Underlag till utredningar inför trafikavtal

Nationell behovsanalys, tillgänglighetsmodellen Reskoll samt kund- och resvaneundersökningar är de viktigaste underlagen i arbetet med att utreda och följa upp trafikavtalen.

Nationell behovsanalys

Nationell behovsanalys är ett första steg i arbetet att ta reda på var tillgänglighetsbrister finns i Sverige och hur stora de är. Behovsanalysen utgör sedan underlag för fortsatt utredningsarbete om vilken interregional kollektivtrafik som kan bidra till att uppnå en grundläggande tillgänglighet.

För att ta reda på var i landet de största tillgänglighetsbristerna finns genomför Trafikverket en Nationell behovsanalys.

En utredning gjordes under 2015 med syfte att gå igenom alla tillgänglighetsbrister och de befintliga trafikavtalen för att överväga om dagens prioriteringar av trafikavtal var de rätta och vilka ytterligare som kan behövas. Länk till rapporten finns under Dokument behovsanalys nedan. Rapporten används som ett underlag för långsiktig bedömning av verksamhetens inriktning och som underlag till kommande utredningar.

I den nationella behovsanalysen studerades alla kommuner som haft större tillgänglighetsbrister under något av åren 2010‐2013. Totalt analyserades 58 kommuner. Trafikverket prioriterar kommuner som har dålig tillgänglighet i minst tre av de åtta kriterier som har satts upp. Utredningen visade att 40 av kommunerna ses som prioriterade, sex kommuner bör studeras närmare när nya avtal utreds och 12 ses inte som prioriterade för trafikavtal. Det stora flertalet av de prioriterade kommunerna ligger i de fyra nordligaste länen.

Analysen av trafikavtalen visade att verksamheten i huvudsak var motiverad men att några av avtalen kunde ifrågasättas. Dessa avtal har därefter slopats eller förändrats i omfattning.

 

Tillgänglighetsmodellen Reskoll

Till arbetet med att identifiera brister i den grundläggande tillgängligheten använder Trafikverket en tillgänglighetsmodell som kallas Reskoll. I modellen är Sveriges kollektivtrafikutbud från Samtrafiken inlagd. För att mäta tillgängligheten jämförs resmöjligheterna med åtta kriterier i modellen. Modellen arbetar på kommunnivå vilket innebär att man beräknar tillgänglighet, till exempel i form av restider, från kommunhuvudorten till olika resmål.

Geografisk tillgänglighet handlar om resmöjligheter mellan olika start- och målpunkter. För att kunna mäta detta använder Trafikverket ett program, kallat Reskoll, som har utvecklats särskilt för detta ändamål. I modellen finns Samtrafikens databas som omfattar tidtabeller för all kollektivtrafik i Sverige och viss anknytande trafik till grannländerna. Programmet mäter möjligheterna att resa mellan någon av Sveriges 290 kommuner och särskilt utvalda målpunkter. I normalfallet utgörs utgångspunkten för beräkningen av kommunhuvudorten, medan målpunkten varierar beroende på resans syfte. Exempel på målpunkter är flygplatser, storstäder, högskolor och sjukhus. Trafikverket använder ett antal tillgänglighetskriterier, som definierar syftet med olika typer av resor. Kriterierna är inlagda i programmet.

Kriterierna handlar om:

  • Tillgänglighet till Stockholm
  • Tillgänglighet från Stockholm
  • Möjlighet till internationella resor
  • Tillgänglighet utan flyg till ett urval av storstäder
  • Tillgänglighet till universitetssjukhus
  • Veckopendlingsmöjligheter till universitets- och högskoleorter
  • Tillgänglighet utan flyg till kommuner med fler än 50 000 invånare
  • Besöksnäringens tillgänglighet till orten

Under dokument nedan presenteras kriterierna i detalj och den standard som tillgängligheten måste uppnå för att den ska vara acceptabel.

Trafikutbudet som är inlagt i modellen kan tas bort eller ändras och helt nytt utbud kan läggas till. För att analysera tillgänglighetseffekterna av olika trafikeringar så görs beräkningar med respektive utan den trafik som ska analyseras. Det går också att byta ort från/till vilken beräkningarna görs. Utöver detta kan även kriteriernas olika gränsvärden justeras.

Dokument tillgänglighetsmodell Reskoll

 

Kund- och resvaneundersökningar

Ett viktigt underlag i såväl utrednings- som uppföljningsarbetet är kundundersökningar, som bland annat ger Nöjd Kund Index (NKI) och resvaneundersökningar, som bland annat ger information om resbehov och resbeteende.

År 2019 gjordes det ingen kundundersökning för Gotlandstrafiken, och år 2020 ställdes alla kundundersökningar in på grund av Coronaviruset.