Vegetation vid vägar och järnvägar
Vegetation vid vägar och järnvägar bidrar till en god miljö och en positiv upplevelse för resenärerna, men kan också påverka järnvägsanläggningen negativt.
Planteringar i närheten av en väg eller järnväg bidrar i de flesta fall till en god miljö och en positiv upplevelse för både resenärer och övriga. Stambildande växtlighet får inte placeras inom säkerhetsavståndet för den aktuella vägklassen. Hänsyn behöver också tas till att växtlighet inte skymmer sikten i korsningar.
Järnväg
Park- och naturområden kan påverka järnvägsanläggningen negativt, beroende på hur de anläggs, utformas eller sköts. Växtligheten kan orsaka konflikt med elsäkerhetsbestämmelser. Träd kan också orsaka olyckor när de faller på järnvägsanläggningen eller påverkar densamma med sina grenar. Då handlar det om att träden är av olämplig art, storlek eller ålder och ofta i kombination med vissa väderförhållanden.
Träd och buskar intill järnvägen kan också utgöra en risk för olyckor om de skymmer sikten eller förorsaka lövhalka om de står nära. Vid nyplantering av parkträd och större buskar intill järnvägen ska man alltid ta hänsyn till växtens storlek och utbredning som fullt utvecklad individ för att undvika problem med störningar av järnvägstrafiken i framtiden.
Väg
Diken och slänter måste anpassas till terrängformer, kulturminnen, fornlämningar, hägnader (sten– och trägärdesgårdar), vårdträd, alléer med mera som finns i anslutning till vägen. Diken och slänter bör i de flesta fall också behandlas så att övergången till omgivande, opåverkad mark så snart som möjligt är utsuddad.
I närheten av busshållplatser ska växter som orsakar allergier undvikas för att busshållplatserna ska vara tillgängliga för alla. Den fria sikten får inte försämras exempelvis genom att buskar och träd växer upp i vinkel mellan en allmän väg och en utfartsväg.