Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Svenska bygg- och anläggningsmarknaden

Den svenska byggmarknaden omsätter cirka 700 miljarder kronor, varav anläggningsmarknaden omsätter cirka 160 miljarder kronor. Trafikverket köper för cirka 52 miljarder, vilket utgör cirka 30 procent av anläggningsmarknadens omsättning.

Marknadens storlek

Enligt Byggföretagen omsätter de totala bygginvesteringar cirka 550 miljarder kronor. Totala bygginvesteringar består av ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler samt investeringar i anläggningar.

Anläggningsinvesteringarna i Sverige har under de senaste åren omsatt cirka 100 miljarder kronor per år (enligt Byggföretagen). Till anläggningssektorn räknas förutom vägar, gator och järnvägar, även el- och värmeverk, vatten- och reningsverk, byggnadsverksamhet kopplad till transporter samt post- och telekommunikation. Inom anläggningsmarknaden används stora resurser till att underhålla och reparera anläggningar. Den exakta summan som används till underhåll och reparationer är dock svår att mäta. En ungefärlig uppskattning tyder på att det rör sig om 40 till 50 miljarder kronor per år. Totalt omsätter därmed anläggningsmarknaden omkring 140–160 miljarder kronor per år.

Bygginvesteringarnas konjunktur och prisutveckling i Sverige

Konjunkturläget för totala bygginvesteringar (bostäder, lokaler och anläggningar) påverkar anläggningsinvesteringarnas prisutveckling i hög grad, eftersom de totala bygginvesteringarna utgör en sådan stor del av den svenska byggmarknaden.

Konjunkturen inom bygg- och anläggning har efter en stark avslutning av 2021 och inledning av 2022, dämpats dels av de följder som krigsutbrottet i Ukraina skapar med exempelvis stigande energi- och råvarupriser, ökade materialpriser och höjda räntor, men också av den kommande cementbristen i Sverige. Uppgången för totala bygginvesteringar har hittills varit stark men vänder nu ner och minskar sammanlagt med 11 procent under prognosperioden 2022-23. Anläggningsinvesteringarna minskade med 18 procent 2021. Det var en bred och kraftig nedgång, där de privata investeringarna rasade med drygt 21 procent och de offentliga med 14 procent. Anläggningsinvesteringarna beräknas minska med 5 procent under 2022. När cementbristen slår till med full kraft under 2023, kommer nedgången inom både de privata och offentliga anläggningsinvesteringarna sammanlagt att minska med 15 procent (offentliga anläggningstillgångar -18 procent och privata -11 procent).

Regeringen kommer under första halvåret 2022 fatta beslut om ny nationell plan för statens transportinfrastruktur för perioden 2022-2033. Planen omfattar 799 miljarder kronor varav 165 miljarder ska användas till att vidmakthålla statliga järnvägar och 197 miljarder kronor ska användas till att vidmakthålla statliga vägar Det innebär en ökning med 40 respektive 33 miljarder kronor jämfört med gällande plan för 2018–2029. Den ekonomiska ramen för att utveckla transportsystemet är 437 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 100 miljarder kronor jämfört med den gällande planen.

Investeringsindex väg och järnväg

Trafikverkets investeringsindex för järnväg steg under 2020–2021 med 4,2 procent och investeringsindex för väg ökade under 2020–2021 med 14,8 procent. Konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS) ökade under denna period med 2,1 procent. Investeringsindex för väg ökade, till stor del beroende på att oljepriset gick upp kraftigt (olja och bitumen i vägasfalt är en betydande del  av kostnaden för att bygga vägar).

Trafikverkets investeringsindex är schablonindex för järnvägs- och vägprojekt samt drift- och underhållsåtgärder som baseras på entreprenadindex (och tidigare E84). Om infrastrukturindex ökar innebär det att insatsvaror till entreprenaderna, och således själva genomförandet, blir dyrare. Generellt står Trafikverket för leverantörernas indexrelaterade kostnadsförändringar, baserat på den riskfördelning som bestämts vid kontraktets tecknande.