Tågplan – att skapa tidtabeller för tåg

Trafikverket ansvarar för den samlade planeringen av trafik på järnvägsspåren, den så kallade tågplanen.

Tågplanen innehåller såväl tidtabell för persontåg och godståg som tidplan för banarbeten. Se en film om hur vi skapar en tålig tidtabell – nu och i framtiden. Filmen visar förutsättningar, utmaningar och utveckling. Följ med oss på resan.


Se filmen Framtidens planering av kapacitet – en fördjupning till filmen "Att skapa tidtabeller för tåg". Den handlar om hur Trafikverket förbättrar planeringen och ökar dialogen kring tidtabellen för att skapa en tålig tågplan.


Tågplanen gör Sverige tillgängligt

Tågplanen är en förutsättning för att resor och transporter ska fungera. Så är det för Eva som valde en ny bostadsort och pendlar till arbetet. Och så även för mängder av gods som varje dag fraktas med tåg. Se filmerna Tågplanen gör Sverige tillgängligt – en pendlares vardag och Tågplanen gör Sverige tillgängligt – effektiva godstransporter.

 


Fler väljer tåget och tid för underhåll krävs

Intresset för att resa med tåg i Sverige är större än någonsin. Det beror på förändrade resvanor, ökad arbetspendling och miljömedvetenhet. Vi har nu hamnat i en situation där järnvägen inte räcker till – det finns större efterfrågan att få köra tåg på järnvägen än den plats vi kan erbjuda. Dessutom är järnvägen sliten och i stort behov av upprustning. Det måste alltså finnas tid för underhåll också.

Tågplanen tas fram i dialog med tågbolagen

Det tar nästan ett år att ta fram en tågplan. Då har Trafikverket först gjort en järnvägsnätsbeskrivning (JNB), där vi redogör förutsättningarna för att bedriva tågtrafik och ansöka om att få använda kapacitet i järnvägsnätet. Tågplanen tar vi fram i nära dialog med tågbolag och samarbetspartners.

Under januari och februari bjuder vi in tågbolag till dialog för att prata om förutsättningarna inför tågplanen. Vid flera tillfällen under året har vi även kunddialoger i ett flerårsperspektiv.

Ansökan om tåglägen

Från februari till april går det att ansöka om tåglägen i den kommande tågplanen. De som ansöker är tågbolag, kollektivtrafikmyndigheter, kommuner, industrier, försvaret, museiverksamheter (turism), entreprenörer i järnvägsbranschen med flera. Under ansökningsperioden ansöker även Trafikverket om tider för arbeten i spåret.

Information om vårt järnvägsnät och om hur man ansöker om kapacitet och vilka tjänster, avtalsvillkor och avgifter som gäller under en tågplan finns i järnvägsnätsbeskrivningen (JNB). Den publiceras i december varje år. Där finns även planeringen av de största banarbeten med.

Samråd och dialog

När ansökningsperioden är slut bjuder vi in tågbolagen till samrådsmöten. Ambitionen är att så långt det är möjligt tillmötesgå önskemål om tidpunkter att få köra tåg. Men vi måste även se till helheten – så att den färdiga tågplanen är hållbar.

Ibland ansöker flera tågbolag om samma tåglägen, det vill säga de vill köra tåg samma sträcka vid samma tid. I första hand försöker vi justera tidtabellen, i andra hand får de sökande komma överens om en gemensam lösning. De sökande har även möjlighet att begära tvistlösning. Då avgörs konflikten genom förutbestämda prioriteringskriterier.

Utkast till tågplan

Att konstruera en tågplan med tider för alla tåg och banarbeten är ett avancerat arbete. Det kan beskrivas som ett stort pussel med 1 500 000 tåg och över 2 200 banarbeten. Allt ska samlas i en nationell tågplan med så många nöjda aktörer som möjligt.

Konstruktionsarbetet startar direkt när ansökningsperioden stängs. Efter att samrådsmöten har genomförts läggs de sista pusselbitarna. Under sommaren skickas ett utkast till alla sökande. Tågbolagen får därefter möjlighet att lämna synpunkter. Vi har sedan möjlighet att justera och ändra till dess att tågplanen fastställs i slutet på september.

Fastställd tågplan

I september knyter vi ihop säcken och fattar beslut om tågplanen. Den nya tidtabellen för tågen och tidplanen för banarbeten startar klockan 24.00 andra lördagen i december och gäller i ett år. När tågplanen är fastställd är alla beslut om tilldelning i den långsiktiga planeringen fattade och alla konflikter behandlade.

Planering på kort sikt

Om det finns ett ledigt utrymme på spåren kan tågbolag som har trafikeringsavtal med oss göra en så kallad ad-hoc ansökan. De ansöker då om restkapacitet i den fastställda tågplanen.

Prioritering efter största nytta

När det finns risk för att det blir för många tåg på spåret kan en sträcka förklaras överbelastad. Det kan göras antingen i förarbetet till tågplanen eller när en intressekonflikt inte går att lösa under samordningsperioden eller i tvistlösning. När en tvist inte går att lösa tillämpas särskilda förutbestämda prioriteringskriterier för att avgöra vilka tåg som får företräde i tågplanen.

När en bana är överbelastad ska Trafikverket även ta fram en analys och förslag på åtgärder över hur kapaciteten kan förstärkas på kort och lång sikt. Denna process är lagstadgad och ska dokumenteras.

Om det inte går att komma överens utgår vi från samhällsekonomiska beräkningar, där vi använder prioriteringskriterier för att hitta den lösning som ger största samhällsekonomiska nytta. Beräkningarna utgår från uppgifter som de sökande lämnar vid ansökan. Enskilda tåg ställs inte mot varandra, utan vi gör en bedömning av helhetslösningar. Samförståndslösningar har alltid företräde.