Under 2021 var antalet rapporterade viltolyckor på väg cirka 67 500 och på järnväg cirka 6 000.
Viltolyckorna ökar
Viltolyckorna fortsätter att öka trots effektiva åtgärder. Det beror främst på mer trafik och mycket trafik i höga hastigheter. Det behövs mer och fler åtgärder, samarbete och medel för att minska antalet viltolyckor.
Trafikverket fick 2022 regeringens uppdrag att redogöra för utvecklingen av viltolyckor längs det statliga väg- och järnvägsnätet, de åtgärder som görs och vad som behövs för att minska antalet olyckor. Nu är regeringsuppdraget överlämnat till infrastrukturdepartementet.
I uppdraget ingick att redogöra för hur regelgivningen och eftersök av trafikskadat vilt går till, vilka myndigheter och aktörer som hanterar eftersök, vilka regelverk som berörs samt vilka kostnader Trafikverket haft för eftersök. Vi skulle också göra en bedömning av hur kostnaderna för framtida eftersök kommer att utvecklas.
Fler viltolyckor beror främst på mer trafik och höga hastigheter
Sedan Trafikverket bildades år 2010 har antalet viltolyckor längs statliga vägar och järnvägar ökat stadigt. För väg ligger ökningen mellan 2010 till 2021 på 37 procent och för järnvägens del är ökningen 100 procent mellan åren 2010 till 2021. Ökningen av antalet trafikolyckor med vilt beror främst på trafiktillväxt och mycket trafik på vägar och järnvägar med hög hastighet.
Trafiken ökar inte lika mycket överallt
Trafikmängden ökar stadigt men den ökar inte lika mycket överallt. För viltolyckor är det vägar mellan 3 000 ÅDT (Årsmedeldygnstrafik) till 30 000 ÅDT som är mest olycksdrabbade. Över hälften av viltolyckorna sker på vägar med 4 000 fordon per dygn och skyltad hastighet över 80 km/h och på järnvägar med över 120 tågset per dygn. För vildsvin, dovhjort och kronhjort bidrar även en ökad utbredning och växande populationer till ökningen.
Faunabroar och ekodukter har effekt men mer behövs
Trafikverket har utökat mängden viltstängsel, byggt faunabroar och ekodukter. Det har effekt, men mer behövs till vägar med höga hastigheter och mycket trafik.
Fysiska åtgärder i infrastrukturen fokuseras till vägar med höga hastigheter och mycket trafik, drygt åtta procent av vägnätet, och järnvägssträckor där fler än 120 tåg passerar per dag, cirka 20 procent av järnvägsnätet. Viltstängsel behöver kompletteras med fler faunapassager och förbättrat underhåll.
I nationell transportplan 2022–2033 medger avsatta medel för landskapsanpassning, där bl.a. viltåtgärder ingår, att cirka 13 procent av det prioriterade åtgärdsbehovet kan förverkligas. Det innebär att ingen minskning av antalet viltolyckor kan förväntas inom kommande planperiod.
Vem gör vad?
Tre myndigheter under tre departement ansvarar för olika delar i viltolycksarbetet och ett fjärde departement ansvarar för jaktlagstiftningen:
- Polismyndigheten ansvarar för att eftersök av vilt genomförs. Det utförs av jägare anslutna till jägarorganisationer som är godkända av Nationella viltolycksrådet som leds av Polismyndigheten.
- Trafikverket finansierar genomförandet av eftersök av vilt och Polismyndigheten rekvirerar Trafikverket för myndighetens interna kostnader och för ersättningen till eftersöksjägarna.
- Naturvårdsverket beslutar om ersättningsnivåer för eftersök av vilt. Ytterligare en mängd aktörer berörs av eftersök av trafikskadat vilt, till exempel SOS Alarm och upphandlade entreprenörer på väg och järnväg.
Foto: Yvonne Larsson