Prognosmodell för kompetens- och resursbehov inom järnväg

Prognosmodellen visar hur många människor som behövs inom olika yrken kopplat till infrastrukturen för spårbunden trafik, det vill säga järnvägsspecifik kompetens. Med denna avgränsning avses inte generell anläggningskompetens, fordonstekniker, lokförare med flera – som också behövs inom järnvägen – utan enbart kompetens inom järnvägsöverbyggnad.

Ökande gap mellan behov och tillgång

Läget varierar mellan olika kompetenser och branschaktörer, men överlag är behovet stort och kommer att öka. Totalt råder det en beräknad brist på mellan 1200 och 1900 personer i de aktuella yrkena de närmaste åren, visar rapporterna. Tillgången på personal är beräknat som prognos över pensionsavgångar subtraherat från personalantalet. Ingen hänsyn har tagits till övrigt in- och utflöde av personal (se länkar för fördjupad information).

Syftet med prognosmodellen är bland annat att kunna ge beslutsfattarna ett bra underlag. Utbildningarna på dessa områden är idag få, och har få sökande. För att klara utmaningarna måste vi kunna berätta vilka behov vi har. Prognoserna ska hjälpa oss i branschen att rikta insatser där det är mest kritiskt, till exempel om någon viss kompetens försvinner och en ny kommer.

Siffror från branschen

Modellen bygger bland annat på långtidsbudgetar från infrastrukturförvaltarna, exempelvis nationell plan, men även planer från regionala kollektivtrafikaktörer och andra branschaktörer. VTI har hämtat in fakta från såväl infrastrukturförvaltare som spårentreprenörer och teknikkonsultbolag. De har fått berätta vilka yrken med denna kompetens de har hos sig och hur många anställda de har i dessa idag.

Faktum är att projektet inte hade gått att genomföra utan dessa indata. Branschens bidrag kommer att vara en framgångsfaktor för att kunna hålla prognoserna aktuella även framöver. Modellen kommer bland annat att bli ett viktigt verktyg inför revideringar av nationell plan.

Alla i branschen ska ha möjlighet att använda prognosmodellen, om inte annat för att kunna se läget och följa utvecklingen. Projektet har producerat totalt tre delrapporter, se länkar.

Utveckling av prognosmodell för kompetens- och resursbehov inom järnväg

Under våren 2020 har det genomförts ett kompletterande arbete för att förbättra det sätt på vilket prognosmodellen för framtida kompetens- och resursbehov tar hänsyn till byggnation av ny järnväg. De åtgärder som prognosmodellen tar hänsyn till sträcker sig ofta över långa tidsperioder och utförs enligt en tidssekvens med tydliga skeden som schematiskt löper från förstudie, projektering, produktion till slutlig överlämning. Den tidigare versionen av prognosmodellen tog inte hänsyn till de olika skedena. I vårens arbete har det gjorts ett tillägg där även prognosmodellens uppskattning av resursbehovet knutet till basunderhåll och utbyggnation av ERTMS har förbättrats.

Resultatet predikterat med den vidareutvecklade prognosmodellen innebär en delvis förskjutning av resursbehovet från spårentreprenörerna till teknikkonsultbolagen och infrastrukturförvaltarna. Detta gäller särskilt vid ett lokalt maximum i resursbehovet för år 2024 beräknat med den förnyade prognosmodellen. Orsaken är höga planerade kostnadsvolymer för framtagandet av bygghandlingar i dubbel-/flerspårsprojekt samt för ERTMS-åtgärder.

Vid årsskiftet kommer ytterligare en revidering av prognosen utifrån en revidering av budgetdata som prognosen delvis bygger på.