Vi kastar ljus på Gus. Avsnitt 2 2022

I årets andra avsnitt möter vi tre gäster som ger en bild av införandet av GUS, Gemensamt underhållsstöd. Annica Fröbom, Jessica Grönlund och Jonas Nygårds hjälper oss att räta ut frågetecknen inför vårens pilot och höstens skarpa införande.

Transkribering av avsnitt 1 2022

00:00:05
Järda: Nu avgår Järnvägspodden.

00:00:07
Staffan Sporre: Hej och välkomna till 2022 års andra avsnitt av Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen med mig, Staffan Sporre

00:00:15
Ulf Carlsson: och med mig Ulf Carlsson. Och den här gången så har ju vi två programledare med oss tre gäster. Fast det är ju ett och samma ämne. Det kanske var lite väl mycket siffror jämfört med våra normala intron, men innan vi går i mål så hoppas vi att vi har lyckats bringa ordning bland alla dessa ettor och nollor.

00:00:32
Staffan Sporre: Upp till lyssnarna och bedöma vem som är nolla! Vad det ska handla om i alla fall det är Gus, ett mastodontprojekt som handlar om att skapa nya och bättre förutsättningar för järnvägsunderhåll genom smarta tekniska lösningar -- mer detaljer kommer förstås i samtalet. Vi har för våra frågor kompetent stöd i form av Annika Fröbom som ni som är minnesgoda lyssnare känner igen från tidigare intervjuer, både 2018 och 2019 faktiskt.

00:00:58
Ulf Carlsson: Just det. Men den här gången kommer hon ju inte ensam, utan hon har tagit med sig Gus-kollegorna Jessica Grönlund och Jonas Nygårds. Vi har liksom fullt hus med Gus!

00:01:08
Staffan Sporre: Gust det, vi kommer i alla fall in på mål och nyttor och inte minst tidsplan. Det enda som egentligen inte kom med efter att vi började sätta saxen i det här det var din förkärlek att fråga om namnbyte med alla projekt och initiativ vi pratar med.

00:01:24
Ulf Carlsson: Ja, nämen just den delen klarar väl inte saxen den här gången då. Men när det är så här mycket saker på gång så vill man ju så att säga höra från hästens mun att namnet är om inte ristat i sten så kanske i en slipers i alla fall

00:01:36
Staffan Sporre: Är du klar nu eller?

00:01:37
Ulf Carlsson: Ja, jag får vara klar.

00:01:37
Staffan Sporre: Hälsa gästerna välkomna i stället.

00:01:41
Järda: TÅGRULL

00:01:47
Ulf Carlsson: Då säger vi varmt välkomna till en trio till det här avsnittet av Järnvägspodden.

00:01:55
Annica Fröbom: Tack

00:01:56
Jessica Grönlund: Tack

00:01:56
Jonas Nygårds: Tack

00:01:56
Staffan Sporre: Tre stycken. Vilka är det vi har med oss egentligen, och vad har ni för roller?

00:02:00
Annica Fröbom: Jag heter Annica Fröbom och är projektledare Gus.

00:02:02
Jessica Grönlund: Och jag heter Jessica Grönland, jag är delprojektledare för arbetssätt i Gus- projektet.

00:02:06
Jonas Nygårds: Jonas Nygårds, nationell besiktningssamordnare.

00:02:09
Ulf Carlsson: En veteran och två helt nya röster!

00:02:12
Staffan Sporre: Som sagt var, varmt välkomna allihopa. Till att börja med kan vi väl påminna oss lite grann om vad Gus är - alltså bakgrunden till Gus, när det startade och syfte och mål etc.

00:02:23
Annica Fröbom: Vi började ju 2016, och det var utredningar och uppdrag och initiativ som samlades ihop i att vi behövde starta ett gemensamt projekt. Det handlar om att vi vill bli bättre och få en mer sammanhållet och sammantaget bild av tillståndet i våra anläggningar - både järnvägen, vägen och telekom-anläggningen. Vad har vi för grejer? Hur mår grejerna? Vad kostar det att hålla dem igång så att vi kan köra så mycket tåg det bara går på dem? Vi hoppas väl också att vi ska få till någon form av förbättring och enkelhet i arbetssättet för de som jobbar i underhållet på järnvägen.

00:02:58
Ulf Carlsson: Ett uttryck som brukar dyka upp här, och som jag tror vi var inne på sist du var med i Järnvägspodden, det var ju 2018 och 2019. Det var ju digital tvilling. Vad skulle du säga att det innebär att vi är med Gus nu på något sätt skapar en digital tvilling av anläggningen? Eller anläggningarna kanske jag ska säga då.

00:03:15
Annica Fröbom: Ja precis, det där med digitalt är ett jättesvårt begrepp. Så att jag försöker mig på att säga att vi får en digital bild kan vi säga, med Gus, av hur vi jobbar med underhållet på järnvägen och de andra områdena också. Men sen finns det andra digitala tvillingar.

00:03:32
Staffan Sporre: Går det på något sätt att överblicka betydelsen för förändringarna som det innebär i arbetssätt och planering och uppföljning.

00:03:39
Jessica Grönlund: Arbetssätten kommer förändras i och med att vi inför ett nytt system. Tidigare så har vi haft speciallösningar för olika delar i verksamheten, men många delar har vi faktiskt skött på Excel och andra manuella rutiner. Det nya systemet vi inför har ju mycket funktioner, så vi kan digitalisera hela hanteringen och på ett helt annat sätt få en helhetsbild över det här men det är ju en stor förändring.

