Trafikverket stöttar intermodala transporter med målet mer gods på järnvägen

Den 22 december lämnade Trafikverket rapporten "Att intensifiera arbetet med att främja intermodala järnvägstransporter" till regeringen. Intermodala transporter innebär att minst två transportslag, exempelvis väg och järnväg, används vid frakt av gods. Det finns idag stora förväntningar på att intermodala transporter ska öka och därmed bidra till både klimatmål och transporteffektivitet.

Trafikverket har haft dialoger med samtliga branscher i den intermodala kedjan inom ramen för regeringsuppdraget. Den intermodala marknaden är stor och fragmenterad, något som också har visat sig vara en av utmaningarna med att få igång de intermodala transporterna. Aktörerna består av varuägare, speditörer, företag som driver kombiterminaler, transportföretag, hamnbolag, kommuner och teknikföretag som arbetar med omlastning.

Anna Knutsson, utredningsledare på Trafikverket 

Varför är intermodala transporter viktiga, ja varför behövs dom?

– Varje trafikslag måste effektiviseras var för sig, men även tillsammans, för att transportsystemet som helhet ska vara effektivt och hållbart. Eftersom järnvägen har lägre klimatpåverkan än vägtransporter är det viktigt att järnvägen kan ta så stor andel av godstransporterna som möjligt, säger Anna Knutsson, utredningsledare på verksamhetsområde Planering.

Varför har vi så få intermodala järnvägstransporter i Sverige?

– Det handlar om brist på både kunskap och resurser helt enkelt. Vi ser att både logistikföretag och varuägare gärna vill använda intermodala transporter men de vet inte hur de ska få igång den intermodala transportkedjan. Det finns inte heller någon aktör på marknaden som erbjuder intermodala godstransportlösningar eller någon branschorganisation som driver på utvecklingen, säger Anna Knutsson.

Hur bidrar Trafikverket till utvecklingen av intermodala järnvägstransporter?

– Vi har sett till så att de olika aktörerna har kunnat mötas och dela den kunskap var och en har. Det är en långsiktig process att fånga ambitionerna, föra dialog och se till att varuägare, åkerier, speditörer och järnvägsföretag kan mötas och skapa nya affärer tillsammans. I uppdraget har vi arbetat med flera olika ”case”, där Trafikverkets projektledare har agerat facilitator för att få till möten mellan varuägare, operatörer, terminalägare och verksamhetsområde Trafik hos oss. Totalt har vi haft dialog med cirka 60 aktörer. Vår bedömning är också att det kommer att starta tre nya godspendlar ganska snart, säger Fredrik Bärthel, delprojektledare i regeringsuppdraget.

I rapporten föreslår ni ett nytt utökat uppdrag för att främja intermodala transporter, vad innebär det?

– Trafikverket bör få i uppdrag att tillhandahålla funktionen intermodal facilitator som främjar kunskap om intermodala transporter och som kan leda arbetet med att samla branschaktörerna och driva arbetet. I denna facilitatorroll bör ett flertal kompetenser ingå - kompetenser som kan stötta näringsliv, kommuner och myndigheter att få igång effektiva och konkurrenskraftiga intermodala transporttjänster. Eftersom det är ett långsiktigt arbete ser vi också fördelar med att utöka det nuvarande uppdraget, så att det blir trafikslagsövergripande och inkluderar främjande av såväl järnvägs- som sjötransporter, säger Anna Knutsson.

Hur ser arbetet ut med intermodala trafiken framåt i tiden?

– Vi föreslår i rapporten att Trafikverket ska fortsätta leda branschsamverkan för att ta fram en gemensam målbild när det handlar om framtidens intermodala transporter. En annan viktig del som behövs är en färdplan för innovationer kopplade till intermodala transporter. Vi menar även att en fördjupad myndighetssamverkan behövs där olika kompetenser och finansieringsmöjligheter tas till vara, avslutar Anna Knutsson.