Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Åsikter och insikter på spåren. Avsnitt 11 2021

Att årets elfte avsnitt går i ett undersökande men samtidigt underhållande spår kan vara både en insikt och en åsikt. Det vi denna gång riktar sökarljuset mot är i alla fall allmänhetens bild av järnvägen och en aktuell pilot för underhållståg.

Transkribering av avsnitt 11 2021

JÄRDA: Nu avgår Järnvägspodden.

Staffan Sporre: Hej och välkomna till avsnitt 11 av Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen, det här järnvägsåret som vi kallar 2021 med mig Staffan Sporre

Ulf Carlsson: och med mig Ulf Carlsson, och jag vet inte om det är i elfte timmen, men den här gången tar vi oss i alla fall an två undersökande frågor som vi hoppas ska väcka intresse.

Staffan Sporre: Jag är helt säker på det faktiskt. Och även om den här podden kanske är så långt ifrån ett undersökande granskande media man kan komma, så ska vi i alla fall prata om en undersökning om vad allmänheten tycker om oss, inte om podden alltså, men om järnvägen.

Ulf Carlsson: Men det finns som bekant olika undersökningar och i en pågående pilot testas ett nytt underhållståg och här är det helt andra frågor som söker sitt svar. Vi får helt enkelt bli lite av järnvägsdetektiver kanske.

Staffan Sporre: Mm, om vi ska ha konkreta och i stället där vi snackar med först och om allmänhetens uppfattning då det är Mikael Hugosson som är kommunikations-strateg på Trafikverket.

Ulf Carlsson: och den som sen ska berätta om något så motsägelsefullt som en pilot på järnvägen, det är projektledaren Jack Hansen och ämnet är det här underhållståget som ska öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön, samtidigt som nödvändiga upprustnings- och moderniseringsarbeten får mindre påverkan på passerande trafik. Win-win är hypotesen alltså.

Staffan Sporre: Och som vanligt efter de här två intervjuerna så avrundar vi med lite korta nyheter.

Ulf Carlsson: Men vad tycker du, ska vi köra?

Staffan Sporre: Gör det.

JÄRDA: TÅGRULL

Ulf Carlsson: Så mycket mer introduktion behövs nog inte, jag tycker vi lämnar direkt över till...

Mikael Hugosson: Mikael Hugosson heter jag, jobbar som kommunikations-strateg på Trafikverket på vår avdelning för extern kommunikation och jag jobbar med ett antal frågor som vi på Trafikverket Kommunikation har på bordet och en av dem är vår järnvägskommunikation.

Ulf Carlsson: Och det vi vill prata med dig om, det är alltså en undersökning som heter Trafikverket och järnvägen. Vad är det här för undersökning och vad är syftet med den?

Mikael Hugosson: Trafikverket och järnvägen det är en undersökning som vi gjorde första gången 2019. För två år sedan alltså. Järnvägen var i ett lite speciellt läge då, perioder med många störningar runt 2018 - 2019, hade påverkat förtroendet för järnvägen och påverkat tilliten också till järnvägen bland resenärer och transportföretag och allmänheten i stort. Punktligheten, till exempel, sågs som låg. Folk vågade inte riktigt lita till järnvägen. Samtidigt så satsades det mycket pengar i anläggningen på att rusta upp, bygga ut och modernisera systemet. Allt det här kände ju vi och vi ville då ta reda på exakt hur den här bilden av järnvägen såg ut. Vad tyckte folk om den? Kände man till att vi jobbar, att vi och branschen jobbar hårt för att förbättra. Vilka attityder hade man till och vilket förtroende hade man för järnvägen och vårt arbete målgörandet? Så det var syftet med Trafikverkets järnvägen då? De här resultaten som vi får, de är väldigt viktiga för oss för att det blir återkoppling till verksamheten. Såklart om effekterna av våra insatser och det är ett väldigt bra underlag för oss på kommunikation som kommer att hjälpa oss att rikta och styra vår kommunikation kring järnvägen.

Ulf Carlsson: Men bara en detaljfråga - hur genomförs undersökningen och hur många svar får vi in? Och hur många svar bygger då resultatet på?

Mikael Hugosson: Vi har frågat allmänheten som sagt, mellan 18 och 75 år och det ska vara riksrepresentativt. Och så har man gjort ett urval baserat på våra regioner för att se till att allt ett stort antal respondenter finns per region, och totalt fick vi 1213 svar på den här undersökningen.

Staffan Sporre: Är det bra eller är?

Mikael Hugosson: Det är bra!

Staffan Sporre: Och bara så vi förstår - vi har ställt frågan till allmänheten? Vi vet inte på förhand om de resenärer och/eller transportköpare vi har ställt frågan till?