00:04:03
Ulf Carlsson: Vad skulle du säga är den stora effektiviseringen av underhållet? Är det kopplat till hur vi planerar, till tider i spår eller är det till kostnader, uppföljning.

00:04:14
Jessica Grönlund: Effektiviseringarna är ju att vi kan se på ett helt annat sätt vad som är gjort ute i anläggningen. Och vi följer kontrakten, vi följer T:dokarna och TRV-infra dokumenten. Mycket står ju i den om effektiviseringen egentligen, vad man ska göra för någonting. Men det vi gör i Gus-projektet är att vi se till att vi förbättrar - vad behöver göras, vem har beställt, vad är det som sker ute i anläggningen, vad har skett. Vi får en bättre bild på kostnader. Och i och med det här införandet av Gus får vi bättre analysunderlag också. Och det är det som gör att vi kan effektivisera våra regelverk och kontrakt i framtiden. Systemavdelningarna kommer få mycket ny data att analysera.

00:04:54
Ulf Carlsson: Kanske ett jubel någonstans i busken just nu då.

00:04:59
Jessica Grönlund: Det får vi väl hoppas!

00:05:00
Staffan Sporre: Inte bara i butiken hoppas vi väl, men jag är ju hyfsat intresserad av punktlighet nu och det har väl jag alltid varit men ännu mer nu. När vi pratar uppföljning då, vi har vissa utmaningar att peka på att just den här åtgärden har gett den här punktlighetseffekten. Skulle det vara också en utkomst av den uppföljning som kan göras genom Gus då?

00:05:20
Jessica Grönlund: Definitivt eftersom att vi har bättre kontroll på var våra arbeten är utförda och var har vi haft brister som har lett till punktlighetsförsämringar? Då kommer vi kunna analysera på ett helt annat sätt. Vi kommer också kunna se avhjälpande och förebyggande underhåll på samma ställe, vad som är gjort totalt. Det här kommer att innebära mycket förbättringar.

00:05:43
Staffan Sporre: Då kommer det ett jubel i från Jönköping i alla fall!

00:05:45
Ulf Carlsson: I busken! Men vad skulle ni då säga har hänt sen vi hade Gus uppe senast i podden. Det var ju 2019, jag tror det var inför Nordic Rail. Skulle man säga då, om man ska skämta till det lite, har arbetet gått som på räls sen dess?

00:05:59
Annica Fröbom: Ja, det här med räls o räls. Vissa saker har gått på räls, det skulle jag säga. Vi har ju liksom en viss takt i hur vi jobbar, gör grejer och bygger. Men sen är det också att det händer mycket saker på Trafikverket. Det finns nya förutsättningar, kopplat säkerhet till exempel, som skärper kraven och den här - det har inte gått obemärkt förbi för oss heller att vi har haft en pandemi. Det har påverkat hur vi kan jobba tillsammans i projektet också med verksamheten. Så det har varit lite rocky roads, lite bumpig räls. Lite solkurvor har vi haft.

00:06:29
Staffan Sporre: Oh, solkurvor vill vi förstås undvika, men det är väl en del av det vi kan undvika fram över också? 2018 Annica sa du att målet var att vara klar i juni 2022, och sen på hösten 2019 när du var med igen så vågade du inte riktigt på en gissning. Eller ja, du vill inte svara med respekt för hur komplicerat byggandet av ett system av den här kalibern och hur många samband det finns och så vidare. Vad skulle du säga i dag då? Är tidplanen tydlig, är det nu det händer så att säga?

00:07:01
Annica Fröbom: Ja, den är också fortfarande ganska svårt att svara på om man ska vara ärlig. Men det händer saker, och det är ju att det vi bygger klart någon form av inflyttningsklart hus om man får kalla det för det. Det jobbar vi på, så att det vi behöver jobba med nu är det att säkerställa att vi får lite bättre stöd för dem som jobbar i Gus, att man kan titta i kartan när man liksom ska titta på planering och paketering av åtgärder, eller titta på våra brister och tänka till kring samordning av till exempel genomförda åtgärder. Men sen också, just nu för den mobilitet vi levererar nu är till besiktningsmännen i första hand nu i år. Men det vill vi ju se till att mobiliteten blir till för alla. Sedan, det som gör att det är lite svårt att säga hur långt snöret är - det är ju det här när vi ska flytta alla människor och all data. Saker som gör att det tar tid är att det dels är många människor, det är mycket data, och sedan, på järnvägssidan har vi till exempel bott i ett gammalt hus ganska länge eller i ett hus ganska länge. Så när vi vill börja riva i det här, och flytta i de här förråden och flyttkartongerna så dyker det upp ganska så intressanta saker ibland eftersom jaha - fanns det här här också, och så måste vi hantera det. Jag har fortfarande jättestor respekt för det här hur vi ska flytta in, hur fort det kommer ta.

00:08:18
Ulf Carlsson: Vad skulle du säga då är det som händer just nu? Den stegvisa införande på något sätt nu av Gus, hur kommer det märkas i vardagen för alla de som jobbar med underhåll och kanske också för de då som påverkas av underhållsarbeten.

