Utredning för Blekinge kustbana Kristianstad-Karlskrona

Blekinge kustbana som sträcker sig mellan Karlskrona och Kristianstad är ett viktigt stråk genom Blekinge för både gods- och persontrafik. Banan knyter ihop Blekinges arbetsmarknadsregion med Malmö/Lund och utgör även en viktig koppling till Kastrup och Köpenhamn. Banan är även en viktig nerv för godstransporter till och från Karlshamns hamn och Södra Cell Mörrum. Nuvarande utformning och standard på Blekinge kustbana ger begränsade hastigheter. Det finns ett sjuttiotal plankorsningar på Blekinge kustbana och signalsystem som på sikt behöver bytas ut. En ny linjesträckning förutsätter att gammal banan slopas, då det innebär höga kostnader att underhålla två parallella järnvägssystem. Det är inte samhällsekonomiskt lönsamt.

Fördjupad utredning

Trafikverket har gjort en fördjupad utredning och tittat vidare på olika möjliga åtgärder för att uppnå Region Blekinges mål om att minska restiden mellan Malmö och Karlskrona till 2 timmar. Analysen i utredningen bedömer att det är möjligt men kräver både linjerätning på Blekinge kustbana och på andra delar i systemet. Det blir inte samhällsekonomiskt lönsamt men kan ge möjlighet till regional utveckling. Beräkningarna utgår från att befintlig bana slopas då underhåll och reinvestering med mera ger en betydande ökning av kostnader om befintlig bana behålls.

De olika åtgärdsförslagen som har analyserats i utredning är smärre hastighetshöjande åtgärder, plankorsningsåtgärder förlängning av dagens mötesspår, nya mötesspår samt nya linjesträckningar. De nya linjesträckningarna förutsätter att gammal bana slopas för att inte få tillkommande kostnader för reinvesteringar för signalsystem och vägskyddsanläggningar samt drift och underhåll av två parallella system vilket inte bedömts vara samhällsekonomiskt realistiskt.

Två utredningsalternativ för linjerätningar har tagits fram. Ett av alternativen har en mer omfattande ombyggnad av ny bana. För båda utredningsalternativen har det tagits [BTP1]  fram samlade effektbedömningar som bland annat redovisar effekter, samhällsekonomisk lönsamhet och uppföljning av de transportpolitiska målen.