Utlysningen riktar sig till forskning avsedd för publikation i internationell tidskrift och efterfrågar forskning inom följande två områden:
- framtidens metoder och modeller för prognos och samhällsekonomisk analys
- policyanalys.
Område 1: Framtidens metoder och modeller för prognos och samhällsekonomisk analys
Centralt för analyser av alla typer av åtgärder är att kunna göra rimliga bedömningar av deras effekter. I tider då samhället genomgår en genomgripande förändring är detta en stor utmaning. Samtidigt kan nya analysmöjligheter uppstå. Trafikprognoser bygger i stora delar på att lära av trafikanternas historiska beteenden. Hur, var och när reser personer eller fraktas gods? Hur reagerar trafikanter på prisförändringar, ändrade reseavstånd, trafikregler och information? Genom att studera historiska data kan effektsamband tas fram och modelleras för att göra trafikprognoser, beräkna välfärdseffekter och studera fördelningen av nyttor och kostnader mellan olika aktörer. Den digitala utvecklingen skapar nya möjligheter till förbättrad datainsamling, databearbetning och mer kraftfulla prognosmodeller.
Historien behöver inte vara en bra vägvisare för framtiden. Digitaliseringen och politik för att motverka klimatförändringen ger upphov till nya tekniska lösningar som kan påverka hur vi reser och hur vi fraktar gods. Det finns ett stort behov av att studera hur nya tekniska lösningar och ändrade sociala normer förväntas påverka transportsystemet via ändrade beteenden och strukturer i ekonomin.
Exempel på utvecklingsområden med forskningsbehov är:
- Trafik- och prognosmodeller, till exempel nätverksmodeller, efterfrågemodeller och trafiksimuleringsmodeller som används för att kunna studera hur transporter och trafik påverkas av ekonomisk utveckling, prisutveckling, befolkningsutveckling, styrmedel, infrastruktur, stadsplanering, ny teknik mm.
- Metoder för datafångst och databearbetning, till exempel data som behövs för att utveckla och verifiera modeller. Sådana data kan också användas direkt, till exempel för trafikledning i realtid. Det handlar också om forskning om metoder och principer för att ta fram indata till prognoser avseende till exempel inkomster och kostnader för kollektivtrafik.
- Trafikanalys och effektsamband för att skatta kvantitativa samband mellan olika variabler. Exempelvis samband mellan hastighet och olycksrisk, fordonstyp och utsläpp eller trafikvolym och slitage på infrastrukturen.
- Utveckling av metodik för samhällsekonomiska analyser. Det finns ett behov av metoder som beaktar osäkerhet om nutida och framtida förutsättningar. Det finns också ett behov av metoder för styrmedelsanalys och robusta metoder för efterkalkyler.
- Utvecklande och tillämpning av metoder för att kvantifiera aspekter som idag är svåra att mäta i monetära termer eller nyttor som har karaktären av att vara kollektiva nyttigheter.[1]
- Metoder för fördelningsanalyser och regionalekonomiska analyser.
- Metoder för att väga ihop kalkylresultat, fördelningseffekter och målhänsyn på ett transparent och konsistent sätt.
[1] Det finns till exempel ett behov av att kunna kvantifiera och värdera intrångseffekter samt effekter med koppling till social hållbarhet.
Område 2: Policyanalys
Policyanalyser avser analyser av politiska åtgärder. Det finns många ingångar i policyanalys men projekten ska kunna relateras till ett samhälleligt perspektiv med fokus på det övergripande transportpolitiska målet. I projekt som fokuserar på policyanalys är det en frågeställning som är i fokus, snarare än utvecklandet av en metod eller beräkningsmodell. Analyserna kan till exempel avse:
- Effekter av olika styrmedel och åtgärder; lagar, regler, skatter, avgifter osv. Detta innefattar exempelvis styrmedel och åtgärder som påverkar samspelet mellan bebyggelse och transportsystem, efterfrågan på transporter med olika trafikslag, efterfrågan på olika typer av fordon etc.
- Investering och underhåll av fysisk infrastruktur. Det kan exempelvis handla om vilka effekter nya vägar och järnvägar får på lång sikt utifrån ett systemperspektiv.
- Utformning av attraktiv kollektivtrafik – utbud, prissättning, effekter på resandet och så vidare.
- Effekter på transportsystemet från styrmedel eller åtgärder som primärt riktas mot annat än transportsektorn, till exempel miljö, arbetsmarknad, handel eller bebyggelse. [2]
- Fördelningseffekter, sociala effekter, påverkan på bostadsbyggande och lokalisering av företag.[3]
- Analyser av synergier och konflikter mellan olika politiska mål och/eller styrmedel.
[2] Det kan handla om kostnadseffektiv klimatpolitik, framtida kompetensförsörjning och lönenivåer, nyetableringar av industrier, internationell handel eller kommunal samhällsplanering.
[3] Det kan exempelvis handla om sociala effekter till följd av befintlig eller planerad transportinfrastruktur, relaterat till transportbehov, utvärdering av sociala konsekvenser, etc.