00:08:32
Jonas Nygårds: De har inte riktigt börjat påverkas av det, men de kommer att börja påverkas av det sedan nu när Gus tas i drift. Och då är det ju steg ett som är tillståndsbaserat underhåll som bygger mycket på besiktning. Och det är där jag kommer in som nationell besiktningssamordnare att vara med och utveckla och bevaka intressen för hur det här ska gå till. Och det första steget som kommer att hända för de som jobbar med underhållet, det är ju att Bessy och Besiktningsplan - två system som vi använder idag - kommer att ersättas av Gus. Och då får man jobba i ett helt nytt gränssnitt för besättningsmännen som kommer att få en helt ny mobil applikation att använda sig av, och sedan även inne på kontoret så arbetar man säkert i ett annat gränssnitt för att hantera besiktningsanmärkningar och det tillståndsbaserade underhållet. I samband också med att vi går igång med det här så har vi ett utbildningsprogram för alla besiktningsmän som gör att alla besiktningsmän genomgår en utbildning och en behörighetsprövning för att börja använda det här systemet. Och där har de idag börjat märka av det, för där är vi igenom en hel del utbildningar och behörighetsprov för besättningsmännen.

00:09:46
Staffan Sporre: Men innebär det, förutom att vi får in bättre data och så vidare, och innebär också att det är lättare att rapportera in? För det har ju varit en fråga genom åren vet jag, liksom hur enkelheten i att peta in det man har besiktat, protokoll och så vidare.

00:10:00
Jonas Nygårds: Det tror jag det kommer att bli, och framför allt så kommer man ju inte att vara lika bunden av kanske samma hårdvara vad det gäller IT-stöd och utrustning, utan det kommer att vara - alla teknikslag kommer att kunna rapportera in i det här nya systemet, vilket då tidigare har varit lite olika för oss.

00:10:24
Ulf Carlsson: Du nämnde två system där, Bessy och Besiktningsplan, men i övrigt - vad är det som ska flyttas in i Gus? När vi hade Gus uppe senast så pratade Annica om två områden. Det var BEST, och sen det som jag fortfarande tycker är briljant i all sin enkelhet Ej-BEST. Ska bägge de två in i det nya, eller får vi så att säga ett Gus och ett då Ej-Gus?

00:10:45
Annica Fröbom: Nej, vi kommer att ha ett Gus där många kontraktstyper och teknikslag inom järnvägen, vägen och telekom kommer att samsas. Så att Ej-BEST och BEST kommer att finnas i samma Gus. Det kommer att skapa möjligheter för samordning och planering.

00:10:59
Ulf Carlsson: Så ett Gus-hus!

00:10:59
Annica Fröbom: Jajamän!

00:11:01
Staffan Sporre: Och jag tänker på när man när man flyttar så är det ju städningen som brukar vara det jobbiga. Hur kommer det funka, d.v.s. vem städar ur de gamla systemen så ingenting blir kvar där? Har vi upphandlat en flyttfirma?

00:11:13
Annica Fröbom: Ja, vi har flytthjälp. Men vi gör ju det här tillsammans med både de som äger informationen, de som jobbar med IT-systemen i dag. Och så har vi ju lite extra hjälp i Gus-projektet som jobbar med det. Ibland kan vi bygga lite automatisering i att flytta över sakerna, och ibland måste vi faktiskt jobba ganska mycket manuellt, med lite Ctrl-c och Ctrl-v.

00:11:35
Ulf Carlsson: Copy-paste alltså. Jag läste faktiskt nyligen en nyhet om att systemet Maximo går i graven den 15 mars och ersätts då med Gus Maximo. Är det liksom en sådan princip vi kommer ha här att de gamla separata systemen blir kvar, men som olika delar av Gus. Eller är det så att Maximo är själva systemet och Gus är vårt namn på det?

00:11:56
Annica Fröbom: Ja, det stämmer vi, säger Gus för att vi bygger ihop saker omkring Maximo-systemet. Men det är Maximo-systemet som är grunden för Gus.

00:12:05
Ulf Carlsson: Införs då Gus över hela linjen nu på en och samma gång när införandet sker, eller blir det steg för steg, kontrakt för kontraktet och stråk för stråk? Hur långt har vi kommit där? Och hur många kontrakt kan vi säga att Gus finns på idag?

00:12:21
Järda: Som steg ett här så är det då det tillståndsbaserade underhållet som flyttar in här, alltså den här besiktningsverksamheten, och där har vi tittat på en ordning som först styrs av lite geografi, och som nummer två så är det också en utbildningsfråga och behörighetstestfråga. De som har utbildat sig och gjort sin läxa där, de kommer kanske i första rummet. I övrigt så är det geografisk taktning som kommer att ske, och den sker stegvis över året eller något år. Ett till ett och halvt år är införandetiden för steg ett innan alla kontrakt jobbar i Gus med tillståndsbaserat underhåll.

00:13:03
Ulf Carlsson: Du var in på utbildning där, jag tänker en koppling till vårt förra avsnitt som handlade just om kompetens och kompetensbehov, skulle Gus också kunna användas på något sätt för - alltså i utbildningssyfte som en del av någon form av digital övningsanläggning på sikt?

00:13:19
Jonas Nygårds: Vi planerar för att ha den i utbildning och behörighetsprövning ja, den kommer att vara som en integrerad del i utbildningen i framtiden, men eftersom den inte finns i dag så kör vi utbildningen på teoretiska grunder och sen inför att man går över i det här så kommer de att kunna få en repetition och utbildning i själva systemet innan man går live.

00:13:47
Ulf Carlsson: Vi får tipsa Amelie om att hon kan skapa ett Gus-college också, tänker jag!

00:13:51
Staffan Sporre: Jag tänker att järnväg ändå får vara paraplyet tycker jag, så järnvägscollege så får Gus jättegärna hänga ihop där förstås. Tidigare när vi pratat Gus här i podden så har vi pratat om relationer till andra stora utvecklingsprojekt. Hur ser det ut i dag? Finns det några kvar eller har ni svalt allihopa?

