Kunskapsunderlag digitalisering i vägtransportsystemet

Trafikverket har enligt Nollvisionen som systemutformare det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning, vilket även innebar ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå. Omsorgen om människors liv och hälsa är således ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion.

Trafikverket ansvarar också för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Investeringar som Trafikverket gör ska därför ske med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv med det fysiska transportsystemet som grund.

Trafikverket har valt att hantera brister och behov inom trafiksäkerhet genom att anpassa de statliga vägarna för att minimera antalet olyckor och incidenter.

Med utgångspunkt i Trafikverkets uppdrag har investeringar gjorts inom vägnära ITS, vilket bland annat inneburit variabla meddelandeskyltar (VMS), hastighetskameror (ATK) och variabla hastighetsskyltar. I storstadsområdena har arbetet med servicenivåer inneburit att de mest trafikerade sträckorna utrustats med motorvägskontrollsystem (MCS) som kombinerar information om restider med rekommenderade hastigheter och varningssystem.

Fordonsbaserade förarstödsystem (ADAS) är fordonsbranschens sätt att hantera och minimera risken för olyckor och incidenter. Systemen är framtagna för att stötta föraren vid framförande av fordonen, men också öka trafiksäkerheten för övriga trafikanter.

Myndigheter nationellt och internationellt (EU) har därefter tagit till sig dessa system och börjat ställa krav på att de fordon som säljs får tillgång till teknologier som ökar säkerheten för både oskyddade trafikanter och för andra förare.

En större andel fordon är uppkopplade

En allt större andel av de fordon som säljs är uppkopplade och försedda med möjligheten att interagera med andra fordon och omgivande infrastruktur. Föraren får genom navigationssystemet tillgång till restider och alternativa vägar, information som hjälper föraren att fatta beslut. Uppkoppling och ny teknik ger förutsättningar för automatiserade fordon som i sin tur förstärker effekterna av de förarstödsystem som finns i fordonen.

På det sätt som fordonsflottan föryngras idag, innebär nuvarande utveckling att 90 % av trafikarbetet görs med fordon som är utrustade med förarstödsystem som kurshållningsassistent, körfältsvarnare och nödkurshållning inom en tioårsperiod/början av 2030-talet[2].

Förarstödsystemen utvecklas till att i allt större omfattning utnyttja data som finns tillgänglig. I samband med att digitala tjänster blir tillgängliga ökar förarstödsystemens betydelse för vägtransportsystemet i sin helhet. Nya åtgärder blir tillgängliga, samtidigt som tidigare definierade behov och brister blir inaktuella. Det kommer också innebära att nya möjligheter öppnas upp för att effektivisera vägtransportsystemet.

Gränsen för när fysiska åtgärder är lönsamma och därmed motiverade kommer att ändras. Åtgärder som tidigare baserats på fysiska investeringar kan i framtiden istället göras digitalt.