Lagkrav, mål och konventioner om miljö

Miljöbalken

Miljöbalkens bestämmelser gäller parallellt med Väglagen och Lagen om byggande av järnväg (LBJ). Det innebär till exempel att särskilda prövningar enligt Miljöbalken även kan behöva göras i ett väg- eller järnvägsprojekt. Bestämmelser om biotop- och strandskydd samt samrådenligt miljöbalkens 12 kapitel 6 § gäller däremot inte för byggande av en väg eller järnväg enligt en fastställd väg- eller järnvägsplan. Dessa frågor ska istället hanteras inom ramen för väg- eller järnvägsplanen.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden samt miljökvalitetsnormer tillämpas vid fastställelseprövning enligt Väglagen och LBJ och ska då jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken.

Kulturmiljölagen

Av kulturmiljölagen framgår att det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön och att ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Vidare framgår att den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas.

Miljöbedömning och miljöbeskrivning bidrar med kunskap om kulturmiljövärden och fornlämningar samt om hur projektet kan lokaliseras och utformas för att minimera påverkan.

EU-direktiv och internationella konventioner

Direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, det så kallade "MKB-direktivet", har implementerats i miljöbalkens 6 kapitel. Andra direktiv som indirekt, via bestämmelser i miljöbalken, tillämpas i väg- och järnvägsplanering är till exempel art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet, direktiv om luftkvalitet samt ramdirektiv för vatten.

Ett stort antal internationella konventioner har ratificerats av Sverige. Två konventioner som har betydelse för miljöbedömning och miljöbeskrivning är Esbokonventionen och Århuskonventionen.

Esbokonventionen syftar till att länder ska underrätta och samråda med varandra om planer och verksamheter som kan få betydande gränsöverskridande miljöeffekter.

Århuskonventionen är en FN-konvention som syftar till att stärka allmänhetens rätt till information och inflytande i miljöfrågor.

Nationella mål

I hänsynsmålet, ett av målen i transportpolitiken, anges att Transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Detta innebär att miljökvalitetsmålen ska tillämpas i planläggning av väg- och järnvägsprojekt. Projektets bidrag till de miljökvalitetsmål som berörs av projektet ska framgå i en väg- respektive järnvägsplan.

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål med tillhörande delmål och indikatorer. De omfattar tre dimensioner: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det finns en stark koppling mellan miljökvalitetsmålen och de miljörelaterade hållbarhetsmålen.