Viltkartor för planering av infrastruktur
Viltkartor vänder sig till dig som arbetar med infrastrukturplanering, exempelvis åtgärdsvalsstudier (ÅVS), nybyggnadsprojekt, åtgärdsförslag eller underhållsåtgärder för att minska barriärpåverkan och antal viltolyckor.
Dessa digitala kartunderlag kan användas i det geografiska planeringsarbetet, med andra ord var åtgärder bör genomföras.
Viltolyckskartor
Viltolyckskartor är ett verktyg som visualiserar data för viltolyckor med klövvilt. Kartorna används som underlag i Trafikverkets planering för att minska infrastrukturens påverkan på större däggdjur. Kartorna ger förutsättningar för dialog och samverkan utifrån djurens behov och villkor. Det finns viltolyckskartor för väg respektive järnväg.
Viltolyckskartorna presenterar aggregerad viltolycksstatistik med klövvilt (rådjur, älg, vildsvin, dovhjort och kronhjort) under en den senaste femårsperioden. I materialet presenteras också aggregerad olycksstatistik för ren. För närvarande uppdateras vilolyckskartorna vartannat år för järnväg och vartannat år för väg.
Viltolyckskartor för trafikanter 2018-2022
Viltolyckskartor väg
Materialet bygger på inrapporterade viltolyckor till polis samt jägarrapporter från Nationella Viltolycksrådet (NVR). Från och med femårsserien 2020-2024 är det enbart jägarrapporterade viltolyckor som används då kvaliteten på denna information har förbättrats. För olyckor med ren är källan fortsatt enbart inrapporterade olyckor till polis eftersom NVR endast hanterar vilt.
Materialet utgörs av GIS-filer, både som vektor- och rasterdata. Materialet levereras med en lyr-fil som styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet. Leveransformat är ESRI Geodatabase (gdb) och layerfile (lyr). Materialet är framtaget för att öppnas i programvaran ArcGIS.
Viltolyckskartor väg består av de tre karttyperna täthetskartor, väglänkskartor och hotspotskartor. Du kan läsa mer om de olika typerna nedan.
Täthetskartor redovisar grafiskt resultatet av täthetsanalyser av viltolyckor i vägnätet under femårsperioden. Kartorna består av rasterdata där en mörkare färg indikerar att området har högre täthet av viltolyckor. Till skillnad från de övriga karttyperna ger täthetskartorna mer exakt information om var i vägnätet olyckorna inträffar, exempelvis i en specifik korsning eller vid en trafikplats.
Väglänkskartor redovisar antal och täthet av viltolyckor per väglänk (vektordata) i vägnätet under femårsperioden. Till skillnad från hotspots och täthetskartor omfattar viltolycksdrabbade väglänkar bara en individuell väglänk på ett vägnummer. Olyckstätheten anges som antal viltolyckor per km och år under femårsperioden. Väglänkskartorna kan användas för att få detaljerad information om viltolycksstatistiken för alla länkar på en sträcka.
Hotspotskartor redovisar vägsträckor (vektordata) med förhöjda tätheter av viltolyckor längs vägnätet under femårsperioden. Karttypen är användbar för att snabbt få en överblick över var det sker mycket olyckor med en specifik art. Till skillnad från data för viltolycksdrabbade väglänkar kan en hotspot innefatta flera olika vägnummer. Inom hotspoten anges totalt antal olyckor.
Viltolyckskartor järnväg
Viltolyckskartor järnväg består av karttyperna järnvägslänkkartor, och hotspotskartor.
(Se beskrivning under Viltolyckskartor väg.)
Materialet bygger på olyckor med vilt respektive ren (djur i spår) från Trafikverkets IT-system för felavhjälpning. Materialet utgörs av GIS-filer som vektordata och levereras med en lyr-fil som styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet. Leveransformat är ESRI Geodatabase (gdb) och layerfile (lyr) som öppnas i programvaran ArcGIS.
Barriärkartor
Barriärkartor är ett planeringsunderlag för att landskapsanpassa väg- och järnvägsnätet till större däggdjurs behov av att röra sig i landskapet, dvs. att göra infrastrukturen tillräckligt passerbar för djuren.
Barriärkartor är ett paket som innehåller kartskikt för väg och järnväg som visar identifierade barriärer och potentiella passager för större däggdjur. Materialet utgörs av vektordata och bygger på information från bland annat Trafikverkets brodatabas (BaTMan) och från Nationell Vägdatabas (NVDB). Barriärer har räknats fram utifrån förekomst av viltstängsel, ÅDT, hastighet med mera. Passagernas potentiella funktion för stora däggdjur har beräknats utifrån dimensioner, utformning, trafikvolym med mera.
Materialet levereras med en lyr-fil som styr visualisering och hjälper till vid tolkning av materialet. Leveransformat är ESRI SHAPE och layerfile (lyr). Materialet är framtaget för att öppnas i programvaran ArcGIS.
GIS-filer hämtas på Lastkajen
Viltolyckskartorna och barriärkartorna finns tillgängliga för externa användare på Lastkajen.
Registrera dig först som besökare om du inte redan är det (vid versionsbyten kan omregistrering behövas). Välj sedan Färdiga datapaket för att hitta de olika dataprodukterna. Under ”Om Färdiga datapaket” finns kortfattad information om dataprodukterna.
Vid respektive datapaket (.zip) kan du få information om dess metadata genom att klicka på de tre prickarna och välja ”Mer information”.
Information om metadata finns på Geodataportalen
På Lantmäteriets tjänst Geodataportalen som de utvecklat i samverkan med många myndigheter I Sverige, finns metadata för de olika karttyperna.
Du hittar tjänsten på Geodata.se
www.geodata.se/geodataportalen
Rapporter
Handledning Viltolyckskartor och Barriärkartor – Handledning för tillämpning i åtgärdsarbete
Viltolyckskartor - Teknisk beskrivning för datahantering och produktion