut i körorder lång tid i förväg.

Svar: Reglerna gällande hastighetsnedsättning utan signalering [Ha-u] är endast menade att användas vid akuta och plötsliga behov och inte i ett planerat läge. Reglerna förutsätter att det till tkl​ inkommer en anmälan som omedelbart kräver en nedsättning.

Avsyning efter tåg med öppen dörr

Fråga: Om ett resandetåg framgått med öppen dörr, kräver det avsyning av banan?​

​Svar: Nej, en öppen dörr innebär inte att avsyning ska göras per automatik. Det är initialt järnvägsföretagets ansvar att agera på en sådan händelse.

Vägvakts agerande mot vägtrafik

​Fråga:  Modul 7 är det inte reglerat hur en vägvakt ska agera gentemot vägtrafiken. Hur ska det gå till?

Svar: ​Vägvakt ska agera enligt vägmärkesförordningen (2007:90). De signaler som anges där är ”stopp” eller ”kör fram”. Modul 7 nämner inte vägmärkesförordningen, däremot finns den hänvisad till i modul 10 Växling.

Trafikverket avser revidera modul 7.

Fråga: Vid A-skydd som omfattar både huvudspår och sidospår (signalreglerat och/eller ej), krävs det kortslutning där spårledning finns även om arbetsplatsen är på en plats utan spårledning?

Svar: ​Enligt tolkning från 2016 ska A-skydd som omfattar både huvudspår och sidospår hanteras enligt reglerna för huvudspår, alltså krävs starttillstånd och avslut för hela arbetet.

Dock krävs kortslutning endast om spårledning för hinderfrihetskontroll finns intill arbetsplatsen, enligt reglerna i modul 20 kap 8.2. Detta gäller även om huvudspår ingår i A-skyddsområdet.

Signalbilder i Modul 20

Fråga: ​Varför finns det inga bestämmelser om signalbilder och betydelser för växlingsdvärgsignaler i modul 20 Sidospår?

Svar:  Bestämmelser om signalbilder och betydelser för växlingsdvärgsignaler framgår av modul 3HMS Signaler - System H, M och S, i kapitel B, rubriken 4.6 Betydelse vid växling. 

Modul 20 Sidospår togs fram av Transportstyrelsen i samband med att Järnvägsstyrelsens Trafikföreskrifter (JTF) infördes 2009-05-31 och de togs fram för att underlätta för verksamhetsutövare som enbart bedriver verksamhet på sidospår. Modul 20 består därför enbart av ett utdrag av de regler som av Transportstyrelsen bedömdes vara aktuella för sidospår. Den avgränsning som då gjordes ledde dock till att vissa företeelser och förhållanden som kan finnas på signalkontrollerade sidospår inte blev fullständigt omhändertagna i modul 20 och någon uppdatering för att förbättra förhållandet har ännu inte gjorts. Ofullständigheterna är kända och behov av omhändertagande är också en sedan tidigare beslutad aktivitet inom TTJ-förvaltningen.

Fram tills att en sådan uppdatering genomförts måste de verksamhetsutövare som enbart bedriver verksamhet på sidospår och signalkontrollerade sidospår, inom ramen för sitt säkerhetsstyrningssystem, införa sina nödvändiga kompletteringar till modul 20 alternativt att de branschgemensamma TTJ-modulerna tillämpas istället.