Långsiktigt arbete med belysning

Hur arbetar Trafikverket med belysning?

Trafikverkets uppdrag är att använda samhällets resurser på ett ansvarsfullt sätt och samtidigt värna om säkerheten på våra vägar för alla som bor och reser i landet. Vägbelysning är en viktig del av en säker trafikmiljö. Samtidigt behöver den finnas där den gör störst skillnad.

Trafikverket arbetar långsiktigt med att:

• Rusta upp belysning som är viktig för trafiksäkerheten
• sätta upp ny belysning där den saknas
• ta bort uttjänt belysning som inte längre fyller en funktion.

Varför tas vägbelysning bort?

Det finns flera skäl, men de vanligaste är:

• Anläggningen är tekniskt uttjänt eller farlig
• den innebär säkerhetsrisker
• den kräver stora investeringar för att fungera vidare.

Det i kombination att den står på en plats där nyttan bedöms vara liten utifrån våra kriterier, så blir oftast beslutet att den tas bort.

Trafikverket tar normalt inte bort fungerande belysning i förtid, men gör en ny bedömning när anläggningen nått slutet av sin livslängd.

Varför ”släcker” Trafikverket ner belysning?

Vårt uppdrag är att se till att belysning finns där den gör mest nytta för säkerhet, oavsett var i landet den finns.

Vi förstår att det kan upplevas som att Trafikverket ”släcker” belysning, men i många fall handlar det om att anläggningen är i så dåligt skick att den måste åtgärdas av säkerhetsskäl.

Vi arbetar på samma sätt i hela landet och vill ha en nära dialog med kommunerna innan förändringar görs.

Vad menas det med att en anläggning är uttjänt eller farlig?

Många belysningsanläggningar är byggda för flera decennier sedan. Det kan innebära:

• Stolpar med begränsad hållfasthet
• åldrat och osäkert kablage
• brister i elsäkerheten.

I vissa fall kan anläggningen utgöra en direkt risk för driftpersonal eller allmänhet. Då måste den åtgärdas eller tas bort.

Varför rustas inte gamla anläggningar upp istället?

Att rusta upp en gammal anläggning innebär ofta att stora delar måste byggas om – stolpar, kablage och belysningscentraler.

Det innebär i praktiken att man måste bygga en helt ny belysningsanläggning, med kostnader som kan vara betydande.

Vid sådana investeringar måste man prioritera var belysning gör störst nytta i hela vägnätet.

Varför finns inte vägbelysning överallt där människor upplever att den behövs?

Utgångspunkten är inte att ha så mycket belysning som möjligt, utan att ha rätt belysning på rätt plats.

Vägbelysning ska finnas där den ger tydlig effekt för trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet – och samtidigt vara kostnads- och energieffektiv.

Det innebär att prioriteringar måste göras. Alla platser där belysning upplevs som önskvärd uppfyller inte de kriterier som ligger till grund för beslut, och då kan andra åtgärder vara mer effektiva.

Hur avgörs om en väg ska vara belyst?

Bedömningen utgår från nationella kriterier i regelverket för vägutformning (VGU). Dessa kriterier är framtagna tillsammans med bland andra forskningsinstitut (VTI) och kommunsektorn (SKR) för att skapa likvärdighet i hela landet.

Exempel på platser där belysning ofta prioriteras är:

• Komplexa korsningar och cirkulationsplatser
• gång- och cykelpassager
• busshållplatser
• områden med mycket rörelse, som vägar nära skolmiljöer.

Det finns också digitala analysverktyg som visar var kriterierna är uppfyllda, men varje plats kan behöva kompletteras med en lokal bedömning.

Tas det hänsyn till barn, boende och lokala behov?

Platser där många människor rör sig – särskilt barn och oskyddade trafikanter – är prioriterade i kriterierna.

Samtidigt kan inte vägbelysning dimensioneras utifrån enskilda behov eller enstaka hushåll. Bedömningen måste göras ur ett systemperspektiv, där hela vägnätet vägs samman.

Ger vägbelysning alltid bättre trafiksäkerhet?

Det beror på hur belysningen är utformad och hur modern den är.

Äldre eller felaktigt utformad belysning kan skapa stora kontraster mellan ljusa och mörka partier. Det kan försämra förarens mörkerseende och göra det svårare att upptäcka exempelvis gående eller djur i tid.

En sådan belysning ger en falsk trygghetskänsla, där man tror att man syns för ett fordon, men man riskerar att inte synas. Vid ett möte mellan dagens ljusstarka, moderna fordon så gör en äldre belysning med dålig ljusbild ingen nytta och man riskerar att inte synas, om man inte har reflex eller ficklampa.

Vad menas med att en belysningsanläggning strider mot lagstiftningen?

I vissa äldre belysningsanläggningar är belysningscentralen uppbyggd på ett sätt som inte uppfyller dagens krav enligt ellagstiftningen. Det kan även vara att hela belysningsanläggningen är uppbyggd så.

