Forskning och innovation inom JBS
Fler initiativ har tagits för att utveckla och förbättra järnvägsbranschen. Ett sådant är behovet av en agenda för järnvägsforskning. Ytterligare initiativ som kan behöva tas är behovet av mer tillförlitliga underlag och statistik för planering.
En viktig angelägenhet inom JBS och för järnvägen är att öka kunskapen om hur vi förvaltar och utvecklar trafikslaget. Därför är forskningen en viktig del för branschen.
En forsknings- och innovationsagenda för det svenska järnvägssystemet har tagits fram och antagits av JBS styrelse 2017. Arbetet har därefter fortsatt för att ta fram förslag till hur branschsamverkan kan stärkas för att medverka till ökade möjligheter till FoI för det svenska järnvägssystemet.
En utgångspunkt för detta arbete är att järnvägen i Sverige behöver ett system där stora FoI-utmaningar möts med starka kompetensområden.
JBS forsknings- och innovationsagenda syftar till att
- Stärka det svenska järnvägssystemets funktion, samhälls- och kundnytta.
- Skapa förutsättningar för att planerade investeringar och satsningar ger största möjliga samhällsnytta och effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen nås.
- Utveckla svensk järnvägskompetens och järnvägssektor, såväl tekniskt som operativt, med ambitionen att skapa en svensk företagsverksamhet i världsklass.
- Skapa underlag för att kunna medverka i olika innovationssatsningar till exempel Strategiska Innovationsprogram,SIP, och liknande.
Läs mer i JBS forsknings- och innovationsagenda för järnvägen
Inom EU, för Horizon Europe, definieras ett antal större utmaningsområden för järnvägen, dessa är i de flesta fall aktuella och relevanta även i Sverige. Inom dessa behövs en bra samordning mellan svensk och europeisk utveckling, och att svensk kompetens kan agera i båda. Samarbeten mellan aktörerna i Sverige kopplas till dessa ”större utmaningsområden”. Med en koppling till kompetensen kan aktörer samlas för att definiera behovsrelaterade projekt. Forskningsmiljöernas kompetens inom järnvägs-FoI bör samordnas mot de större utmaningarna inom Sverige och inom EU Horizon Europe.
Europe's Rail bedrivs liksom föregångaren Shift2Rail som ett institutionellt partnerskap inom Horisont Europa. Det har 25 grundarmedlemmar, Trafikverket är den enda svenska medlemmen. Programmet syftar till att dela på kostnader och resurser för att snabbare kunna ta fram större förbättringar av järnvägssystemet.
De prioriterade områdena är
- optimerad digital trafikstyrning och tågstyrning.
- signalteknik med förarstöd, automatisk körning, kommunikation mellan fordon och virtuellt kopplade tåg.
- infrastruktur som är intelligent och som förutser störningar och underhålls-/reparationsbehov.
- digitalisering av godstrafiken med en långt gången automation
Därtill finns även två projekt som hanterar hållbarhetsfrågor respektive kostnadseffektivisering av trafiken på lågtrafikerade banor.
Den första omgången projekt har en total volym på cirka 5 miljarder kronor och varar i 3-4 år. Trafikverket har en budget på 350 mnkr och har samarbete med drygt 30 svenska företag.
Excellensområdena etablerades 2021 och har 2022 kommit upp i full verksamhet. De syftar till att stärka svensk kompetens inom de viktigaste järnvägsområdena. Svenska akademier har redan fått andra projekt beviljade baserat på excellensarbetena. Även svenska företag har fått direkt nytta av arbetena. Under hösten 2022 har en resultatkonferens hållits på KTH, där resultaten för alla excellensområden redovisades. Denna upplevdes som värdefull och återkommer årligen.
Fastän projekten i Europe's Rail nyligen startat upp så kommer mid-term utredningen av partnerskapen startas upp 2023, och inriktningsdiskussionen om nästa ramprogram startar 2024. Teknologiplattformen ERRAC kommer, med början 2023, att analysera formerna och bedöma nyttor och svagheter i det nuvarande programmet men även att diskutera, överväga och prioritera inriktningarna av det kommande programmet. Trafikverket leder och medverkar i detta arbete.
Kontakter kommer att tas för att intensifiera kontakterna med det regionala och lokala aktörerna för kunskapsinhämtning samt kunskapsspridning. Styrelsens parter har möjlighet att få ytterligare information om de pågående arbetena med kopplingen till de egna insatserna inom forskning och innovation.
I det fortsatta arbetet bör fortsatt bevakning ske kring samspel och samverkan mellan forskning, innovation och kompetensförsörjning.