00:14:08
Annica Fröbom: Nej, vi sväljer inte stora utvecklingsprojekt, utan det handlar om samverkan - det är mycket som pågår. Men om vi säger så här då att för järnvägens del så är kanske ett av de större som pågår där är ju MPK. Här har vi dialoger på gång och tittar på hur vi på sikt ska kunna få Gus och det här nya arbetssättet och IT-stödet MPK att hänga ihop så att vi får planering av banarbetstider och servicetider att bli lite effektivare.

00:14:35
Staffan Sporre: Spännande! Jag har själv varit insatt i MPK tidigare och jag brinner väl fortfarande till viss del - eller jag har svårt att hålla mig från det i alla fall. Men jag undrar hur kopplingen ska se ut mellan Gus och MPK, är det så att vi tänker att man i Gus också ska kunna leta efter lediga tider så att man kan få in det den vägen direkt mot MPK-lösningen eller är åt andra hållet snarare. Hur ser vi på det?

00:14:58
Jessica Grönlund: MPK kommer ju vara master för tider i spår, det är självklart eftersom det är systemet som hanterar det. Men det vi tänker göra är att vi gör en koppling mot MPK i Gus så att vi ser var finns det ett servicefönster så att vi kan sätta in så mycket underhållsarbeten som möjligt inom de här servicefönstrena och göra effektivt underhåll. Det här är något vi jobbar med parallellt.

00:15:20
Staffan Sporre: Can I get a Halleluja!

00:15:22
Jessica Grönlund: Jag tror att det kommer underlätta livet mycket, ja!

00:15:24
Ulf Carlsson: Då slänger jag iväg en till sån, beroende kanske också, i alla fall ytterligare en treställig förkortning, alltså finns det i Gus en koppling till BIM? För det är väl det som är systemet som man använder ofta i planering, projektering inför någonting, och även under byggandet så att liksom det följer hela kedjan från ax till limpa?

00:15:46
Jessica Grönlund: Vi har ju möjlighet i en Maximo som är ett modernt underhållssystem att ta in BIM-modeller och föra in dem som anläggningsdelar, så det finns sådana funktionaliteter i Maxmo. Däremot har vi inte kommit så långt i samarbetet med BIM-projekten att se hur vi ska göra rent konkret. Men det här är definitivt ett område som vi kan ha framtida utvecklingspotential inom.

00:16:09
Ulf Carlsson: Jonas då, hur påverkar Gus, det nya Gus - det nya Maximo, besiktningsverksamheten? Pratar vi då i sådana fall om manuell besiktning eller har vi i utvecklingen av Gus kommit så långt att det med sensorer på fordon som en del av den här besiktningen kommer kunna ske med automatik framöver?

00:16:27
Jonas Nygårds: I första hand besiktar vi ju idag med okulär besiktning och besiktningsmän. Och så har vi våra mätvagnar som är ute och kör och samlar in data på anläggningarnas tillstånd. Och det pågår ju flera försök och idéer med det här med att man har sensorer på olika fordon som ytterligare förfinar mätningar eller vad man ska säga kompletterar mätningar. Och där tittar man väl på lite lösningar. Men hur långt man riktigt har kommit, det vet jag inte riktigt. Men däremot med den okulära och maskinella så verifierar vi ju saker med okulär besiktning från nya mätningar vi gör med sensorer på kanske mer våra egna mätfordon än så länge.

00:17:11
Ulf Carlsson: Hur många besiktningsmän har vi? Hur många är det som berörs?

00:17:14
Jonas Nygårds: Vi utbildar cirka 600 besiktningsmän som ska börja jobba i det nya Gus-systemet.

00:17:20
Jessica Grönlund: Vi har ju besiktningarna i Maximo och vi kommer få in Optram-körningarna. Optram har vi använt sedan 2009, och igår så sökte jag lite grann i gamla dokument och hittade spårlägeskontroll, och det reglerades redan 1992 i en föreskrift som hette BF541.60, så mätvagnar och sensorer har vi använt väldigt länge redan i järnvägen. Men det här är någonting jag tror kommer öka mycket i framtiden. Men däremot kommer manuell besiktning fortfarande finnas behov utav.

00:17:52
Staffan Sporre: Men oaktat sensorer och sånt, för att jag tänker det här blir väl generellt framförallt en påverkan för våra entreprenörer som är ute, som är dom som besiktar idag. Men jag tänker tills vi har sensorer på övriga fordon, skulle man kunna tänka sig att vi också vill kunna tillhandahålla Gus för lokförare att kunna rapportera direkt in i det?

00:18:10
Jessica Grönlund: Självklart. Det finns ju färdiga moduler i det här också, i systemet. I projektet så ingår ju leverantörerna, alltså entreprenörerna som utför underhållet åt oss och att vi ska se till att de får ett bra stöd. I framtiden kan vi ju skapa portaler för lokförare. När vi på Trafikverket felanmäler någonting på kontoret till Coor, då gör vi det egentligen under huven, rakt in i deras Maximo lösning via en sån här serviceportal.

00:18:36
Ulf Carlsson: Så Gus som ett system, det skulle även kunna användas till exempel för underhåll av fordon.

00:18:40
Jessica Grönlund: Självklart, LKAB är ett exempel på ett företag som använder det till detta.

00:18:46
Staffan Sporre: Generellt liksom för fordon, eller till vissa specifika delar. Eller vet vi mer om det?