Mikael Hugosson: Nej, det är riktigt. Det är allmänheten som är målgrupp och det som är skojigt nu är att när vi har gjort den igen så kan vi ju följa en utveckling. Har har det skett förflyttningar bland medborgarna eller allmänheten i kännedom, attityder och förtroende?

Ulf Carlsson: Om vi tittar på resultatet av vad tycker folk om oss och om järnvägen generellt?

Mikael Hugosson: Det som är glädjande det är att järnvägen här får ett bättre betyg över hela linjen, faktiskt jämfört med för två år sedan. Likaså kännedomen om att vi jobbar för att förbättra järnvägen och förtroendet för oss när vi gör det. Sen så, när det handlar om vissa frågor, som till exempel upprustningsbehovet, så är det tydligt att man fortfarande anser att det är stort. Det är faktiskt lite fler än sju av tio som anser att järnvägen har stort behov av upprustning, och det är ungefär lika många som 2019. Men det är sex av tio som känner till att Trafikverket arbetar för att rusta upp järnvägen i Sverige och den siffran har gått upp. Fem av tio som svarade så 2019.

Staffan Sporre: Vilka frågor lyfter man fram? Vad får bäst respektive sämst betyg?

Mikael Hugosson: Man menar ju att järnvägens styrkor helt klart säkerheten, och att den erbjuder ett miljö- och klimatsmart sätt att resa på. Det är dom som får högst betyg och det fick de redan 2019 och betygen där är fortsatt höga, väldigt höga. Lägsta poängen i jämförelse får punktligheten och underhållet av järnvägen. Men då ska man veta att betygen på dem bägge har förbättrats avsevärt jämfört med för två år sedan.

Ulf Carlsson: Finns det någonting i resultatet som du är förvånad över som du inte hade väntat dig?

Mikael Hugosson: Ja, det är nog förtroendet ändå - att allmänhetens förtroende för järnvägen har ökat så pass mycket under den här perioden, plus att det har ökat också när det handlar om oss aktörer som arbetar med järnvägen. Förtroendet för Trafikverket i det sammanhanget har ökat med hela 14 procent, och exempelvis förtroendet för tågföretagens arbete med att köra tågen har också ökat, en ökning på 6 procent, ger en hög förtroendesiffrra på nästan 60 procent

Ulf Carlsson: Är sådana förändringar då statistiskt säkerställda, som det väl heter i undersökningsspråk?

Mikael Hugosson: De ska vara det.

Staffan Sporre: Du var inne på synen på järnvägföretag, har vi mycket frågor kopplat till järnvägsföretagen och hur man ser på dem som sådana också. Eller hur ser det ut?

Mikael Hugosson: Nej, i just den här undersökningen har vi inte så många frågor som rör järnvägsföretag och deras arbete. Och som sagt, när handlar om förtroendet för deras arbete med att köra tågen så är det en av de frågorna.

Ulf Carlsson: Finns det skillnader då regionalt som kommer fram i undersökningen - är det goare gubbar i väst - och nu kanske jag sticker ut hakan lite - är det lite gnälligare runt Närkeslätten?

Mikael Hugosson: Jo jag vet ju att vi i Närkingar ofta skylls för att vara lite negativa, oförskyllt skulle jag kanske tycka om, och i det här fallet så tror jag att den åsikten bekräftas för att det är det nämligen inte surare i gnällbältet den här gången direkt. Men det är inte speciellt mycket tjo och tjimmigare i Göteborgstrakten heller. Det finns skillnader i förtroendet mellan regionerna, men de är inte jättestora. Den största ökningen i förtroendet står Region Stockholm för. Totalt sett så är man mest nöjd i Region öst om minst nöjda i Region Mitt med järnvägen.

Staffan Sporre: Då pratar vi våra egna regioner?

Mikael Hugosson: Ja, Trafikverkets regioner, precis

Staffan Sporre: Är det något mer som sticker ut i den här undersökningen, är det mer som är iögonfallande som vill lyfta resultatmässigt.

Mikael Hugosson: Jag tycker nog att det faktum att 2019 så tyckte 36 procent av de vi frågade att järnvägen totalt sett fungerade bra. Nu svarar 54 procent att järnvägen fungerar bra, och det är ett väldigt stort steg framåt tycker jag. Och större än vad jag kanske trodde att det skulle vara.

Staffan Sporre: Får en nästan att vilja river-dansa faktiskt. Det var skönt att höra!

Ulf Carlsson: Ibland är väl tur att det är en podd och radio, inte video här, men är i de här tiderna i alla fall. Det finns ju en parameter som känns ofrånkomlig. Hur bedömer vi att pandemin har påverkat utfallet, om det har det?