Det handlar ofta om att en och samma elanläggning används för att överföra el mellan olika aktörer, till exempel mellan kommun och stat. Sådan överföring kan enligt ellagen kräva nätkoncession, vilket innebär att anläggningen inte får användas i sin nuvarande form.

Den här typen av lösningar är ett arv från 1990-talet, när ansvar och ägande av vägbelysning förändrades och anläggningar lämnades över från nätbolagen till dåvarande Vägverket och kommuner.

För att uppfylla dagens krav behöver anläggningen byggas om så att varje aktör har en egen, separat elanläggning. Det är en tekniskt omfattande och kostsam åtgärd som hanteras successivt över hela landet. Kallas separering av elanläggning.

Hur påverkar energi och hållbarhet besluten?

Belysningsanläggningar står för en stor energianvändning. En mycket stor del av både kostnader och miljöpåverkan uppstår under driftstiden.
Därför behöver vi:

• Minska energianvändningen
• använda effektiv teknik
• undvika belysning där den inte ger tillräcklig nytta.

Det är en viktig del av ett hållbart transportsystem.

Varför byts belysning till LED – och vad innebär det?

LED är mer energieffektivt och ger bättre ljus, men fungerar inte alltid i äldre anläggningar.

Om stolpavstånd eller utformning inte är anpassade kan det uppstå mörka partier. Därför kräver teknikskiftet ibland att hela anläggningen byggs om.

Dessutom fasas äldre ljuskällor ut enligt EU-regler, vilket gör förändringar nödvändiga.

Vem ansvarar för vägbelysning längs statliga vägar?

Trafikverket äger inte all belysning längs de statliga vägarna. Kommunerna äger fler lampor (ca 300 000 mot Trafikverkets 210 000).

Trafikverket ansvarar för statlig belysning, men en stor del – särskilt nära tätorter – ägs av kommuner.

Den som äger anläggningen ansvarar också för drift, underhåll och säkerhet.

Kan kommunen eller boende ta över belysning som tas bort?

Kommunen kan ta över belysning som bedöms vara i tillräckligt bra skick. Även andra aktörer kan bygga och äga ny belysning, om regelverk och tillstånd följs.

Det är dock inte ansvarsfullt att överlåta en anläggning som innebär säkerhetsrisker eller stora framtida kostnader.

Under 2025 startade Trafikverket en utredning för att se vilken kommunal belysning som kan tas över i framtiden, om kommunerna önskar det. För att det ska vara möjligt behöver lamporna sitta där de gör nytta och vara i så pass gott skick att de håller i många år till. Fram till att utredningen är klar kan kommunerna ofta låta sin belysning stå kvar, så länge den är säker att använda.

Varför krävs tillstånd för att ändra belysning?

Alla större åtgärder inom vägområdet kräver tillstånd enligt väglagen. Syftet är att säkerställa att anläggningen uppfyller krav på trafiksäkerhet och funktion.
Det gäller exempelvis:

• nybyggnation
• byte av stolpar eller armaturer
• utbyggnad av befintlig anläggning

Hur informeras berörda när förändringar sker?

Dialog sker i första hand med kommunen.

Samtidigt har det identifierats ett behov av att förbättra informationen till boende, så att den sker tidigare och mer direkt. Detta är något som ska utvecklas i arbetet framåt i vårt långsiktiga arbete och tillsammans med kommunerna, som står inför samma utmaningar som Trafikverket.

När genomförs förändringar i praktiken?

Åtgärder planeras och genomförs löpande inom större driftområden. Det innebär att det kan finnas ett tidsintervall mellan beslut och genomförande.

Exakta tidpunkter styrs ofta av entreprenörens planering.

Kommer fler platser att påverkas framöver?

Vägbelysning ses över kontinuerligt i hela landet. Det innebär att:

• Ny belysning byggs där behov finns
• gamla anläggningar moderniseras
• uttjänt eller ineffektiv belysning tas bort.

Detta är en del av ett långsiktigt arbete för ett säkert och hållbart vägnät.

Kommer Trafikverket ta över mer kommunal belysning i framtiden?

Idag finns ett beslut att inte ta över kommunal belysning i större omfattning, främst av ekonomiska skäl.

Vi vet att många kommuner och boende har önskat att Trafikverket ska ta över mer av belysningen längs statliga vägar. Därför har vi tagit ett nytt steg. Under 2025 startade Trafikverket en utredning för att se vilken kommunal belysning som kan tas över i framtiden, om kommunerna önskar det.

För att det ska vara möjligt behöver lamporna sitta där de gör nytta och vara i så pass gott skick att de håller i många år till. Fram till att utredningen är klar kan kommunerna ofta låta sin belysning stå kvar, så länge den är säker att använda.

Utredningen blir klar våren 2026 och därefter kan ett nytt beslut tas.