00:18:51
Jessica Grönlund: De används det generellt i hela fordonet och övervakar hur de slipar hjulen till exempel på loken.

00:18:59
Ulf Carlsson: Då blir man ju nyfiken på - är det här då data mellan de här systemen som delas mellan er i projektet och LKAB. Gör vi det hör som ett joint venture och försöker...

00:19:10
Jessica Grönlund: Vi har ett joint venture på att vi samarbetar, vi delar inte data, men däremot har vi ett samarbete med LKAB, Öresundsbron och trafikförvaltningen och Banenor. Så att vi samarbetar.

00:19:22
Ulf Carlsson: När man pratar sådana här då multinationella eller internationella system och säkerhetsläget, har det liksom då kommit i ett helt nytt läge och hur tar ni i sådana fall höjd för de krav som tillkommer?

00:19:34
Annica Fröbom: Säkerhetsläget är ju något som har förändrats och förstärkts sedan vi började arbeta med Gus-projektet. Men på något sätt så tog vi ändå höjd för i starten att detta kommer troligtvis att bli högt klassat och få höga krav. Men det här är ju kontinuerligt någonting som vi arbetar med. Det är ju både informationssäkerhet, det är samhällssäkerhet, sekretess och det är IT-säkerhet. Så att det är klart att vi jobbar med alla de här områdena för säkerställa att hur vi bygger Maximo-systemet, och vilken information vi stoppar in i och vilka människor som ska få se vad - det är det vi jobbar väldigt mycket med.

00:20:13
Ulf Carlsson: Ska ni skapa ett Gus-moln?

00:20:14
Annica Fröbom: Ja, precis- ett eget moln kan man säga. Vi får inte flytta ut molnen utanför Trafikverket, men all data ligger ju där Trafikverket kan kontrollera, inne i våra egna lokaler och servrar och så där.

00:20:29
Staffan Sporre: Och vilka har varit de största utmaningarna under den här resan? Stora digitaliseringsprojekt, det är inte helt oväntat att de drar ut på tiden och ibland kanske till och med blir dyrare och andra effekter också. Men vad har varit utmaningarna?

00:20:42
Annica Fröbom: Utmaningen är summerat att vi gör det egentligen i en stor organisation, och det här är ju inte någonting som bara handlar om att det är Trafikverket, utan det är stora organisationer även som är privata som har sina utmaningar. Att man har mycket historia att hantera. Man ska ha mycket kommunikation och styrning kring allt som pågår, för det är inte bara oftast ett projekt som pågår. Så det här att flytta saker, flytta data och information från gamla till nya strukturer - det tar mycket tid. Och här kan man nog underskatta hur mycket som helst egentligen när man startar upp såna här stora projekt. Sen handlar det också om det här att vi startar nya initiativ, vi lägger ner initiativ, starta nya under och så ska vi förhålla oss till varandra. Det här är ju också sådant som tar lite tid att navigera i. Hur bygger vi det här nu då? Bygger vi den här tunneln från två håll och vi kommer mötas i mitten och vi får bra nyttor för verksamheten. Det tar lite tid att jobba med det också.

00:21:43
Ulf Carlsson: Men framåt då, vad har vi att se fram emot den kommande tiden - 2022?

00:21:48
Jessica Grönlund: Just nu så jobbar vi hårt med att få in besiktningsverksamheten. Sen kommer vi att jobba med avhjälpande underhåll för hela systemet och det förebyggande underhållet som sker periodiskt, till exempel smörjning var tredje månad. Sen kommer att ta in småpuckar beroende på när verksamheten är mogen och när det kommer behov för det, men vi vill göra allting strukturerat så att vi får in det systematiskt så det är öppet och transparent vad vi gör för nånting.

00:22:16
Ulf Carlsson: Finns det speciella fönster nu under 2022 där som ni siktar på att komma in i olika delar eller för olika geografier?

00:22:25
Jessica Grönlund: Vi har planerat olika utrullningsetapper, så vi kommer köra ut Gus i olika små steg med ett antal kontrakt åt gången. Och det här är ju för att vi ska kunna hinna utbilda och se till att de kontrakten börjar rulla på ett bra sätt innan vi tar nästa kit med kontrakt.

00:22:43
Staffan Sporre: Hur ser kommunikationen ut med branschen i övrigt? Vad är det för frågor ni får?

00:22:50
Jonas Nygårds: Vi håller kontinuerligt möten beroende på var vi är i själva utvecklingstakten. Ibland kan det vara upp varje vecka och ibland är det varannan och var fjärde vecka som vi kommunicerar med våra fem stora basunderhållsentreprenörer. Och mycket av de frågor som kommer upp nu det rör då besiktningsverksamheten. Hur kommer det att se ut i våra handdatorer? Hur ser det ut på våra skärmar? Vilka gränssnitt får vi? Vad är det för data vi får levererat mellan system, och lite av den typen är mycket och vi har arbetat i grupper kring buisness2business-kopplingar, och vi har även arbetat i grupperingar kring hur det här mobila gränssnittet ska se ut och fungera.

00:23:38
Ulf Carlsson: Och när vi är inne på kommunikation, blir Gus också en källa för det området. Jag tänkt till exempel på någonting vi har på trafikverket.se som heter Järnkoll - man ska få järnkoll på anläggningen. Där skulle vi där, ur Gus, kunna få fram exakt hur många kilometer kontaktledning vi åtgärdade ett år, antal kilometer spår vi bytt, trädsäkring antal teknikhus och så där. Om jag eller media skulle fråga om hur många signaler eller baliser det finns, kan vi ur Gus då ta fram en sådan uppgift direkt och veta ålder och skick och så där?

