Utlysningen riktas mot tillämpad forskning som strävar efter vetenskapliga publikationer och där kunskapen kan nyttiggöras i beslut i svensk transportsektor. Utlysningen efterfrågar forskning inom följande två områden:
- Framtidens metoder och modeller för samhällsekonomisk analys och trafikprognoser
- Samhällsekonomisk analys av styrmedel och andra politiska åtgärder
Område 1: Framtidens metoder och modeller för samhällsekonomisk analys och trafikprognoser
Det är centralt för alla typer av åtgärdsanalyser att på förhand göra rimliga bedömningar av dess effekter. I tider då samhället genomgår genomgripande förändring är detta en stor utmaning. Samtidigt kan nya analysmöjligheter uppstå. Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter till förbättrad datainsamling, databearbetning och mer kraftfulla prognosmodeller. Det finns behov av att studera hur nya tekniska lösningar och ändrade sociala normer förväntas påverka transportsystemet via ändrade beteenden och strukturer i ekonomin. Exempel på utvecklingsområden med forskningsbehov presenteras nedan. Notera det går bra att komma med förslag som är inom utlysningens område men som inte omnämns i exemplen nedan.
Utveckling av metodik för samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys.
Hur ska osäkerhet i effekter och kalkylvärden beaktas? Går det att utveckla metoder för att relativisera effekter om en fullständig värdering inte är möjlig? Hur bör värdeöverföringar göras över tid? Går det att utveckla metoder som beaktar att t.ex. trafiksäkerhet och hälsa internaliseras i olika typer av beslut i samband med resa?
Framtagande av effekter och värden för samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys.
Metoder och datatillgång utvecklas kontinuerligt samtidigt som världen förändras och därmed finns ett kontinuerligt behov av att testa validiteten i befintliga kalkylvärden och vid behov revidera dem.
Behov av nya värderingar
Hur kvantifiera och värdera aspekter som i dagsläget är svåra att mäta i monetära termer, t.ex. intrångseffekter samt effekter med koppling till social hållbarhet? Hur ska barns restid och trafiksäkerhet värderas? Hur bedöms kostnader för infrastruktur och fordon att förändras över tid med avseende på omställningen av fordonsparker och produktionsprocesser?
Fördelnings- och regionalekonomisk analys
Här handlar behovet främst om metodutveckling, men det kan även handla om att belysa hur effekter och värderingar kan skilja sig mellan olika grupper i samhället och vad det i förlängningen innebär för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar.
Sammanvägning av kalkylresultat, fördelningseffekter och mål
Det finns behov av att utveckla metoder för att väga ihop dessa på ett transparent och konsistent sätt.
Skattning av effekter
Exempel är effekten av hur en förändrad hastighet påverkar olycksrisk, hur fordonstyp hänger ihop med utsläpp eller hur en ökad trafikvolym förändrar slitaget på infrastrukturen.
Styrmedels- och regelgivningsanalyser
Vad är effektiva styrmedel för att styra trafikflöden och fordonsparker? Hur bör och kan samhällsekonomisk effektivitet beaktas i analyser av regelutformning inför exempelvis förhandlingar och beslut på olika nivåer?
Trafik- och prognosmodeller
Exempel är nätverksmodeller, efterfrågemodeller och trafiksimuleringsmodeller som används för att studera hur transporter och trafik påverkas av ekonomisk utveckling, strukturomvandling, prissättning, styrmedel, infrastruktur, stadsplanering, ny teknik, energisystemets utveckling mm. Exempel av särskilt intresse är att utveckla modeller och metoder som utnyttjar nya passiva datakällor för skattning och kalibrering. Ny teknik som är angeläget att analysera är styrning och övervakning av regelefterlevnad t.ex. hastighet och dess effekter på miljö, säkerhet och kapacitet i trafiksystemet.
Substitution av resande och transporter
Hushållens resor för inköp av varor och service tenderar att bytas mot leveranser och besök, dvs en del av transporterna byter utförare. Det finns behov av att belysa hur den här typen av substitution går till.
Gång, cykel och hybridfordon
För t.ex. gång- och cykeltrafik saknas många effektsamband vilket begränsar möjligheten att göra kvantitativa åtgärdsanalyser. Elektrifieringen av transportsystemet ger upphov till nya fordon som ligger i gränslandet mellan det som normalt beaktas i planeringen. Det är viktigt att förstå konsekvenserna för exempelvis kollektivtrafik om billiga el-småbilar blir allmänna.
Metoder för datafångst och databearbetning
Exempel är nödvändiga data för att utveckla och verifiera modeller samt data för kalibrering och validering av modeller. Sådana data har även en direkt tillämpning, t ex för trafikledning i realtid. Det finns även behov av forskning om metoder och principer för att ta fram indata till prognoser t ex avseende kostnader för kollektivtrafik och beteende hos fotgängare och cyklister. Metoder att fånga data avseende fordon i yrkestrafik såsom uppsökande service och leveranser till hushåll och verksamheter är av särskilt intresse.
Område 2: Samhällsekonomisk policyanalys
Policyanalyser avser analyser av styrmedel och andra politiska åtgärder. Det finns många ingångar i policyanalys men projekten ska kunna relateras till ett samhälleligt perspektiv med ett tydligt fokus på det övergripande transportpolitiska målet om samhällsekonomisk effektivitet. I projekt som fokuserar på policyanalys är det frågeställningen som är i fokus, snarare än utveckling av en metod eller beräkningsmodell. Nedan ger exempel på behovsområden. Notera det går bra att komma med förslag som är inom utlysningens område men som inte omnämns i exemplen nedan.
Styrmedels- och åtgärdsanalyser
Exempel är effekter av olika styrmedel och åtgärder som regelgivning, skatter och avgifter. Detta innefattar även styrmedel och åtgärder som påverkar samspelet mellan bebyggelse och transportsystem, efterfrågan på transporter med olika trafikslag, samt efterfrågan på olika typer av fordon.
Investering och underhåll av fysisk infrastruktur
Det kan exempelvis handla om vilka effekter nya vägar och järnvägar får på lång sikt utifrån ett systemperspektiv.
Utformning av attraktiv kollektivtrafik
Exempelvis utbud, prissättning och effekter på resandet.
Effekter på transportsystemet från policys inom andra politikområden
Det kan handla om styrmedel eller åtgärder som primärt riktas mot miljö, arbetsmarknad, handel, beredskap eller bebyggelse.[1]
Effekter av bebyggelseplanering
Exempel är lokalisering av bostäder (fritidsbostäder och permanentboende), samhällsservice, kommersiell service och målpunkter för fritidsaktiviteter. Bebyggelseplanering omfattar även det som är drivkrafter för långväga resande såsom utveckling av rekreationsområden.
Fördelningseffekter, sociala effekter, påverkan på bostadsbyggande och lokalisering av företag
Exempel är sociala effekter till följd av befintlig eller planerad transportinfrastruktur, relaterat till transportbehov, utvärdering av sociala konsekvenser, effekter på upplevd trafiksäkerhet och trygghet etc.
Synergi och målkonflikter i transportsektorn
Exempel är analyser av synergier och konflikter mellan olika politiska mål och/eller styrmedel. Konflikter kan handla om tillgänglighet kontra miljöhänsyn eller olika styrmedels konsekvenser för ortstyper eller socioekonomiska grupper. Ytterligare exempel är samhällsekonomisk effektivitet kontra trafiksäkerhet.
[1] Det kan handla om kostnadseffektiv klimatpolitik, framtida kompetensförsörjning och lönenivåer, nyetableringar av industrier, internationell handel eller kommunal samhällsplanering.
