Buller från vägtrafik
Vägtrafikbuller uppkommer på flera sätt och beror på ett antal faktorer. De viktigaste är antalet fordon och fordonsslag, hastighet, körsätt, däck och vägbeläggning.
Bullret kommer dels från fordonens motorer och kraftöverföring, dels från däcken och kontakten mellan däck och vägbana.
Fordon
Allmänt gäller att tunga fordon bullrar mer än lätta, men bullernivåerna varierar även mellan fordon av samma typ. Lätta fordon (under 3,5 ton) står för omkring 93 procent av trafikarbetet och cirka 60 procent av bulleremissionerna i medeltal. Tunga fordon står för resterande andelar, 7 procent av trafikarbetet och 40 procent av bulleremissionerna. Motorbullret från el- och hybridfordon är mindre än motorbullret från fordon som drivs av bensin, diesel eller etanol. Det finns gränsvärden för hur mycket nya personbilar och nya tunga fordon får bullra. Gränsvärden finns även för däck.
Vid låga hastigheter dominerar ljudet från motor och avgassystem, medan bullret från däck och vägbana tar över vid högre hastigheter. För personbilar ligger gränsen vid cirka 30–50 km/tim och för tunga fordon vid 50–70 km/tim.
Däck och vägbeläggning
En stor del av bullret från vägtrafiken kommer från däckens kontakt med vägytan. Valet av däck och beläggning har stor påverkan på bullret. När många använder dubbade vinterdäck, används också beläggning med stor stenstorlek för att klara slitaget. Den ger upphov till mer buller än en beläggning med mindre stenstorlek. Det finns också särskilt lågbullrande beläggning som dämpar bullret mer.
Om färre använder dubbdäck kan vi välja den mindre stenstorleken som bidrar till mindre buller. De skandinaviska beläggningarna tillhör de som ger upphov till mest buller i jämförelse med andra länder.
Dubbdäck genererar i sig mer buller än dubbfria vinterdäck. Däcksbredden har också betydelse och breda däck ger upphov till mer buller än smala.
Hastighet och körsätt
Bullret ökar med stigande hastighet, och fordonens hastighet har stor betydelse för hur mycket buller som avges till omgivningen. En hastighetsändring med 10 km/tim, i intervallet 70–30 km/tim, ändrar i grova drag bullernivån med 2 dBA. Ryckig körning med snabba inbromsningar och kraftiga accelerationer ger mer buller än lugn körning i jämn fart.