Landbrokonceptet ger nya förutsättningar för planering, eftersom landbron kan komplettera traditionella anläggningstyper som bankar, skärningar, tunnlar och traditionella, platsunika broar. Broar är i sig inget nytt, men landbrokonceptet ger en bro som är kostnadsmässigt konkurrenskraftig gentemot grundförstärkta bankar med dåliga geotekniska förutsättningar samt traditionella broar. Landbron medger en högre profil i landskapet, vilket också kan ge förutsättningar för en minskad mängd kostnadsdrivande lösningar, till exempel djupa skärningar och tunnlar. Landbron löser också situationer i landskapet där det finns många korsande strukturer, till exempel annan infrastruktur, viltstråk, vatten och jordbruksmark. I stadspassager ger landbron mindre lokal påverkan och lägre ombyggnadskostnader.
Genom att använda konceptet i tidig planering blir det möjligt att arbeta med korridor-, linje- och profilval på ett nytt sätt, i höjdled. Det gör det möjligt att i ett tidigt skede ta hänsyn till miljö och skyddsvärda områden utifrån genomsläpplighet, barriäreffekt och intrång.
Hur kan vi planera med landbroar idag?
Det finns tre strategier för användandet av landbrokonceptet:
- Planera för att en mycket stor del av banan byggs med landbro (exempelvis som i Japan). Detta görs i ett tidigt skede – i exempelvis åtgärdsvalsstudier, potentialstudier, lokaliseringsstudier och järnvägsplaner.
- Planera och optimera linjesträckning med utgångspunkt från var det är kostnadseffektivt eller av andra skäl optimalt att planera in landbroar, inklusive längd per bro och profilläge. Det går att göra i ett senare skede – i järnvägsplanen.
- Byt ut konventionella broar eller grundförstärkta bankar (högre än 3 meter) mot landbroar. Det går att göra i ett senare skede – i järnvägsplanen.
Tillämpning av landbrokonceptet i landskapet
PM Tillämpning av rambro i landskapet_skärm (pdf, 2,9 MB)
