Program elektrifiering av det statliga vägnätet

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Jan Pettersson Programchef

Kenneth Natanaelsson biträdande programchef

Rapportering av forskningsresultat. Syftet är att öka kunskapen om olika tekniker för elektrifiering för att möjliggöra reell nytta i transportsystemet och bidra till klimatmålen.

Trafikverkets program för elektrifiering av det statliga vägnätet studerar hur olika typer av elektrifiering kan kombineras för att nå bästa effekt. Elektrifiering omfattar här dynamisk laddning under färd, batteridrift med stationär laddning samt bränsleceller.

Programmet beforskar och utreder ett flertal områden för elektrifiering av väg som teknik, miljöeffekter, kraftförsörjning, drift, underhåll och regelverk. Även ägande och finansiering samt hur transportsektorn och enskilda transportörer påverkas är viktiga områden att belysa.

Genom att också demonstrera och testa olika metoder för elväg i verklig miljö får vi ett brett kunskapsunderlag kring användande, byggande, drift och underhåll liksom insikt om vilka effekter olika lösningar kan ge avseende utsläppsproblematiken.

Forsknings- och innovationsplattformen för elvägar finansieras av Trafikverket tillsammans med FFI (Fordonsstrategisk forskning och innovation).

Tester av olika typer av elvägstekniker

Genom att testa olika tekniker för elväg får vi ett kunskapsunderlag kring användande, byggande, drift och underhåll av elvägar. Fyra olika typer av tekniker testas inom Trafikverket. På sikt är syftet att elvägar ska kunna vara en del av det svenska transportsystemet.

Video: Tester av olika typer av elvägstekniker

Sverige är tidigt ute och genomför några av de första testerna i världen av elväg på allmän väg. En utbyggnad av elvägar kan bidra till fler arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft, inte minst genom den kompetens vi skaffar oss på området. Många svenska aktörer är inblandade i elvägar vilket kan resultera i industrialiseringseffekter och export av svensk miljöteknik.

Genom att testa olika metoder för elväg får vi ett kunskapsunderlag kring användande, byggande, drift och underhåll av elvägar. På sikt är syftet att elvägar ska kunna vara en del av det svenska transportsystemet.

Fler tekniska lösningar för elväg kan bli aktuella för implementering eftersom olika tekniker kan ha olika bästa tillämpningsområde rörande typ av trafik (slingor, slutna system, fri trafik etc.) topografi och områden (berg, dalar/stad, landsbygd osv.), liksom typ av fordon (buss, arbetsfordon, personbilar etc.).

Sveriges första elväg byggs mellan Hallsberg och Örebro

Trafikverket har beslutat att Sveriges första permanenta elväg ska byggas på E20 mellan Hallsberg och Örebro. Satsningen på elväg är ett led i målet att minska koldioxidutsläppen från godstrafiken.

Valet av sträcka har stått mellan E20 Hallsberg–Örebro och väg 73 Västerhaninge–Nynäshamn. Prioriteringarna och val av sträcka har skett utifrån en rad kriterier såsom vägtyp, trafikvolymer, transportupplägg, omgivningens natur- och kulturmiljö, möjlighet till kraftförsörjning samt försvarets riksintressen.

Örebro och Hallsberg ligger mitt i logistiktriangeln mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har vi sett att ett flertal företag använder just den här sträckan för en stor del av sina transporter. Det ger tillsammans goda förutsättningar för att piloten ska realisera förväntade resultat och det är även viktiga förutsättningar för en framtida fortsatt utbyggnad.

Det finns en samsyn mellan Trafikverket och Region Örebro om att transportera godset på ett klimatsmart sätt i ett av Sveriges växande logistikområden.

Länk till pilotprojektet elväg i Örebro

Fördjupning: affärsmodeller och tekniktest

Först och främst måste vi hitta lösningar för att minska vårt fossilberoende, det är den absolut viktigaste drivkraften bakom arbetet med elvägar. Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Enligt Sveriges långsiktiga klimatmål ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

Vad kommer elvägar att kosta och hur ska de betalas?

