Underlag till utredningar inför trafikavtal

Nationell behovsanalys, Trafikverkets tillgänglighetsmetod, samt kund- och resvaneundersökningar är de viktigaste underlagen i arbetet med att utreda och följa upp trafikavtalen.

Nationell behovsanalys

Nationell behovsanalys är ett första steg i arbetet att ta reda på var tillgänglighetsbrister finns i Sverige och hur stora de är. Behovsanalysen utgör sedan underlag för fortsatt utredningsarbete om vilken interregional kollektivtrafik som kan bidra till att uppnå en grundläggande tillgänglighet.

För att ta reda på var i landet de största tillgänglighetsbristerna finns genomför Trafikverket en Nationell behovsanalys.

En utredning gjordes under 2015 med syfte att gå igenom alla tillgänglighetsbrister och de befintliga trafikavtalen för att överväga om dagens prioriteringar av trafikavtal var de rätta och vilka ytterligare avtal som kan behövas. Länk till rapporten finns under Dokument behovsanalys nedan. Rapporten används som ett underlag för långsiktig bedömning av verksamhetens inriktning och som underlag till kommande utredningar.

I den nationella behovsanalysen studerades alla kommuner som haft större tillgänglighetsbrister under något av åren 2010‐2013. Totalt analyserades 58 kommuner. Trafikverket prioriterar kommuner som har dålig tillgänglighet i minst tre av de åtta kriterier som har satts upp. Utredningen visade att 40 av kommunerna ses som prioriterade, sex kommuner bör studeras närmare när nya avtal utreds och 12 ses inte som prioriterade för trafikavtal. Det stora flertalet av de prioriterade kommunerna ligger i de fyra nordligaste länen.

Analysen av trafikavtalen visade att verksamheten i huvudsak var motiverad men att några av avtalen kunde ifrågasättas. Dessa avtal har därefter slopats eller förändrats i omfattning.

 

Trafikverkets tillgänglighetsmetod

Till arbetet med att identifiera brister i den grundläggande tillgängligheten använder Trafikverket en tillgänglighetsmetod. För att mäta tillgängligheten jämförs resmöjligheterna med åtta kriterier. Metoden arbetar på kommunnivå vilket innebär att man beräknar tillgänglighet, till exempel i form av restider, från kommunhuvudorten till olika resmål.

Geografisk tillgänglighet handlar om resmöjligheter mellan olika start- och målpunkter. För att mäta tillgängligheten används tidtabeller för all kollektivtrafik i Sverige och viss anknytande trafik till grannländerna. Tidtabellerna används för att mäta möjligheterna att resa mellan någon av Sveriges 290 kommuner och särskilt utvalda målpunkter.

I normalfallet utgörs utgångspunkten för mätningen av kommunhuvudorten, medan målpunkten varierar beroende på resans syfte. Exempel på målpunkter är flygplatser, storstäder, högskolor och sjukhus. Trafikverket använder ett antal tillgänglighetskriterier, som definierar syftet med olika typer av resor.

Kriterierna handlar om:

  • Tillgänglighet till Stockholm
  • Tillgänglighet från Stockholm
  • Möjlighet till internationella resor
  • Tillgänglighet utan flyg till ett urval av storstäder
  • Tillgänglighet till universitetssjukhus
  • Veckopendlingsmöjligheter till universitets- och högskoleorter
  • Tillgänglighet utan flyg till kommuner med fler än 50 000 invånare
  • Tillgänglighet till besöksnäringen på orten

Under Dokument nedan presenteras kriterierna i detalj och den standard som tillgängligheten måste uppnå för att den ska vara acceptabel.

 

Kund- och resvaneundersökningar

Ett viktigt underlag i såväl utrednings- som uppföljningsarbetet är kundundersökningar, som bland annat ger Nöjd Kund Index (NKI) och resvaneundersökningar, som bland annat ger information om resbehov och resbeteende.