Medborgarna och bränsleskatter, Roger Pyddoke, VTI
I denna studie tillfrågas 4000 medborgare i Sverige om deras stöd för en höjning av bränsleskatten som skulle öka drivmedelspriset med 3 kronor. En knapp tredjedel av respondenterna säger sig vara beredda att stödja en sådan. Resultaten ger dock en ambivalent bild av stödet då bara hälften av de som sagt ja i en nästa mer utförlig fråga ger sitt stöd. En förutsättning för ett demokratiskt stöd för effektiv klimatpolitik (=bränsleskatter) verkar vara att:
1) medborgarna förstår hur och har tilltro till att styrmedlen fungerar
2) en ändamålsenlig kompensation kan skapas för att undanröja åtminstone delar av de befogade invändningarna relaterade till fördelningseffekter eventuellt också kan bidra till ett ökat stöd.
Värdet av att minska risken för icke-dödliga skador i vägtrafiken, Sara Olofsson, IHE
En viktig värdedrivare i Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler är riskvärdering. För dödliga skador finns en vedertagen metod som består i att undersöka befolkningens betalningsvilja för att minska dödlig risk i trafiken, så kallade värdet av ett statistiskt liv (VSL). Värdet av att minska risken för icke-dödliga skador skattas som en andel av VSL. Denna metod bygger på ett antagande om konstant marginalnytta för hälsa vilket inte är förenligt med ekonomisk teori och kan medföra en underskattning av värdet av att minska risk för allvarliga skador. GRACE (Generalized Risk-Adjusted Cost Effectiveness) är en ny metod inom hälsoekonomi som justerar hälsoförlusten för avtagande marginalnytta. Syftet med projektet är att ta fram parametrar (riskpreferenser) i den svenska befolkningen med syfte att tillåta en tillämpning av GRACE för att skatta värdet av att minska risken för icke-dödliga skador i trafiken.
Att kombinera mobilnätsdata och enkätdata för bättre skattning av färdmedelsvalmodell för långväga resor (Demopan 1&2), Ida Kristoffersson, VTI
För att räkna på samhällsekonomisk lönsamhet hos investeringar i transportinfrastruktur för långväga resande behövs prognosmodeller som förutsäger resenärers val av färdmedel. Tidigare har dessa modeller tagits fram genom att använda resvaneundersökningar. Dessa har dock haft sjunkande svarsfrekvenser under många år, vilket skapar stor osäkerhet kring representativitet. Mobilnätsdata är å andra sidan en ny potentiell datakälla för resebeteende. I Demopan-1 utvecklar vi färdmedelsvalsmodeller med mobilnätsdata som enda datakälla. Vi stöter då på två problem: 1) ärende saknas och 2) det är svårt att särskilja bil och buss eftersom båda använder väginfrastrukturen. I Demopan-2 kombinerar vi mobilnätsdata med enkätdata och visar att några tusen observationer enkätdata med ett fåtal variabler (val av färdmedel, sällskapsstorlek, ärende, kön, ålder, körkortsinnehav, antal bilar per körkort i hushållet) som komplement till en större mängd mobilnätsdata tydligt kan förbättra färdmedelsvalsmodellen för långväga resor.
Samhällsekonomisk värdering av intrång i natur- och kulturmiljöer (SVING), Cecilia Håkansson, KTH
Nuvarande bedömningar av ej beräknade effekter av intrång i naturmiljöer vid trafikinfrastrukturprojekt är grova och partiella. Projektet använde ekosystemtjänstansatsen och presenterade en semi-kvantitativ värderingsmetodik för att 1.) möjliggöra en systematisk genomgång av alla typer av samhällsekonomiskt relevanta effekter på naturen och dess konsekvenser för människor 2.) öka jämförbarheten mellan olika intrångseffekter i naturmiljö inom och mellan projekt.