Mikael Hugosson: Det har ju det. Vi har spelat en hel del kring det här på kammaren och det är klart att pandemin tror vi har påverkat genom att personresandet i perioder närmast stått still. Godset däremot har ju hållit igång nästan som vanligt. Men, trängseln på spåren har ju minskat och punktligheten har ju gått upp under den här perioden. Samtidigt så har det hänt mycket annat under pandemi-perioden. Vi har haft en del väderrelaterade störningar. Vi har haft stora planerade banarbeten som kan tyckas störa och bråka. Vi har också gjort genomfört ett antal kommunikationsinsatser som vi har kunnat mäta upp som lyckosamma. Så det är inte helt lätt tycker jag, att säga hur mycket pandemin har påverkat utfallet i den här undersökningen. Det finns faktorer i både den negativa och den positiva förtroendevågskålen kan man säga.

Ulf Carlsson: Det kanske vi får se då nästa gång, för det blir en undersökning till år 2023, eller hur ser planen ut där?

Mikael Hugosson: Ja, jag hoppas på att vi kan genomföra undersökningen åtminstone 2024. Vi får se.

Staffan Sporre: Men apropå corona, vad tror de tillfrågade om reselivet efter pandemin? Kommer de tillbaka? Har vi ställt frågan om det?

Mikael Hugosson: Ja, vi ställde den frågan faktiskt. Jo, man tror att resandet i stort sett kommer att återgå till det normala. Det var ca 6 av 10 som åkte bil flera gånger i veckan innan pandemin och en av tio åkte tåg flera gånger i veckan. Och när pandemin är över så tror fortsatt sex av tio att de kommer åka bil flera gånger i veckan och en av tio kommer att åka tåg så att man tror på en återgång till ungefär normala resmönster efter pandemin. Intressant är också, tycker jag, att det är färdmedel som har ökat mest här - det är cykel. Det var 26 procent som uppgav att de cyklade flera gånger innan pandemin kom, och efter pandemin så menar 33 procent att man kommer att cykla flera gånger i veckan.

Ulf Carlsson: Så en slutsats är att vi måste ge plats för fler cyklar ombord på tågen för att behålla resenärerna kanske?

Mikael Hugosson: Det skulle kunna vara ett jättebra tips till våra tågföretag.

Ulf Carlsson: Utifrån branschens självbild - skulle du säga att allmänhetens bild av vad som är viktig och vad som bygger förtroende för järnvägen - att de stämmer överens?

Mikael Hugosson: Skulle säga att de två bilderna ändå stämmer relativt bra överens, men några skillnader här och där. Uppfattningen om punktligheten är en av dem. Om vi tar det här med punktligheten så är det ju någonting som är väldigt viktigt för både branschen och resenärer och allmänhet, men vi har olika bilder av den. Allmänhetens bild av hur många tåg som är i tid stämmer inte, fortsatt inte kan man säga, med hur det ser ut i verkligheten. De har dock närmat sig varandra de här bilderna. Nu är allmänhetens uppfattning lite närmare den faktiska bilden än vad den var för två år sedan. 20 procent som menar att cirka nio av tio tåg kommer fram i tid nu. 2019 så var det åtta procent som trodde det. Ett annat exempel tycker jag är att en av de viktigaste sakerna för att folk ska acceptera planerade störningar, till exempel, det är att de får information om dem i god tid innan, och man vet att resan kommer ta en kvart längre redan när man kliver på tåget så blir förståelsen mycket större - kännedom och förståelse det är en förutsättning för att få förtroende och där tror jag att vi i branschen tar på allvar nu och tillsammans försöker få till. Sen tror jag att generellt att den övergripande bilden av järnvägen nog säkert kan skilja sig lite grann där allmänheten kanske ser en fortsatt lite sliten anläggning där inte så mycket har hänt, så ser nog branschen tror jag en lite modernare järnväg där en hel del saker nog ändå har hänt under de senaste årtiondena.

Staffan Sporre: Och vi vet ju att med punktlighetsupplevelsen - det finns ju en problematik kring att vi i branschen bara tittar på antalet tåg. Vi har inget bra mått än för att mäta antalet resenärer som faktiskt är i tid, så där finns ju en viktig skillnad i att titta på hur man upplever den. Men hur delas resultaten med branschen?

Mikael Hugosson: Först och främst så delar vi den här brett inom Trafikverket och vi kommer att använda de här resultaten i olika analysgrupper nationellt och i våra regioner. Vi kommer också att lägga ut på vår webb, och dela i den här branschnätverk som vi har där tågföretag och andra aktörer i branschen sitter med.

