Frågor och svar om ITS

På den här sidan hittar du svar på vanliga frågor om ITS. Till exempel om hur Sverige är påverkat av de beslut som tagits i EU om ITS och om ITS som en del i samhällsutvecklingen.

Sverige påverkas direkt av dessa beslut, till exempel via Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU, 2010.07.10, om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (ITS-direktivet 2010 för att säkerställa gränslösa system teknikmässigt och mellan länder). Direktivet är genom ITS-lagen infört i Sverige.

Regeringen har via Infrastrukturdepartementet ansvaret för att ITS-direktivet införs. Regeringen rapporterar via Infrastrukturdepartementet uppfyllnadsgraden av Sveriges införande till EU.

Transportstyrelsen är ansvarig regelgivande myndighet, men lagförslag (propositioner) tas fram av regeringen och beslutas av riksdagen. Förordningar beslutas av regeringen och myndighetsföreskrifter beslutas av Transportstyrelsen.

Regeringen ansvarar via Infrastrukturdepartementet för Sveriges handlingsplan för ITS. Via den planen får regeringen och Infrastrukturdepartementet information om vad som pågår inom ITS-området i Sverige, och de får aktuell status inför sin rapportering till EU om hur Sverige uppfyller ITS-direktivet.

Trafikverket har en uppgift utifrån ITS-förordningen att koordinera Sveriges strategi och handlingsplan för ITS, så att det underlag som behövs för rapporteringen till EU kan tas fram. Trafikverket lämnar underlag till Transportstyrelsen, som i sin tur rapporterar till Infrastrukturdepartementet.

I Sveriges handlingsplan för ITS finns prioriterade områden och förutsättningsskapande områden. Baserat på den utveckling som sker i samhället kommer områden att tillkomma, tas bort och slås samman.

Ett transportsystem kan bli intelligent på flera sätt. Intelligensen ligger i att de som använder transportsystemet gör det så effektivt som möjligt, det vill säga förflyttar sig själva eller gods från start till mål så säkert som möjligt, och med minsta möjliga tidsåtgång, kostnad och miljöpåverkan.

För att kunna ta ett så intelligent beslut som möjligt, både inför och under en transport, behöver man ha tillgång till information. Informationen kan ges på flera sätt, till exempel statiskt, dynamiskt och via analoga och digitala medier, text, ljud och bild. Med bra information kan vi också förändra beteenden, till exempel möjliggöra miljövänligare transporter av människor och gods.

På motsvarande sätt behöver de som utvecklar och vidmakthåller transportsystemet bra information, för att kunna ta rätt beslut. Det gäller också dem som trafikleder och trafikinformerar. Kvaliteten på it-lösningar och information kommer att bli mycket viktig, allt eftersom information kommer att flyttas mellan olika it-baserade lösningar (till exempel mellan fordon) som underlag för beslut, utan mänsklig påverkan eller inflytande. Samhället behöver alltså utvecklas utifrån ett sociotekniskt perspektiv, så att de lösningar som tas fram upplevs som mervärdesskapande och accepteras av dem som ska använda lösningarna. Transportsystemet är en del i den utvecklingen.

En förutsättning för en bra samhällsutveckling med transportsystemet som en viktig komponent är också att industri, myndigheter och akademi fortsätter att samverka.

Sveriges transportsystem inom väg, järnväg, luftfart och sjöfart har länge varit beroende av it-baserade (digitala) lösningar. Den digitalisering som pågår nu är alltså en vidareutveckling, förbättring och komplettering av de befintliga digitala lösningarna. Inom vägtransportsektorn, som ITS-begreppet traditionellt omfattar i första hand, har till exempel trafiklednings- och trafikinformationstjänster från både offentliga och privata aktörer länge använt it-baserade lösningar för att effektivisera användningen av vägtransportsystemet och för att informera dem som använder vägtransportsystemet. Tjänsterna levereras på flera sätt, både i vägsystemet och digitalt, till exempel via variabla skyltar, internet, appar och GPS-navigatorer. Effektiviseringen av befintliga lösningar kompletteras successivt med it-lösningar för att hantera en mängd nya behov, till exempel kommunikation mellan fordon och vägsidesutrustning, kommunikation mellan fordon och kommunikation med andra transportslag (eller mera sannolikt: trafikslag).

Det är dock viktigt att tänka på att ett intelligent transportsystem inte nödvändigtvis med automatik behöver betyda digitala lösningar. Det kan vara lösningar som innebär beteendeförändring eller andra lösningar som möjliggör att den befintliga infrastrukturen används mera effektivt.