Att ge en kvalificerad beräkning är för tidigt men de överslagsmässiga bedömningar som hittills gjorts, nationellt och internationellt, pekar på att investeringsutgiften för att bygga ut elvägar inklusive elnät blir mellan 20 och 45 miljoner kronor per kilometer, dubbelriktad elväg, beroende av teknik och hur stor andel av sträckan som är elektrifierad. Elvägar nyttjar det befintliga vägsystemet så det är själva elvägssystemet som behöver läggas till en, i allmänhet, redan befintlig väg. En viktig del i en elvägssatsning är finansierings- och ägandefrågor. En blandfinansiering mellan staten och de som nyttjar elvägen är sannolikt lämplig. Vissa delar av en elvägsanläggning kan ägas av staten, andra delar av, till exempel, aktörer på elmarknaden.

Elvägar kan öppna upp för nya affärsmodeller och nya utvecklingsmöjligheter för alla inblandade aktörer som varuägare, åkerier, kraftförsörjningsbolag med flera.

Pågående tekniktest

Innovationsupphandlingar är ett viktigt verktyg för att öka innovationstakten i omställningen av transportsektorn. För att veriﬁera att nya lösningar fungerar i verkligheten är tekniktester en central del i arbetet. Syftet är att utvärdera ny teknik och i samband med att tekniktester avslutas avvecklas också den nya teknik som testats.

Evolution Road

Avser att testa en konduktiv lösning med skena i marken i Lund. På Getingevägen i Lund förses en kilometerlång vägsträcka med laddskenor i båda riktningar som automatiskt kan ladda batterierna på elfordon – både när de kör och när de står stilla. Lösning bygger på korta skenor i vägen som strömsätts direkt under fordonet. En avtagare under fordonet får direktkontakt genom att glida längs med vägens laddskena, och därmed kan ström överföras och ladda bilens batterier. Det fordon som i första hand testas är en stadsbuss. Elvägen byggs i bussfilen, övrig ordinarie trafik kommer att flyta ostört under hela testperioden.

Innovation Skåne AB är projektledare och Lundabolaget Elonroad och Lunds tekniska högskola har utvecklat den tekniska lösningen. Tekniktestet pågår till och med 2024.

Elvägstekniker testas i vinterklimat

Både Smartroad Gotland och Evolution road testar hur respektive elvägsteknik fungerar i vinterklimat. Det sker på väg 333 i Kramfors. Testerna pågår fram till 2024 och handlar om att se hur tekniken klarar vinterväghållningen samt tjälrörelser.

Smartroad Gotland har installerat 20 meter elväg och Evolution road har installerat 40 meter av sin teknik.

Avslutade tekniktest

Tekniktest av elvägar vid Sandviken och Arlanda har avslutats och resultaten håller på att utvärderas. De ingick i ett samarbete mellan Trafikverket, Energimyndigheten och VINNOVA.

Region Gävleborg – luftledning och strömavtagare

På E16 utanför Sandviken har Region Gävleborg testat en teknik med strömavtagare som matar ner strömmen från en luftledning. Lastbilen var en hybrid som även kunde drivas med diesel eller biobränsle. Tekniktestet avslutades våren 2020 efter vintertester.
Läs mer hos Region Gävleborg.

Rosersbergs Utvecklings AB – elskena i vägbanan

Vid Arlanda har Rosersbergs Utvecklings AB, RUAB, testat en elskena i vägbanan som laddar fordonen under resan. Tekniktestet startade 2018 och avslutades sommaren 2021 efter vintertester.

Smartroad Gotland

Avser att testa en induktiv elvägssträcka i närheten av Visby. Den elektrifierade vägen på Gotland ska bli 1.6 km lång och anläggs på den 4.1 km långa demonstrationssträckan mellan centrala Visby och Visby flygplats.

Sträckan kommer att trafikeras av en el-lastbil som ska köras av en professionell förare för att validera och testa så att systemet i framtiden kan implementeras på storskaliga vägprojekt. Från maj 2020 kommer en elbuss att sättas i regelbunden drift som ska köra passagerare till och från flygplatsen.

Elvägen byggs av konsortiet för Smartroad Gotland, under ledning av Electreon AB, ett börsnoterat bolag ägt av Electreon Wireless, vilka har utvecklat den dynamiska och induktiva laddningstekniken. Tekniktestet pågår till och med 2023.