Ulf Carlsson: Åt andra hållet bakom får du även ta del av undersökningen som andra aktörer gör. Om du inte får det, skulle du vilja det? Se det här lite som en kontaktannons nu.

Mikael Hugosson: Ja, jo, men vi brukar få tillgång till åtminstone större sådana undersökningar genom just de här branschnätverken.

Staffan Sporre: Du jobbar ju på på Trafikverkets kommunikationsavdelning. Så vad gör vi för att förbättra förtroendet för järnvägen och höja anseendet, både på egen hand och i samarbete med branschen?

Mikael Hugosson: Jag tycker att vi gör en hel del ändå. Vi har ju under de här två åren bland annat satsat på flera sammanhållna informationsinsatser under vår och sommar och höst i samband med att stora eller många banarbete har genomförts i anläggningen över hela landet. I de insatserna har vi berättat om effekter och nyttan av vårt arbete - att vi rustar upp, bygger ut och modernisera för att Sveriges nya järnväg ska funka så bra som möjligt för resenärer och för godstransporter. Vi har också försökt berätta att det är en åtgärd på en sträcka, lokal sträcka, inte bara gynna lokalt, utan förbättrar för resenärer och transporter i andra delar av systemet också. Det här kommer vi att fortsätta med att berätta om under 2022, och sen så samarbetar vi också nu kring kommunikationerna och trafikinformationen inom branschen på ett mycket tydligare sätt, så att resenärerna ska få konsekvent och tillförlitlig information om hur deras resa påverkas av till exempel störningar eller stora avstängningar. Det här är något som är väldigt viktigt och som vi ser i undersökningar att resenärerna vill ha.

Ulf Carlsson: Vi måste väl sätta oss och lusläsa den här Staffan att vi vi själva förstår och hoppas att vi kan hitta oss någonstans i den där.

Staffan Sporre: Just det, precis! Och apropå oss och den här podden - jag måste ju höra också Micke - är det sant att du att du nu har checkat av en grej på din bucket-list Micke, att få vara med i Järnvägspodden?

Mikael Hugosson: Ja, men det är man fått vara med om har varit jättekul.

Staffan Sporre: och det tyckte vi också.

Ulf Carlsson: Ja, det tyckte vi faktiskt. Stort tack för att du tog dig tid!

Mikael Hugosson: Ja, tack själva.

Ulf Carlsson: OK, vad lärde vi oss av det här? Den här undersökningen?

Staffan Sporre: Jamen mycket, och det känns ju som att vi är på rätt väg i alla fall och få folk att tycka att järnvägen är bättre. Lika bra som vi själva tycker att den är.

Ulf Carlsson: Men lite det här med punktligheten då var ju - även om det var en stor förbättring så var det ganska långt ifrån.

Staffan Sporre: Ja, nämen precis som jag var inne på i snacket med Micke och så tror jag att vi kommer mycket närmare svaret på en sådan fråga när vi får ett mått på på faktiska resenärer och hur pass ofta och sena de är i stället för när vi pratar om om tåg. Så det är en sak av det hela. Sen så är det ju fortfarande med mig vad som är upplevd punktlighet och hur man kommunicerar att tåget är sent, eller om man upplever att man är sen för att man vet att det brukar gå fortare. Men i dag med omnejd, så det tog en kvart, längre tid eller vad det kan vara. Tror att det finns ganska många för ditt skrå att jobba med.

Ulf Carlsson: Är vi lite för produktionsinriktade fortfarande? Och även om vi undersöker allmänhetens inställning så är vi inte tillräckligt kundfokuserade där.

Staffan Sporre: Jag tror det är lite lite för något sådant fortfarande. Kanske lite av en gissning från min sida, men jag tror det är så. Det är svårt att lyfta blicken från från där man själv sitter tänker.

Ulf Carlsson: Då är den här undersökningen som Micke presenterade i alla fall ett bra steg på vägen. Exakt. Men från en undersökning om vad då andra tycker om oss så går vi över till en undersökning av vad vi och branschen tycker om underhållståg. För sedan den första september så pågår en mycket spännande pilot på de skånska spåren. Vi har ringt upp projektledaren Jack Hansen för att få veta mer.

Staffan Sporre: Välkommen till Järnvägspodden Jack Hansen!

Jack Hansen: Tack så mycket!

Ulf Carlsson: Ska vi börja med att få höra vem du är?

