Pilot 1 - Linnéstråket, Kalmar län och Kronobergs län

Pilotprojektet Linnéstråket har sin bakgrund i Linnéuniversitetet som bildades i januari 2010.
Universitetet är lokaliserat till de två städerna Växjö och Kalmar som ligger på tio mils avstånd och är förbundna med järnväg och väg och med ett pärlband av tätorter längs sträckan. Linnéuniversitetet är sannolikt något av det allra viktigaste som hänt för utvecklingen på lång tid i de två länen, Kronobergs och Kalmar län. Ser man till den positiva utveckling som andra län genomgått efter att ett universitet har etablerats så förväntas att Linnéuniversitetet kommer att få stor betydelse för den framtida utvecklingen. Linnéuniversitetet skapar därmed nya möjligheter och planeringsförutsättningar för de bägge länen och de fem kommunerna längs stråket.

Avsikten med pilotprojektet Linnéstråket är att stödja regionens aktörer att, genom gemensamt agerande, ta vara på den utvecklingspotential som Linnéuniversitetet innebär och att vända en utveckling där sydöstra Sverige i flera avseenden inte haft samma utveckling som andra delar av landet. Studier som gjorts om sydöstra Sverige har satt fingret på de strukturella svårigheterna som kännetecknar området. Regionen står inför stora demografiska utmaningar så som låga födelsetal, liten invandring, stora pensionsavgångar samt att stor andel av våra ungdomar flyttar från regionen. Näringslivets profil har sin tyngdpunkt mot tillverkningsindustri med hög andel underleverantörer samt hög andel sysselsatta i areella näringar. Till det kommer en bristfällig infrastruktur i kombination med litet underlag för kollektivtrafik vilket gjort att processen med regionförstoring gått förhållandevis långsamt.

Större och robustare arbetsmarknader är viktigt för att öka attraktionskraften i Kalmar och Kronobergs län. Bakgrunden är att dagens arbetsmarknader bedöms vara för små för att långsiktigt kunna tillgodose företagens kompetensbehov och därmed erbjuda invånarna stabil sysselsättning och god samhällsservice.

Centrala frågor som identifierats inom pilotprojektet: 

• Hur ser ortstrukturen ut – vilka orter växer, vad gör att de växer och kan orter komplettera varandra?
• Hur ska den befintliga infrastrukturen nyttjas på bästa sätt, framförallt järnvägen Kust-till-kustbanan? Trafikeringen på järnvägen är en central fråga.
• Boende och bostadsmarknad är en komplex fråga: var vill man bo och vad styr byggandet av bostäder?
• Var vill företagen etablera sig?
• Hur får man bebyggelse-, infrastruktur- och kollektivtrafikplanering att dra åt samma håll ?
• Kan vi enas om en gemensam regional strategi för Linnéstråkets utveckling?
• Kopplingen mellan kommunernas ÖP och regionernas utvecklingsstrategier

Pilotprojektet berör flera planeringsprocesser på både nationell, regional och kommunal nivå. Alla medverkande aktörer ska se nyttan av att samordna sina olika processer, för den egna utvecklingen och för hela regionens gemensamma utveckling.

Ändrad inriktning

Arbetet med pilotprojektet har sedan senhösten 2014 ändrat inriktning på grund av förändringar i omvärlden. Det som framförallt förändrat förhållandena är Sverigeförhandlingen som ska finna läge för dragning av ny höghastighetsbana mellan Malmö och Jönköping. Samtidigt har även en ÅVS påbörjats för kust-till kustbanan, det vill säga anslutningen från Kalmar och Karlskrona till den framtida höghastighetsbanan. Ytterligare arbete som påverkar och ger input till pilotprojektet Linnéstråket är en systemanalys för infrastrukturen i Sydsverige som görs gemensamt av Skåne, Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Framförallt Växjö och Kalmar kommuner nu är inne i ett intensivt arbete kring Sverigeförhandlingen och åtgärdsvalsstudien för Kust till kustbanan – vilka bägge starkt kommer att påverka pilotprojektet Linnéstråket. 

Pilotprojektet fortsätter att komplettera det som sker i Växjö och Kalmar med att arbeta med de tre mindre kommunerna längs Linnéstråket, Nybro, Emmaboda och Lessebo. Här pågår ett arbete om utvecklingen av de stationsnära lägena beträffande kommersiell och offentlig service, verksamheter/arbetsplatser, boende och upplåtelseformer, tillgänglighet till fots, med cykel och med anslutande kollektivtrafik mm. Intressant är också att se på funktionella samband mellan orter och hur de kan komplettera varandra.

Slutsatser som har dragits hittills

Linnéstråket är ett samverkansprojekt mellan två län och fem kommuner, vilket ställer stora krav på aktörerna i projektet. Att som kommun se sin roll i en större geografi är en utmaning och kräver ett arbetssätt som inte alltid varit praxis i alla kommuner. Tillgängligheten mellan stad och land är viktigt för båda länens utveckling och för att tydliggöra den kopplingen och hitta mervärde i samarbeten krävs samverkan över gränser lokalt, regionalt och nationellt.  Linnéstråket utgör på så sätt en möjlighet att utveckla en arbetsmetod där stor som liten kommun ska kunna se sin specifika roll att utvecklas positivt.

Vi behöver utforska möjligheterna för att växande städer som Kalmar och Växjö, kan understödja tillväxten i de mindre kommunerna. Vi behöver undersöka hur de mindre kommunerna kan arbeta för att kopplas närmare och dra nytta av tillväxtmotorerna i stråket. Tillsammans kan vi arbeta för att dra nytta av möjligheterna som finns i stråket i dag och för att tillgängligheten i den sydöstra delen av Sverige ska förbättras. Kort sagt behöver vi bli bättre på att samhandla över gränser; lokalt, regionalt och nationellt.