Trafikprognoser och trafikanalyser
Trafikanalyser och trafikprognoser används exempelvis i samband med framtagande av nationella och regionala planer för transportinfrastrukturen, samhällsplanering, åtgärdsval, dimensionering av anläggning och samhällsekonomiska analyser.
Trafikanalyser syftar till att förstå och förutsäga hur vårt trafiksystem fungerar idag och hur det kan komma att utvecklas, samt kunna testa olika åtgärder/lösningar för att förbättra det. Resultaten från trafikanalyser används för att stödja beslutsfattande kring investeringar i infrastruktur, policys, trafikstyrning m.m.
Som underlag för planering av inriktningar och åtgärder i transportsystemet tar Trafikverket fram prognoser för hur transportefterfrågan och trafik förväntas utvecklas. Trafikverket tar också fram prognoser för vad olika åtgärder eller omvärldsförändringar får för konsekvenser jämfört med ett utgångsläge.
Genom att kvantifiera framtida efterfrågan på transporter kan man bedöma framtida kapacitetsutnyttjande av infrastrukturen, trafikens miljöpåverkan med mera.
Ett annat användningsområde är att kvantitativt undersöka vilka åtgärder som kan användas för att nå ett visst mål, till exempel i samband med den metodik som brukar kallas ”backcasting”.
Prognoserna är ett av flera viktiga underlag för att identifiera behov av, dimensionera och bedöma effekter av infrastrukturåtgärder, men kan också användas för att studera effekten av styrmedel och andra påverkansfaktorer.
Basprognosen utgör Trafikverkets primära referensprognos
Trafikverket använder referens- och policyprognoser där Basprognosen utgör Trafikverkets primära referensprognos
En policyprognos uppskattar vilka konsekvenserna i transportsystemet blir av en viss åtgärd eller förändring. Genom att variera en variabel kan man undersöka hur den påverkar transporterna. Ett exempel kan vara hur styrmedel såsom bränsleskatter, som leder till höjda körkostnader, påverkar transportarbetet. Ett annat är att utvärdera åtgärder för att mest effektivt nå ett visst mål, till exempel utsläppsmålet.
En referensprognos försöker svara på hur något, utifrån bedömda förutsättningar, kommer att bli i framtiden. Inom Trafikverket används den för att försöka förutspå framtidens efterfrågan på transporter och resande, givet förutsättningar såsom befolkning, bränslepriser och trafikutbud.
Resultaten från referensprognoser är ofta intressanta och användbara i sin egen rätt, men dessutom beskriver referensprognoser också ofta ett så kallat jämförelsealternativ (JA) utifrån vilken man beräknar konsekvenserna av någon åtgärd eller förändring (ett så kallat utredningsalternativ, UA). En policyprognos beskriver således skillnaden som åtgärden/förändringen medför.
Att använda samma JA i (nästan) alla sammanhang har många fördelar, bland annat att det underlättar jämförelser mellan olika åtgärders effekter. Trafikverket Basprognos är en referensprognos vars primära syfte är just detta, dvs att utgöra en utgångspunkt och ett jämförelsealternativ vid planering, dimensionering och effektbedömning av infrastrukturåtgärder. Observera att det förekommer analyser och situationer där ett annat JA är mer ändamålsenligt för den frågeställning man vill belysa.
Via länken nedan kan du läsa mer om Trafikverkets Basprognoser.
Du som vill veta mer om trafikprognoser kan ta del av det inspelade webbinariet från den 12 juni 2024 här nedan. Där redogör vi bland annat för hur skillnaderna mellan prognoser och verklig trafikutveckling har sett ut över tid, hur trafikprognoser tas fram idag jämfört med på 90-talet, samt hur osäkerheter kring framtidsantaganden omhändertas.