Jack Hansen: Jag heter som sagt Jack Hansen, är placerad i Halmstad på Underhåll Affärssystem, teknikområde spår. Min chef Jonas Larsson har cirka 20 personer i sin grupp som jobbar med underhållsfrågor, analysera och optimera underhåll. Det är vad vi sysslar med på min avdelning


Staffan Sporre: Stort intresse bland lyssnarna förstås, och vi ska prata om pilotprojektet underhållståg. Vad handlar det om?

Jack Hansen: Underhållståg är någonting som vi har haft på vår agenda i flera år. Vi har diskuterat hur vi bäst ska implementera det i vår verksamhet. Tyvärr är det så här att Trafikverkets grundinställning är att produktionsresurser ska försörjas via marknaden, och det här med att underhållståg är någonting som som vi anser att att våra entreprenörer ska ha i sin verksamhet. Men, men som sagt, det har inte blivit så och nu vill vi försöka pusha på lite för att få in det på marknaden helt enkelt.

Ulf Carlsson: Varifrån kommer idén eller inspirationen då? Att vi får in de här underhållstågen på våra svenska spår?

Jack Hansen: Den kommer från omvärlden. Vi har ju sett när vi gör våra omvärldsanalyser på bland annat underhåll att en sådan här skulle kunna effektivisera vårt underhåll. Och vi ser ju också mer och mer hur svårt det är att kunna göra ett effektivt underhållsarbete på spår som vi trafikerar med sig stora mängder av tåg, eller trafik ska vi säga istället, som gör att det nästan är omöjligt att göra ett underhåll. Så att idén är att kunna skapa ett bättre, effektivare underhåll på kortare tid.

Staffan Sporre: Finns det redan sådana här typer av vagnar på andra håll i världen? Hur länge har de funnits i så fall?

Jack Hansen: Vet att det finns ett tjugotal sådana här liknande vagnar i världen. De har funnits sannolikt i ungefär tjugo år misstänker jag. De har patent på det här Robel och deras patent går snart ut vad jag vet. Men just nu så finns det två maskiner i Österrike. Det finns fyra i Tyskland, åtta i Storbritannien, två i Japan och ett exemplar i Sverige och sedan ett antal till utan min kontroll. Jag vet inte var de finns.

Ulf Carlsson: Vilka frågor vill ni att den här piloten då ska besvara? Jag såg ett inlägg på Instagram när vagnen kom på plats här i början på september och i det inlägget stod att man nu hade börjat testningar och provat och haft tusen frågor. Det är många fler än vad vi kommer att ställa. Vilka tänker du? Vilka frågor vill du framför allt att den här piloten ska besvara?

Jack Hansen: Vi vill, vi vill för det första marknadsföra den här metoden och sen vill vi utreda om den passar våra förhållanden i Sverige. Och det som vi har problem med i dag, det är ju att vi har svårare för våra TSA-fordon, alltså Tungt Spårgående Arbetsfordon, att köra på på våra spår. Det finns inga påkörningsvägar. Vi bygger staket längs spåren som gör det svårt att nå ut till våra spår. Vi har parallell-vägar, så att vi helt enkelt se om vi kan effektivisera vårt arbete, vårt underhållsarbete, i förhållande till att använda våra traditionella metoder med tungt spårgående arbetsfordon. Vi vill absolut också se om om om den här typen av arbetsplats kan attrahera fler tekniker. Vi har lite svårt för att rekrytera personal till våra entreprenörer, inte vi utom dom givetvis, och det kan bero på att vi har ett mycket nattarbete. Men vi har rätt så jobbiga förhållande ute i spår med regn och kyla blåst så att vi vill försöka skapa en attraktivare arbetsplats - en bättre arbetsmiljö både ergonomiskt och givetvis säkerhet trygghetsmässigt.

Staffan Sporre: Vi har pratat kring den här vagnen ganska mycket. Nu tänker vi kanske ska gå in på hur den ser ut. Vad är det för något som är revolutionerande?

Jack Hansen: Det som är revolutionerande det är att Robel har byggt om det här arbetståget, eller järnvägsvagnen, på ett sätt så att de bärande delarna är i taket och att det finns en öppen arbetsyta i järnvägsvagnen ner till spåret. Och för att ge plats åt, ordentligt med arbetsplats, så har vi väggar som kan expandera ut cirka en och tjugo om jag minns rätt nu och skapa en en säker och lämplig arbetsyta på ungefär 16 gånger 3,5 meter och den här arbetsvagnen då, den har utrustning som hjälper teknikerna med, exempelvis att göra tunga lyft, med traversen som hänger i taket. Det finns uttag på väggarna som gör att det går att koppla in elektriska verktyg i stället för bränsledrivna verktyg. Vi har en utsugsanordning som suger bort farliga gaser vid svetsarbete. Vi har en belysning, en LED-belysning, som ger dagsljus på nätterna så att det är de stora fördelarna. Sen har vi också en medföljande lagervagn som man kan transportera eller ha med sig både verktyg och räls längder för eventuellt passbits-byten.