00:24:11
Jessica Grönlund: Självklart! Antal olika typer av komponenter, ålder och skick - där kan vi få direkt ur Maximo genom att söka i Maximo, genom att titta i rapporter och kartverktyg. Jag kommer också tro att Power BI, alltså vårt analyssystem kommer användas väldigt mycket för den här typen av analyser, för att analysera data kors och tvärs. Maximo är ju byggt för att kunna analysera, så det här är någonting vi kommer underlätta väsentligt i framtiden.

00:24:38
Ulf Carlsson: Så jag behöver lära mig mer om det här Power BI för att hitta roliga sätt att ta ur och kommunicera innehållet?

00:24:46
Jessica Grönlund: Det kommer det finnas möjligheter till ja i framtiden!

00:24:49
Staffan Sporre: Det kan du lära dig redan nu Uffe, det finns mycket du kan göra utifrån punktlighet som du kan jobba med Power BI!

00:24:54
Ulf Carlsson: Vi får ta en separat sittning om det du och jag!

00:24:58
Staffan Sporre: Jajamän! Så här avslutningsvis - Gus rör ju både väg och järnväg. Det här är lite svårt för mig att säga som järnvägare...

00:25:04
Ulf Carlsson: Och så glömde du telekom!

00:25:05
Staffan Sporre: Dessutom. Ja du ser. Men så här då, vilket transportslag har vi komit längst med? Vägsidan brukar lyftas fram faktiskt, att vi har kommit längre där. Men har vi börjat komma i fatt på järnvägen? Är Gus ett steg på den vägen?

00:25:19
Annica Fröbom: Du får ett politiskt svar där. Jag tänker att när vi bygger det här Gus så är det ju ett gemensamt stöd för järnvägen, vägen och telekom. Men det vi kan ske nu när vi har jobbat med både vägen och järnvägen så är det så liksom att det finns riktiga godbitar på båda ställen. Och när vi nu liksom börjar nu bygga ihop det här, och berättar för var och en vad de andra gör, så börjar det bli en ganska härlig korsbefruktning på vissa områden. Så jag håller mig där till det politiska svaret om det är ok.

00:25:45
Ulf Carlsson: Korsbefruktning och vägkorsningar, det brukar ju inte riktigt alltid vara en positiv - men vi får tolka det på de allra mest positiva sättet. Har vi glömt någonting som våra lyssnare absolut bör känna till om Gus innan vi avrundar det här samtalet?

00:26:01
Annica Fröbom: Nej, det tror jag inte det tror jag inte utan läs på, var nyfiken, ställ frågor om Gus för vi är på väg.

00:26:07
Ulf Carlsson: Om man är nyfiken, vart hör man av sig med sina frågor? Vart kanalisera vi dem?

00:26:10
Annica Fröbom: Ja, vi har till exempel en e-post brevlåda som man skulle kunna skicka in dom till. Den heter helt enkelt gus @ trafikverket.se

00:26:18
Staffan Sporre: Vill man gå via oss så går det också bra, tänker jag.

00:26:20
Ulf Carlsson: Absolut.

00:26:21
Staffan Sporre: Vi vidarebefordrar jarnvagspodden @ trafikverket punkt se Jamen då så, då återstår det väl egentligen bara att säga stort tack Annika Fröbom, Jessica Grönlund och Jonas Nygårds för att ni tog er tid till Järnvägspodden!

00:26:35
Jessica Grönlund: Tack för att vi fick komma!

00:26:35
Annica Fröbom: Tack

00:26:35
Jonas Nygårds: Tack

00:26:35
Järda: TÅGRULLL

00:26:37
Staffan Sporre: Vi ska komplettera lite grann efter intervjuer eller förtydliga i alla fall. Det är att Gus sedan 15 mars 2021 faktiskt redan har ungefär 70 kontrakt och tusen användare från vägsidan. Grunden till Gus-huset finns alltså redan på plats, det som saknas är kanske toppingen på kakan i form av järnväg? Den är ju på gång som ni hörde. Under 2022 är Gus-projektets plan att dra igång en pilot för ett bas- kontrakt i maj, och därefter ett första skarpt införande med ungefär fem kontrakt i oktober/november. Det kontrakt som blir pilot, det är Västkustbanan väst.

00:27:13
Ulf Carlsson: Det är alltså i år det händer, inflyttning i ett sprillans nytt Gus-hus. Ska man säga att det innebär att införandet inte längre är ljusår bort, eller Gus-år? Eller kan man kanske ta det på östgötska då - gusåschönt! Kanske ska vi också säga att ett skäl till att vi hamnade i det här GUS-spåret är ju för att Annica helt frankt via ett för oss ovanligt besök på kontoret här tidigare höstas mer eller mindre hoppade på oss och det kanske är ett tips till andra som tycker att deras fråga är så aktuell och spännande att den borde premieras och föräras en tid i podden?

00:27:50
Staffan Sporre: Jag tycker att du tar i lite med att hon hoppade på oss. Hon sa Hej podden!

00:27:54
Ulf Carlsson: Ja det så hon!

00:27:54
Staffan Sporre: Nu ska ni prata med mig, ungefär så.

00:27:57
Ulf Carlsson: Men i coronatider blir ju det nästa som ett påhopp, jag vet inte...

