Annelie Nylander, Nationell samordnare för Europeiska järnvägsåret 2021. Foto: Frida Strand
Annelie har ett järnvägsår i backspegeln
Även om varje år så klart på ett eller annat sätt är ett järnvägsår så var ändå 2021 det stora året. Men Europaåret för järnväg är nu definitivt över, och vi har träffat den nationella samordnaren Annelie Nylander för att summera intryck och avtryck.
Hej Annelie, hur vill du summera det europeiska järnvägsåret? Lyckades man trots en pågående pandemi lyfta fram fördelarna med järnväg som ett hållbart, smart och säkert transportmedel?
Jo, det tycker jag nog att vi och alla andra parter har gjort. En mängd olika aktiviteter har satt järnvägen i rampljuset över hela kontinenten och visat hur järnvägen inte minst kan bidra till målen i ”European Green Deal”. Under året har kommissionen också identifierat flera viktiga hinder som till exempel överflödiga nationella regler, komplicerad biljettförsäljning och ett för långsamt anammande av digital teknik. Nu har man lagt fram en handlingsplan för hur man vill undanröja dessa hinder med passagerarna och godstransportköpare som de verkliga vinnarna.
Den planen siktar får man säga rätt högt. Hur ser tidplanen ut – och är det en realistisk målbild?
I mina ögon är de konkreta åtgärder som finns i handlingsplanen absolut realistiska. Redan i år kommer kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag för att öka användarvänlig multimodal biljettförsäljning. Kommissionen har också lovat att senast 2030 stödja lanseringen av minst 15 gränsöverskridande pilotprojekt för att testa handlingsplanens tillvägagångssätt.
Så hur har reaktionerna från EU-kommissionen varit? Är man nöjd med utfallet?
Ja, mycket nöjda skulle jag säga! Kommissionen skriver på sin hemsida att det har varit en rejäl resa för dom, och att de har lärt sig mycket genom de evenemang som har ägt rum. Kommissionen har med egna ögon fått se vad som krävs för att föra samman Europa med tåg, och dessutom vad som är möjligt med stöd av alla tågentusiaster runt över hela kontinenten.
Vad gjorde vi i Sverige?
Vi bestämde oss tidigt för att använda pågående projekt och initiativ som gick hand i hand med årets mål. Det rör till exempel arbetet med nattåg, att vi i all kommunikation kring sommarens banarbeten lyfte fram europaåret och inte minst i det pågående arbetet kring kompetensförsörjning. Jag vill också nämna det fina samarbete vi haft med de aktörer som är medlemmar i Järnvägsbranschens samarbetsorganisation (JBS) kring genomförandet av The Connecting Europe Express.
Ja, det största som hände under året får väl ändå sägas vara besöket av The Connecting Europe Express som på många sätt en framgång. Samtidigt satte det fingret på exakt hur svårt det kan vara med gränsöverskridande resor och transporter. Vad tar du med dig från det arbetet?
Ja, det var verkligen en framgång. Vi lyckade skapa en rullande mötesplats där kommissionens representanter fick träffa en rad tågoperatörer, myndigheter, Europaparlamentariker och riksdagsledamöter. Jag tycker att vi kunde visa att det går mycket bra att samarbeta också på en avreglerad marknad. Sedan har vi med handen på hjärtat mycket kvar för att ta bort de nationella hinder som finns. Jag skulle kunna skriva en bok om alla turer innan tåget faktiskt fick de godkännande som krävdes för ta tåget över Öresund – ett tag såg det faktiskt ut som om passagerarna från kommissionen skulle behöva bussas över till Sverige, det hade ju varit snyggt! Men tack vare vårt europaårs-team rodde vi både detta och mycket annat i land!
När ett sådant här temaår tar slut – vad blir nästa steg?
EU kommissionen har ett tema varje år och år 2022 kommer att vara European Year of Youth. Så järnvägsåret är slut, men jag tror att mycket av det som genomfördes under 2021 ändå kommer fortsätta att inspirera. Och framförallt tror jag att den handlingsplan som kommissionen lagt fram kommer spela stor roll för i det fortsatta arbetet med att utveckla järnvägssektorn – att få den att nå sin fulla potential.
2022 är alltså ”The Year of Youth” – kan järnvägen bli en del av det?
Säkert! Kommissionen fortsätter uppmana unga européer att hoppa på tåget, inte minst då kommissionen behöver ungdomar för att forma Europas framtid och möjliggöra en övergång till ett hållbart och smart mobilitetssystem – både som resenärer och som framtida medarbetare. Därför tror jag att det är bra att använda The Year of Youth för att fortsätta diskutera järnvägens framtid med morgondagens röster! Jag har inte hört om kommissionen även i år kommer lotta ut 60 000 Interrailkort som de gjorde under järnvägsåret – men det vore kanske ingen dum idé att göra det igen!
Till sist – vad blir ditt nästa uppdrag?
Först ska jag summera arbetet vi gjort under 2021 i en rapport som ska skickas till infrastrukturdepartementet. Sen kommer det för min del bli fortsatt fokus på EU, bland annat ska jag bevaka arbetet med förberedelserna för Sverige som kommer att vara ordförande för EU:s ministerråd våren 2023. Sverige har ett 18 månaders program tillsammans med Frankrike, som tog över ordförandeskapet 1 januari 2022, sedan kommer Tjeckien till hösten. Senast Sverige var ordförande var år 2009.
Du får se till att fixa en direktlinje då mellan Paris – Stockholm - Prag, The Connecting Europe Express visade ju att det trots viss saktfärdighet och tunnelregler ändå går!
Ja, eller hur! Önska kan man ju alltid :-)