Staffan Sporre: Det är som en hel rullande verkstad.

Jack Hansen: Det är absolut en rullande verkstad med allt inkluderat. Nu har vi just i det här exemplet inget dragfordon. Men om man skulle ge sig på att köpa en modern Romis underhållståg så medföljer då ett dragfordon och en vagn som personalen kan vistas i med alla de fördelar, sanitets fördelar och annat.

Staffan Sporre: Jag får så många följdfrågor så det liknar ingenting, men dragfordonet är alltså fristående - oavsett vilket är det alltid fristående och inte integrerat i själva verkstan så att säga.

Jack Hansen: Det är ju så normalt sett, den här som vi har fått hyra in utav Robel är ett exemplar som är utan dragfordon. Det har vi hyrt in av en annan entreprenör som i vårt fall drar det här arbetståget.

Ulf Carlsson: Men jag funderar ju på det här, du var inne på attraktivitet och så där, och nu så sa du att det gick att hänga på personalvagn, sovvagn - men restaurangvagn och annat också just för att öka attraktiviteten. Biovagn! Bara fantasin sätter gränser.

Jack Hansen: Så är det ju absolut. Har man gett sig ut så är det rätt skönt att ha allt inom räckhåll, så att det finns många fördelar med att ha ett integrerat arbetståg med med allt inkluderat.

Staffan Sporre: Blev lite nyfiken på det här med expansionen också, du sa att man kunde expandera den i breddledd om jag fattade dig rätt. Kan man göra det i rörelse också?

Jack Hansen: Alltså vagnsprofilen blir ju bredare givetvis, och den får ju inte bli bredare än att den inte inkräktar på ett intilliggande spår och dess fria utrymme och det är det som är hela finessen, att man har en begränsning så att det går att köra med full fart i intilliggande spår upp till 200 kilometer i timmen utan att behöva sätta ner hastigheten och utan att på något vis, som man säger, ändra på säkerheten för personalen.

Ulf Carlsson: Finns det särskilda då underhållsåtgärder som den här vagnen lämpar sig bäst för?

Jack Hansen: Vi tror att vi kommer att jobba väldigt mycket med just passbits-byten, där vi har rälsskador för arbetsytan är ju som sagt 16 meter och det går ju inte att byta räls som är längre än kanske tio meter eftersom utrymmet inte är större. Så att passbits-byten och rälsskadeunderhåll tror vi det passar bra till. Sedan är det ju väldigt bra inne på bangårdar att göra komponentbyten, det tror vi också på att det kan bli än en fördelaktig användning av just Romis.

Staffan Sporre: Jag tänker också på till exempel jobb i baliser och sånt. Är det också sånt som kan göras från den här, eller blir det bara meckigt att göra det från en vagn?

Jack Hansen: Absolut inte, utan det finns inga gränser. När jag pratar med Norge som har en arbetsvagn så säger de att det finns inga gränser. De gör i princip allt, den går med ett arbetslag eller med tre arbetslag som följer med den här maskinen på banan till Gardermoen och de gör allt med den: revision, inventering, besiktningar.

Ulf Carlsson: Kommer ni nu i piloten också testa olika typer av moment, olika tider på dygnet, olika typer av passerande trafik och trafikeringsmönster.

Jack Hansen: Vi försöker ju få våra entreprenörer att göra olika arbetsmoment. Vi försöker också engagera olika entreprenörer beroende lite grann på vad de har för kontrakt, så kommer det att bli olika varianter på hur man använder arbetståget.

Staffan Sporre: Om vi blickar lite framåt, vad ser du för utveckling för användningen av underhållståget? Jag tänker vad händer om piloten slår väl ut?

Jack Hansen: Alltså vi hoppas ju att våran underhållsentreprenör skall investera i ett sånt här arbetståg. Ganska dyr investering - 130 till 150 miljoner beroende lite grann på hur man utrustar det, men det är vår förhoppning. Det kan finnas ett alternativ att Trafikverket köper ett antal sådana här arbetståg och hyr ut dem till entreprenörer. Men det är inte våran, det är inte riktigt våran policy att göra så, men vi tror att att fördelarna är stora och att de kan på vissa kontrakt vara helt nödvändigt att använda sig av ett underhållståg för att kunna utföra det underhåll som vi ställer krav på i våra kontrakt.

Ulf Carlsson: Vi är inte varit inne på hur länge piloten ska pågå.