00:28:00
Staffan Sporre: Men precis, men nu när restriktionerna har släppt så ökar ju i alla fall möjligheterna att fånga oss ute i verkligheten och bjuda in sig, så försöka gå ut tycker jag.

00:28:09
Ulf Carlsson: Och sen vet jag inte om det är min tid i Norrland, eller Sundsvall då, som gör att jag gillar där uttrycket Ej-BEST så mycket. Tänker att det är ju lite norrländsk på något sätt att sätta, ja inte Ej då, utan ett O framför ord för att skapa motsatser. Att det är bra, eller att det är obra - att man åkt eller att man är ofaren, att man är hungrig eller ohungrig. Eller så är det ju östgötskt, fonetiskt, då man sätter ett O framför väldigt många ord, även järnvägsord som oäls, oesenär och oesandetåg. Vet inte om du känner samma här, du har ju också en bakgrund i Östergötland - kanske allt som inte är TTT blir Ej-TTT?

00:28:47
Staffan Sporre: Jag vet inte var jag ska börja i hela den utläggningen, men jag säger väl helt enkelt så här att ett tåg som inte är i tid är opunktligt. Vi stannar där helt enkelt.

00:28:59
Ulf Carlsson: Sen var vi inne på namn i introt där, och i många projekt finns det ju en siffra med i spelet. Kanske framförallt inom forskningen och kanske lite de internationella med Shift2Rail och Fr8. Men hur tänkte man med Ofelia? Ska det vara noll-felia, O är väl liksom en egen orsakskod än noll?

00:29:19
Staffan Sporre: Nu blandar du äpplen och päron. Alltså Ofelia står ju precis för noll fel i anläggningen - alltså nollan som i O. Dessutom är Ofelia ett namn på riktigt, så det blir fyndigt och på så många sätt, bättre än nollfelia. Och då får du med ditt Norrlands-O dessutom, så ofel det måste ju betyda rätt, eller i ditt fall oett!

00:29:39
Ulf Carlsson: Oett! Jag fattar, men jag tycker ändå att det är en liten tankevurpa där. Det är liksom stor skillnad på en - ska vi säga en ovision och en nollvision.

00:29:48
Staffan Sporre: Igen - äpplen, päron, äpplen, päron.

00:29:50
Ulf Carlsson: Men finns det då en punktlighetskoppling då, eller kanske är o-punktlighet, som du är extra nyfiken på i din TTT-roll utöver kopplingen till banarbete som vi var inne på lite i samtalet med Gus-gänget?

00:30:04
Staffan Sporre: Jamen alltså kopplingen till banarbete finns ju där hela tiden, men med bättre nyttjande av servicefönster - där finns ju en jättekapacitetspotential i sammanhanget, och då blir det ju en punktlighetspotential också. Så där finns det mycket, ja det ska sjukt spännande att följa det.

00:30:18
Ulf Carlsson: Men nu kör vi nyheter va?

00:30:20
Staffan Sporre: Yes!

00:30:23
Järda: TÅGTELEGRAM

00:30:25
Ulf Carlsson: Jag måste ju sluta sprida förhoppningar och framtidstro på något sätt, för veckan efter vi spelade in förra avsnittet så kom ju vad som kanske skulle kunna beskrivas som den perfekta stormen om vi ska vara lite fortsatt cineastiska. Inte nog med att det kom en storm - Malik - och den var inte lik något vi sett på ett bra tag. Så var ju också pandemin då som efter nära två år på allvar letade sig in i runda huset med följden att trafiken behövde reduceras under några timmar från lördag klockan 16 till söndag 04. Det här blev ju stort i media, men påverkan på trafiken blev ju dessbättre mindre än befarat. Totalt blev det ungefär 24 procent av tågen som då till från eller via Stockholm ställdes in. Vi ska kanske hellre säga att det var 75 procent av tågen som gick. Det är ju mer positivt - jag ska ju jobba med min positivism kom vi överens om sist..

00:31:12
Staffan Sporre: Och rent av av 76 då1

00:31:13
Ulf Carlsson: Till och med det. Men att trafik reduceras till i sig. Inget unikt, det hände ju faktiskt samtidigt samma helg i både syd och i väst där kanske just då Malik gjorde sydväst till det mest lämpliga plagget för den som nu tvunget skulle ge sig ut. Men att det sker på grund av sjukfrånvaro på en trafikledningscentral, det kanske var första gången sen spanska sjukan - vad vet jag. Det var i alla fall för länge sedan, om det huvud taget har skett tidigare. Vad är din take på det här?

00:31:37
Staffan Sporre: Först och främst - jag tror det är unikt. Jag kan inte, ingen som som har sagt att det här har hänt förr, så det är nog unikt. Och min högst personliga åsikt om vad som hände etc, i grund och botten tycker jag inte är så konstigt. Alltså att sjukskrivningarna slår i taket i princip inom alla yrkesgrupper och då kändes lite som en tidsfråga. Sen kanske inte trodde att det skulle få de här proportionerna när de slog till. Jag tänker att det viktigaste är väl förstås att dra lärdom av det, och hur man till exempel skapar bättre personalredundans och så där. Jag läste någonstans på sociala medier där det var någon som tyckte att vi var byråkrater skulle väl kunna göra lite nytta i stället för bara sitta i möten, ungefär så. Och att säga så det är att gravt underskatta hur mycket kompetens som sitter bakom spakarna på trafikledning, och dessutom överskatta mig som byråkrat. Jag hade inte varit i närheten av att klara det jobbet i dag, utan att gå om hela utbildningen. Och jag vete fasen om jag ens hade klarat det ändå.

