Belysning

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Belysningen vid statliga vägar och järnvägar ska bidra till trafiksäkerhet och trygghet, finnas där den gör mest nytta, och vara både kostnads- och energieffektiv.

Trafikverkets belysningsanläggningar är, som alla belysningsanläggningar i offentliga miljöer, en stor elenergiförbrukare. Mer än 90 procent av miljöpåverkan och 80–90 procent av driftskostnaderna i en belysningsanläggning utgörs av energiåtgången under tiden som anläggningen används. Trafikverket arbetar kontinuerligt med att byta ut gammal energikrävande armatur mot modern energieffektiv LED-belysning. Mindre energiåtgång och belysning där den gör mest nytta bidrar till en mer hållbar belysningsanläggning.

Järnväg

Belysningen vid järnväg ska förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar i spåret, motverka skadegörelse eller göra resenärernas miljö trygg och tillgänglig. Trafikverket äger till största delen belysningsanläggningarna inom järnvägsområdet. Anläggningarna underhålls och ses kontinuerligt över utifrån gällande krav.

Väg

Belysningsanläggningarna vid statlig väg ägs och underhålls av Trafikverket, men också av kommuner. Ungefär två tredjedelar av belysningen vid statlig väg, främst nära tätorter, ägs och underhålls av kommuner.

Trafikverkets belysningsanläggningar vid vägar ska vara funktionella, energieffektiva och säkra och finnas där de gör mest nytta för trafiksäkerhet och trygghet. Belysningen underhålls och ses kontinuerligt över utifrån gällande krav, olika vägar har olika krav på belysning. Trafikverkets grundprincip för belysning vid väg är att det ska finnas god belysning där det behövs för att öka säkerheten i tillräcklig omfattning enligt VGU, Vägars och gators utformning.

Aktuellt

Hantering av undermålig belysning

Nu finns en ny handledning om Trafikverkets hantering av vägbelysning med undermålig stabilitet och/eller elsäkerhet. Läs mer i TDOK2023:0166.

Trafikverkets arbete med belysning best practice i EU-publikation

EU-kommissionen har publicerat en rapport om metoder för att minska ljusföroreningars påverkan på omgivningen. Trafikverkets arbete med belysningsplaner som stöd för att identifiera och göra ekologiska anpassningar finns med som ett gott exempel på sidorna 33-34 i rapporten.

Trafikverkets arbete för att minska ljusföroreningar

Trafikverket använder en rad verktyg för att minska vägbelysningens påverkan på astronomi, djur och natur.

Mer fakta om belysning

I Sverige finns ca 100 000 km statlig väg och ungefär 9 procent har belysning. Trafikverket äger ca 3 procent och kommunen eller annan ledningsägare äger ca 6 procent (motsvarar ca 6 000 km statlig väg) av anläggningarna.

En belysningsanläggning består av stolpar, fundamentet i jorden, armatur (ljuskällan) och kabel, samt belysningscentral (skåp).

Vad gör Trafikverket för att spara energi på belysning?

Trafikverket arbetar kontinuerligt med att sänka behovet av energi i belysningsanläggningarna genom att montera LED-belysning och införa styrsystem för att kunna släcka delar av belysningen när den inte tillför någon trafiksäkerhet eller trygghet.

Alla armaturer som vi sätter upp har automatisk neddimring under natten, ned till 40 procent, då trafikmängden är låg.

Belyser där det gör mest nytta

Trots att fordon har effektiva strålkastare så finns det situationer som gör att det finns behov av belysning för att öka synbarheten på grund av bländning samt vid komplexa trafikplatser och där oskyddade trafikanter befinner sig. Stora europavägar och vägar utanför tätort är som huvudprincip inte belysta, utan det är när trafiksäkerhet och trygghet behöver förbättras som vi belyser. Ytterligare en anledning till att vi arbetar med att inte belysa i onödan är vägbelysningens negativa påverkan på flora och fauna.

Omväxlande tända och släckta armaturer är svårt för synen

Att släcka varannan eller var tredje ljuspunkt är ingen bra metod av trafiksäkerhetsskäl och något som vi inte tillåter att man gör längs statlig väg. Det är bättre att i sådana fall släcka hela anläggningen eller, om möjligt, justera till ett jämnt men svagare ljus. För att kunna se ett objekt så krävs en ljuskontrast och det betyder att vägbelysningsarmaturerna behöver sitta på ett visst avstånd för att ge rätt ljusbild på vägen. Släcker man ner ljuspunkter strövis bildas mörka områden och som trafikant ser man sämre eftersom synsinnet har svårare att hantera belysning med omväxlande tända och släckta armaturer.

Exempel närvarostyrning

På anläggningar som är lite använda mitt i natten, till exempel vid gång- och cykelvägar, GC-vägar, går det att spara energi med hjälp av närvarostyrning. Det betyder att gå från 70W till 7W i snitteffekt. Trafikverket har i storleksordningen 1000 närvarostyrda armaturer, främst på GC-vägar och rastplatser.

LED-belysning, räkneexempel (september 2022)

Trafikverkets totala vägbelysningsanläggning består av ungefär 170.000 armaturer som tillsammans drar 17 miljoner watt.

25 procent av belysningen är moderna LED-armaturer, övriga har en äldre ljusteknik.

Nya LED armaturer drar mindre än 50 procent av äldre teknik. Med hjälp av en konstantljusfunktion (elektroniken kompenserar för att ljuskällan tappar ljus över tid) och automatisk nattsänkning (det behövs en lägre ljusnivå när det är färre bilar ute) går det att spara ytterligare effekt.

Vi räknar med att ett armaturbyte kan sänka snitteffekten med 70 procent. En tidigare 100W armatur kommer ner till 30W.

Med hela anläggningen utbytt till LED och med inbyggd nattsänkning kan installerad effekt sänkas från 17 GW till 7 GW.

Det innebär en minskad energiförbrukning på 40 miljoner kWh/år.

Vid elbrist kan vi behöva släcka ned delar av belysningen

Om elenergin inte räcker till, till exempel när det är mycket kallt, kan vi behöva koppla från delar av anläggningarna. Trafikverket har tillsammans med Energimyndigheten arbetat fram en plan, Styrel, för hur olika anläggningar ska prioriteras.

Läs mer om Styrel

Verktyget belysningsplaner

Verktyget Belysningsplaner har tagits fram som en hjälp för att fastställa var det ska finnas belysning längs statlig väg. Belysningsplanerna visar bland annat:

var belysningskriterier är uppfyllda
både statlig och kommunal belysning
belysningsnivåer
text för vilket kriterium som avgör varför sträckan ska belysas
visar all information om en belysningspunkt/-central
hastigheter, vägbredder, vägnummer mm

Verktyget baserar sig på Vägars och gators utformnings (VGU) krav för vägbelysning. Verktyget ska ses som ett underlag, då resultatet som visas är automatgenererat ur tillgänglig vägdata från Trafikverket, men även från till exempel Lantmäteriet och SCB.

Verktyget är lätt att använda och det finns en manual och hjälp i programmet.

Data behövs från respektive kommun

För att kunna visa kommunal belysning i verktyget, är vi beroende av att kommuner tillhandahåller oss data om deras ägda belysning längs statlig väg. Varje kommun behöver därför fylla i en sammanställning över sin belysning i en färdig excelmall som vi tillhandahåller. Du får tillgång till mallen efter att du fyllt i en ansökan via formuläret nedan.

När du fyllt i mallen och skickat den till oss kommer angiven data att presenteras visuellt i verktyget. Detta sker automatiskt och belysningen kan sen ses i kartverktyget, med de attribut som skrivits in i mallen.

Ansök om konto för personlig inloggning

Du, som extern användare, behöver ett konto för personlig inloggning. Sedan är verktyget fritt att använda. Fyll i uppgifterna i nedanstående formulär för att få tillgång till verktyget. Det kan ta någon dag innan uppgifterna har behandlats.

Verktyget Belysningsplaner

Vad är en hållbar belysning?

Det finns lite olika sett att se på hållbarhet. Men det grundläggande för belysningen är att den används på rätt plats, vid rätt tid och med rätt utformning. Det ska finnas ett tydligt syfte med belysningen och vilka funktioner den ska uppfylla.

För att minska påverkan på klimatet ska belysningen dra så lite energi som möjligt. Man väljer effektiva lampor och ser till att det blir rätt mängd ljus för det som ska göras och att lampan bara lyser när det behövs.

Kan vägbelysning drivas med solceller, vindkraft eller batteri?

Henrik Gidlund, Trafikverkets specialist på el och belysning, berättar i en rad artiklar i branschtidningen Ljuskultur om sätt att lösa energiförsörjningen till vägbelysning. Läs även Henriks artikel om närvarostyrd gång- och cykelvägsbelysning.

Solenergi på väg (Ljuskulturs webbplats)

Vindkraft som energikälla (Ljuskulturs webbplats)

Vägbelysning med batteridrift (Ljuskulturs webbplats)

Närvarostyrd gång- och cykelvägsbelysning (Ljuskulturs webbplats)

Hur länge håller en belysningsstolpe?

Nyare belysningsstolpar tillverkas för att hålla i minst 25 år. Äldre stolpar som sköts om kan stå i 50 år eller mer. Stockholms stad har till exempel kvar historiska stolpar som byggdes i början av 1900-talet. Ju äldre stolpen blir, desto mer skötsel och kontroller behövs för att man ska vara säker på att den inte går av och ramlar ner.

Rost och vind sliter på stolpen

Den vanligaste orsaken till att man behöver byta ut en stolpe är att den blivit så rostangripen att det finns risk att den ramlar eller går av. Vägsalt, slasksprut från trafik och kissande hundar är saker som sliter på stolpen och gör att den rostar. Nya stålstolpar doppas i en metall (zink) som klarar rost bättre, metoden kallas varmförzinkning och ger en tunn, metallfärgad, skyddande yta. Det går att förlänga livslängden genom att måla stolparna, för det mesta gör man det på delen närmast mark, kallas för rotlackering.

Blåst och vinddrag från passerande trafik gör att stolpen hela tiden rör sig litegrann. Toppen på högre stolpar kan röra sig upp till en meter i vindbyarna. Det gör att materialet i stolpen med tiden tappar i styrka och till slut böjer sig eller kan går av. Det är lite som när man böjer en ståltråd fram och tillbaka flera gånger så blir den mjukare för varje gång och går till slut av.

Finns det vägbelysning i alla länder?

De allra flesta länder har någon form av vägbelysning, men i olika grad. Ofta sitter det belysning i de större städerna och på större vägar. Kontrasterna kan vara stora, Rwanda i mellersta Afrika är nästan helt mörkt, samtidigt som Belgien i Europa har i princip varenda väg belyst.

Det går att se hur mycket vägbelysning det finns i världen genom satellitfoton av nattsidan av jorden, till exempel från NASAs webbplats. Vägbelysningen syns som ljusa linjer eller punkter på en annars svart bakgrund.

NASAs karttjänst (NASAs webbplats)

Det finns också kartor på nätet över hur mycket ljusföroreningar som vägbelysningen orsakar. Ju mer ljusföroreningar det är, desto svårare är det att se stjärnorna och uppleva en riktigt mörk natt. Värst är det i tätbefolkade länder och stora städer med mycket vägbelysning på liten yta.

Det finns ett internationellt samarbete kring hur man ska bygga vägbelysning där Europa, Amerika och Asien möts och byter erfarenhet och information. Trafikverket är med i nätverket och representerar Sverige. Vi bidrar aktivt till ny och bättre kunskap kring belysning.

Sverige är en av de länder i Europa som har flest vägbelysningsarmaturer per invånare.

Projektet Nytt ljus

I projektet Smart ljus på väg (2009 – 2013) prövades ny teknik för energieffektiv belysning i drift längs vägsträckor, tunnlar, vägkorsningar, busshållplatser, bangårdar med flera trafikanläggningar.

En av dom viktigaste slutsatserna var att den största minskningen av energibehovet för belysning, kan göras med hjälp av LED-belysning, och för vissa typer av anläggningar LED-belysning i kombination med styrsystem. Kombinationen av LED-belysning och styrsystem innebär att man kan bibehålla trafiksäkerheten då ljusnivån kan sänkas på tider när behovet av belysning inte är så stort.

En målsättning för projektet var att visa hur en halvering av energibehovet för vägbelysning skulle kunna klaras. Vid projektets slut hade det monterats circka 2000 armaturer för belysning varav 1200 via någon form av styrsystem. Projektet drev teknikutveckling inom olika områden, LED-belysning för busshållplatser, vägbelysning samt för styrsystem för belysning.

Slutrapporten från Smart ljus på väg även kallat Nytt Ljus-projektet:
Slutrapport för smart belysning på väg, Nytt ljus (Trafikverkets publikationsdatabas)

Om synen och bländning

En fordonsförare är utsatt för ständig bländning av mötande bilar, de egna hel- och halvljusen samt instrumentpanelen. Därför upplever fordonsföraren alltid miljön som mörkare än vad en fotgängare utan egen belysning gör.

Våra ögon ställer in sig efter ljusare områden, och mindre belysta ytor upplever vi som mörkare. Stark belysning på en del av vägbanan, eller en kraftigt bländande armatur, gör därför området bakom mörkare. Det blir då svårt för fordonsföraren att se förbi ljuset och upptäcka vad som finns bakom.

Om en plats är belyst på ett felaktigt sätt kan det därför skapa farliga situationer för oskyddade trafikanter, exempelvis om ett övergångställe är intensivbelyst eller om en i övrigt obelyst väg har punktvis pollarbelysning.

Belysning som riskerar att falla ner eller bli farlig

Om en belysning vid statlig väg är i ett så dåligt skick att den kan ramla ner, bli farlig, har vi som väghållare ett ansvar för att se till så ingen olycka sker. Men Trafikverket tar inte ner fullt fungerande belysning även om den står placerad på sträckor där den inte tillför någon trafiksäkerhetshöjande effekt.