Jack Hansen: Vi har ett hyresavtal med Robel till nästa år, i mars april maj, någon gång - hela vintern beroende på hur mycket vi kan utnyttja det under vintertid. Så totalt sex månader med option på ytterligare två månader. Det är vad vi har sagt i vårt kontrakt.

Staffan Sporre: Vet inte heller inte om vi sa var vi skulle vara någonstans.

Jack Hansen: Men vi vill ju testa olika förutsättningar. Vi har ju ett avlångt land med olika förutsättningar i syd mot vad vi har i norr, och under vintern så ska vi faktiskt dra upp det till norr och se hur det fungerar under lite svåra omständigheter med snöyra, kyla och så att under vintern så kommer vi att placera den uppe i norr. Vi vill ju ha alla förutsättningar, vi vill ju testa allt. Det finns dock en liten begränsning med just det här arbetståget som inte har en hydraulik som klarar mer än minus 20 grader enligt vad de säger på Robel.

Staffan Sporre: Men är det en utveckling som redan finns på gång, hydraulik som klarar mer eller ännu kallare? Och finns det andra saker som också kan utvecklas som du ser det.

Jack Hansen: Detta tåget som vi har hyrt in är ett gammalt arbetståg, de nya moderna har en helt annan utformning på både verktyg, uttag och sin hydraulik. De har värmeslingor i sina rör så att de moderna maskinerna klarar ned till minus 30 så som jag minns det.

Ulf Carlsson: Är ju lite svårt att runda, du sa att du sitter i Halmstad, vi får se om vi - det borde gå att klämma in nåt Gyllene Tider skämt i det här - att det blir gyllene tider för underhåll med det nya tåget eller något. Jag vet inte.

Jack Hansen: Det kan vi ju verkligen hoppas på.

Staffan Sporre: Jag tycker att du griper efter halmstrån! Jamen sjukt spännande, det låter som att vi gärna kommer tillbaka när piloten är slut här i vår och lyssnar mer om hur har gått. Låter det okej?

Jack Hansen: Absolut, jag är ju jätte-angelägen om att det här sprids så mycket som möjligt och är tacksam för att jag kunde få chansen att prata lite om det - för jag brinner för det här. Jag tror som sagt var på detta så att ni är välkomna tillbaka. Och så ska vi berätta lite grann om hur det har gått.

Ulf Carlsson: Det låter alldeles förträffligt tycker jag. Stort tack för att du tog dig tid!

Jack Hansen: Tack och hej! Tack själva!

Staffan Sporre: Ja, vad säger du? Det lär ju ha varit en hel del i det här som var nyheter för dig?

Ulf Carlsson: Ja, jo, men jag tänker mycket kring det här med attraktivitet och att att göra yrket mer attraktivt. Att det blir, förutom då de alldeles uppenbara med att säkerheten blir bättre, men också att arbetsmiljön får liksom en puff i rätt riktning. Och sen måste det ju vara guld för alla våra avtalskunder att alla de här nödvändiga jobben som nu pågår ute med att rusta upp och modernisera järnvägen ändå inte påverkar trafiken, utan man kan som Jack var inne på, blåsa förbi ett pågående jobb i 200.

Staffan Sporre: Joman precis, det är på intilliggande spår som som vi får den effekten och det är ju ett jättekliv framåt. Jag håller helt med. Det ska också bli intressant tycker jag och se om, nu kom vi ju inte in på det, men jag tänker det måste finnas sätt att utveckla den ännu mer så att man kan göra mer heltäckande jobb. Säg att du nu ett gäng sitter ner och svetsar i golvet, eller på golvet som inte finns där i den där vagnen, och ett gäng kan vara uppe och klättra och fixa med kontaktledningen till exempel, vad vet jag.

Ulf Carlsson: Vad var det Henrik kallade dem för, trådapor eller vad var det?

Staffan Sporre: Precis precis. Och sedan så vet jag att du har någon form av tanke att kunna använda den där i någon form av reklamsyfte också.

Ulf Carlsson: Jamen "Vi underhåller Sverige", alltså vi kan stripa eller där tåget också - nån form av rullande billboards - var det inte nån film, three billboards outside - nån stad

Staffan Sporre: Outside Ebbing

Ulf Carlsson: Vi kan väl köra den utanför Eslöv så för vi en skånsk anknytning där

Staffan Sporre: Jag vet inte om vi just ska peka på Eslöv, jag kan tycka att det nu rullar är poängen, så den ska väl synas både i Eslöv och i Murjäk och allt däremellan liksom.

Ulf Carlsson: Så var det det här med stängsel också, tänker jag. Spännande ändå att saker som vi gör för att öka säkerheten på ett sätt genom att sätta upp stängsel för att hålla obehöriga och vilt utanför våra spår så skapar det då utmaningar att komma upp på spåren för de fordon som ska göra underhållet...