00:32:41
Ulf Carlsson: Det här nya tågledningssystemet, NTL, skulle det vara till hjälp så skulle det vara möjligt för någon annan fjärrtågklarerare att täcka upp? Eller vore mer som att skicka en flygledare från Kallax och be dem att ratta Arlanda? Det vill säga, man kanske från på ytan ser det som same-same, but det är rätt stor skillnad att leda tåg.

00:33:01
Staffan Sporre: Alltså slutmålet för NTL, det ser ju ut så - alltså man ska kunna styra från var som helst ifrån. Och det som kommer krävas är ett kraftigt utvecklat beslutsstöd, för att bara hoppa in och köra en annan plats eller sträcka än där man vanligtvis kör. O sådana här speciella platser som Cst och andra stora knutar, de har ju så många egenheter så jag är osäker på om vi inom överskådlig framtid i alla fall kommer kunna ha full täckning på på sådana platser. Det är min åsikt. Jag hoppas förstås att det blir överbevisad någon dag. Eller jag kanske ska hoppas att inte behöva bli det, för det innebär att vi går igenom samma sak igen. Men nu får du att prata siffror.

00:33:43
Ulf Carlsson: Punktligheten vände i alla fall uppåt igen, men vi kanske ska vara lite lagom glada, för precis som i december har det varit betydligt fler inställda, sent inställda tåg, än vad det brukar vara en månad. Utfallet för persontågen stannade i alla fall på 92,4 procent. Jag ska säga då att kortdistanstågen är liksom loket för detta, de fick 95,8 för knappt 43 tusen framförda tåg. Godssegmentet gick också i rätt riktning här. De ökade med nära 7 procentenheter till en punktlighet på 74,1. Och jag ska vara försiktig med att säga något om februari. Så jag säger ingenting, det är nog lika så bra.

00:34:21
Staffan Sporre: Bra om vi ska komma ihåg att uppåt är ju uppåt, även om vi inte är där vi vill vara. Apropå uppåt, där lär det också ha varit på premiären av Snälltågets tåg till Alperna häromveckan. Där gissar att du fick något nostalgiskt i blicken.

00:34:37
Ulf Carlsson: Fast i mitt fall var nog Alperna snarare ett delmål på en tågluff typ 86. Vet inte om det fanns den här typen av destinationspaket då - att ta tåget. Så jag tycker det här är ju verkligen ett fall framåt, värt att testa och jag bodde jag längre söderut så skulle jag nog dra. Men om det inte är skidåkning man ser framför sig så har jag också sett att ett järnvägsföretag i England nu vill locka tillbaka resenärer med både kaffe och ljudböcker. Jag hade ju liksom tidigare under pandemin här lite förhoppningar om att det skulle bli lättare att få ta med cykeln. Här kanske det finns ett helt nytt paket av fringisar på lut för den som då, likt mig själv snart kommer betecknar sig som resenär igen.

00:35:15
Staffan Sporre: You had me at coffee, säger jag då - det räcker gott för mig. Men apropå något helt annat egentligen så har jag noterat att planerna på ett nytt Cst, och det har vi varit inne på ett avsnitt 2018, de planerna har kommit betydligt längre och med arbetsnamnet Centralstaden så finns det nu ett förslag på hur det inte bara spår och plattformar ska se ut, utan även allt ovanför överdäckningen. Det blir ju riktigt spännande att följa, och plansamrådet för det här är planerat till 2023 och drivande parter är Jernhusen, Stockholm stad och Trafikverket.

00:35:48
Ulf Carlsson: Och järnvägsåret det må ju som vi var inne på sist nu var över. Men det finns fortfarande lite som skvalpar över eller som ligger i kölvattnet, eller vad man nu ska säga i en spårmiljö. Det som väntar är ett live-streamat toppmöte, ett European Railway summit nu den tjugoförsta februari och det blir en del i bokslutet för hela järnvägsåret. Dessutom har kommissionen aviserat en satsning för att öka andelen kvinnor i branschen och det ska presenteras lämpligt nog då den åttonde mars.

00:36:14
Staffan Sporre: Perfekt ju. Jag tycker att det är en lysande nyhet att avsluta med, ska bara säga att det finns mycket mer att läsa på trafikverket punkt se

00:36:22
Järda: TÅGRULL

00:36:29
Ulf Carlsson: Det känns som att det var du som tog pessimisthatten i dag, så där svartmålande brukar inte du vara - och på alla hjärtans dag till råga på allt!

00:36:38
Staffan Sporre: Precis, jag skäms, även om jag också får vara lite realist. Jag lovar bot och bättring framöver. Och vad blir det framöver?

00:36:45
Ulf Carlsson: Ja, jag vet inte riktigt vad vi ska göra då för att lyfta en järnvägsromantiker som dig tillbaka till din positiva, normala natur. Men vi är ju så generösa, så vi tänkte ju dela med oss lite och då på ämnet datadelning. Det blir ju lite en röd tråd kan man ju säga från Gus. Sedan vet jag inte om vi hinner fånga lite om det nya restriktionsfria läget också och se hur det här återtåget tar sig. Men såklart tar vi tacksamt emot förslag på alla möjliga röda trådar och gärna då per mejl till jarnvagspodden at trafikverket punkt se

00:37:20
Staffan Sporre: Absolut, maila på. Tusen tack för att du har lyssnat. Håll utkik efter oss i din spelare. Om tre veckor så är vi tillbaka på återhörande.

00:37:31
Järda: Du har hört Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen.