Finns det en väg för självkörande fordon i Sverige?

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att undersöka hur stor del av det svenska vägnätet det går att köra självkörande fordon på, och att ta fram en underhållstrategi. Uppdraget ska redovisas i slutet av juli i år. Under seminariet bjöds både presentationer, spaningar och samtal kring aktuella frågor kopplade till utredningen. Här är några av dem.

Rik Nyuttens, President European Road Federation, inledde mötet. Foto: Lotte Eriksson 

Rik Nyuttens, President för European Road Federation (ERF) inledde med att lyfta fram Sveriges ledande roll gällande trafiksäkerhet. Han beskrev också ERF:s roll som representant för sektorn för väginfrastruktur i Europa.

Niklas Kilberg, Public Affairs, Volvo Cars gjorde en framtidspaning där vi sovande transporteras dit vi ska i ett självkörande fordon och redogjorde också för hur kameror, sensorer och LIDAR-teknik (ljusdetektering och avståndsmätning) ständigt utvecklas och förbättras. Volvo introducerar nu en teknik som tillåter föraren att släppa ratten helt under kortare perioder, men ansvaret om något händer ligger helt på föraren enligt gällande lagstiftning i Sverige.

– Vägmarkeringar är som järnvägen för självkörande fordon, fortsatte Toni Ogemark, ordförande för Skandinaviska vägmarkeringsföreningen och visade på vikten av tydliga, synbara och reflekterande vägmärken och vägmarkeringar som fungerar även när det är mörkt, och/eller dåligt väder, som avgörande både för mänskliga förare och självkörande fordon.

Göran Fredriksson, företrädare för svenska väg- och broräckesföreningen underströk att även vägräcken av olika slag är oerhört betydelsefulla för säkerheten även för autonoma fordon.

– Vem vill åka på en bro utan räcken? frågade Göran retoriskt.

Intelligensen ska primärt finnas i fordonen, inte i väginfrastrukturen

Hamid Zarghampour visade att 88 % av det prioriterade statliga vägnätet uppfyller kraven på synbarhet men att det sekundära vägnätet är en utmaning. Hamid belyste också vikten av underhåll och fortsatt materialutveckling och menade att vi också har en budget att ta hänsyn till, som politiken beslutar om och att vi måste göra avvägningar.  

– Vi eftersträvar en standard på fysiska vägmarkeringar som även beaktar de positiva trafiksäkerhetseffekter som fordon med avancerade förarstödsystem kan ge, sa Hamid som vidare betonade att utgångspunkten är att intelligensen primärt ska finnas i fordonen - inte i väginfrastrukturen.

Ska autonoma fordon kunna köra överallt?

Att anpassa alla vägar, även enskilda vägar för självkörande fordon är en omöjlighet och här måste det till en prioritering. Flera deltagare var inne på att fokusera på det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) jämte vägarbetsplatser och särskilt problemområden utifrån ett säkerhetsperspektiv.

Jonas Bjelfvenstam, GD Transportstyrelsen, sa att regelverken är avgörande och att det vore önskvärt att framgent kunna reglera var helt automatiserade fordon får användas.

– Det var ett trivsamt och informativt möte. Området är komplext och mångfacetterat så vi behöver verkligen samverka mellan myndigheter, branschen, fordonstillverkare, akademi och inte minst politiken, för att få fram de bästa lösningarna, säger Hamid.