Staffan Sporre: Det är det som är en svår ekvation. Så är det absolut. Säkerhet kontra produktivitet och effektivitet. En ständig fråga kan man säga. Ska vi prata nyheter i stället?

Ulf Carlsson: Jamen det gör vi

JÄRDA: TÅGTELEGRAM

Staffan Sporre: Ska du ut och åka tåg eller?

Ulf Carlsson: Jo, men det börjar dra ihop sig till CEE, Donnecting Europe Expree, och det ska bli kul att få åka med och höra lite vad som diskuteras. Det kommer ju handla om Shift2Rail, om Scanmed och nattåg - en fråga som ju verkar bli allt hetare när man följer lite sådär om vad som rapporteras i omvärlden. Finns det någon hobbyfotograf ute som hör det här så tar jag gärna emot bilder sen på tågets väg, då mellan Malmö och Stockholm. Skicka i så fall till e-postadressen eyr @ trafikverket punkt se.

Staffan Sporre: Hade jättegärna hunnit både åka med och även plåta själv, men tyvärr så räcker tiden inte till. Jag får vara med på andra event i stället. JBS strategiseminarium till exempel, det går av stapeln 18 oktober och det blir fysiskt i år. Det ni - bara en sån sak! Och ni som har fått inbjudan, vi hoppas givetvis att få se er där. Däremot så ett event som som blir digitalt det är JNB-dagen tolfte oktober, men vi påminner om att anmäla sig till den också, det är hög tid. Och apropå hög tid så är det hög tid för dig att prata punktlighet tycker jag.

Ulf Carlsson: Högtidsstunden! Punktligheten den vände uppåt i augusti. Det blev lite 93,7, vilket med undantag av pandemiåret 2020 är det bästa resultatet sedan 2001 för en augusti månad. Det var också drygt 83 000 persontåg som avgick, och det är den bästa siffran så långt tillbaka det finns data. Och med augusti kan vi också summera hela sommaren. Första delen av sommaren fram till den 15 juli, alltså så länge som vi hade restriktioner för långväga resande, då hade vi en punktlighet på 92,3 - andra delen av sommaren, från 16 juli fram till sista augusti, då var punktligheten något högre, 93,5. Men nog - det var mycket siffror där

Staffan Sporre: Vi ska ju säga det, du pratar ju bara om persontåg nu

Ulf Carlsson: Ja så, med varm hand - godset då?

Staffan Sporre: Får jag säga det?

Ulf Carlsson: Jag bjuder på det den här gången!

Staffan Sporre: Tack, ja nä men i augusti så avgick 11 807 godståg och 81,9 procent var punktliga. Under hela sommaren så har det avgått 35 551 godståg och det med en punktlighet på 78 procent. Så augusti bjöd på en bra avslutning även för det fina segmentet.

Ulf Carlsson: Härligt!

JÄRDA: TÅGRULL

Ulf Carlsson: Ja, men det här var väl allt för den här gången. För mig är det väl bara att börja packa för Connecting Europe Express och se om jag då får den här pratstunden. Dessutom är ju full plan-säsong, förberedelser pågår för nationell plan och inte minst T22 då. Men det här får vi återkomma till med, eller utan ett undersökande perspektiv.

Staffan Sporre: Men underhållande ska vi vara!

Ulf Carlsson: Ja det ska vi vara! Sen har jag noterat det här också att tyska pendlare nu ska kunna bli vaccinerade på tåget utifrån lite av det vi snackade med Micke om - vilken kombo här - få ta med cykeln och dessutom få en spruta!

Staffan Sporre: Alltså utifrån hur pass befläckad cykelsporten har varit så vet jag inte just att kombinationen i meningen ta cykeln att få en spruta - vet jag inte riktigt hur den flyger. Men visst, jag förstår vad du säger - det blir spännande.

Ulf Carlsson: Vi kanske skulle vinna på att bli lite dopade, du och jag?

Staffan Sporre: Ha ha, ja så kan det vara. Nästa gång i alla fall vi hörs är den elfte oktober och då blir det väl just en del av de här frågorna som CEE ska adressera - järnvägens enande kraft och utmaningarna som fortfarande finns att adressera. Apropå adressera, det får du som lyssnar jättegärna göra - adressera tips och synpunkter alltså till jarnvagspodden at traikverket punkt se

Ulf Carlsson: Ja men gör gärna det. Och tills vi hörs igen den 11 oktober - ha det riktigt fint och på återhörande!

JÄRDA: Du har hört Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen.