2021 – ett järnvägsår (Rail Odyssey). Avsnitt 4 2021

I årets fjärde avsnitt blir det internationellt tema när vi tar tempen på det europeiska järnvägsåret genom att ringa Maurizio Castelletti på DG MOVE i Bryssel och Annelie Nylander som är Sveriges nationella kontaktperson.

Den här gången ger vi oss alltså i kast med det europeiska järnvägsåret. Självklart är vi nyfikna eftersom det från vår horisont är som att sparka in en öppen dörr – varje år är ju ett järnvägsår!

Vi inleder med en bild utifrån och in genom att först hälsa välkommen Mr Maurizio Castelletti, chef för DG MOVE som är EU:s departement för mobility and transport. Vi undrar så klart vad som ligger bakom initiativet, och vilka mål som finns. Vad hinner man på ett år, vad är det värt! Utan att spoila för mycket kan vi avslöja att Mr Castelletti ger svensk järnväg en hel del beröm.

Därefter zoomar vi in för en närbild av hur detta järnvägsår landar i svensk mylla. Den vi fått en pratstund med är Annelie Nylander som håller ihop det regeringsuppdrag Trafikverket fått om att vara nationell kontaktpunkt för året. Dessutom kollar vi upp Annelies språkkunskaper!

Till detta ska läggas ett kort nyhetssvep, innan vi avrundar. Vi ser fram emot återkoppling kring om det var värt att rycka av plåstret att samtala på utrikiska, men till nästa gång lovar vi för programledarnas egen del endast järnvägsutläggningar på östgötska och dalmål.

Vi hörs igen om tre veckor!

Transkribering av avsnitt 4 2021

Ulf Carlsson: Hej och välkomna till Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för  dig i branschen med mig och min numer ivrigt internationelle kollega Staffan Sporre…

Staffan Sporre: And in English; a warm welcome to you all, to the Swedish Railway Podcast, with your hosts Ulf Carlsson and myself Staffan Sporre. Just a quick word in Swedish before we get into the international part of this episode. Ja, den här gången ska vi alltså ge oss i kast med det europeiska järnvägsåret. Vi börjar med en bild utifrån och in, med att först hälsa välkommen Mr Maurizio Castelletti, chef för DG MOVE som är departementet för mobility and transport.

Ulf Carlsson: Därefter ska vi få en närbild av hur detta järnvägsår landar i svensk mylla  från Annelie Nylander som håller ihop det regeringsuppdrag Trafikverket fått att vara nationell kontaktpunkt för året. Annelie är alltså kontaktpunktsperson för detta, och har långt mer nylig träning i det engelska språket än vi. Men vi ska strax få höra hur det gick för oss.

Staffan Sporre: Det blir lite korta nyheter också, i vanlig ordning. På svenska.

Ulf Carlsson: But first, we’re honoured to present…

Ulf Carlsson: So, dear Mr. Castelletti, first, a very warm welcome to the Swedish Transport Administration's railway podcast called Järnvägspodden, I promise I won't ask you to pronounce that in Swedish.

Staffan Sporre: We were wondering what the main purpose of declaring a year as the year railway. What's the purpose of that? Because we're we're kind of hoping that every year is the year of railway!

Maurizio Castelletti: The original idea of a year dedicated train came up at the end of 2019. In the winter, we consider two options. First a simple commission announcement as it was done, for example, for the year of Multimodality in 2018. And the second option was a grander declaration involving all European institutions, as was the case for the year of cultural heritage also in 2018. And finally, we chose the second option because it was a preferred one by the industry and by the institution. So in the spring of the last year, 2020, the commission proposed to designate 2021 as a European year of rail. There was a decision on the table which was adopted by the European Parliament and the Council of the European Union at the end of the year. And if you read this decision, you can, of course, see the decision is setting out the programme for the year. The objective as the purpose of the activities, and I have to say is that the rail was not just chosen at random, it was chosen because it has a very strong environmental credentials. So no other mode of transport can match these credentials. Rail travels only accounts for two percent of energy consumption and generate only zero point four of greenhouse gas emission. So these credentials justify the role of rail, the role rail should play in the shift to a more sustainable transport mix as called for in the European Green Deal. In addition, we believe that rail as a as a lot of potential to fulfil the future transport needs. And rail, as you know, already links many regions, towns and terminals across the continent. We believe that it must improve its long distance and the cross-border dimension. Today if we see them as a percentage of passenger crossing the border is only seven percent at European level. And and for freight is a bit higher, is a bit higher - fiftytwo percent. And if we compare this statistic with another share, which is still very low, we conclude that rail needs to attract more customer. In addition, the choice of the year 2021 was also inspired by the policy situation. So 2021, it will be exactly 30 years after the first community directive on rail and this year will also be the first year of the full implementation of the forth railway package, which is bringing us closer to the goal of a single European railway area. It is, in addition, the year in which we have some important anniversaries. So we have 30 years from the first IC, 40 years from the first TGV, the high-speed trains, the frensch high speed trains. And in addition, still this year, we will have a cultural event with Europalia, the festival organized in Belgium. So these are the main reasons why this year was chosen as the year of railways.

Ulf Carlsson: What would you say that the European Commission is aiming to achieve by appointing, You have mentioned some of it, but are there any concrete goals and specific audiences that you want to reach out to with the slogan hop on?

Maurizio Castelletti: There are essentially, there are two goals. One is to promote rail, to promote the advantage of rail, the benefits of rail, and secondly, to share the light on the challenges which we must overcome in this sector to realise its full potential. And of course, to do this, we have to convince people to travel by rail and to to convince businesses to ship their goods via rail, so we are at the same time trying to attract attention to draws attention to these transport modality and trying to solve the problem, which still exist to make rail more performant and more attractive. It will not be, in our view, in a stand alone event, but it is an opportunity to to create the momentum and on the basis of this momentum, to see how we can solve and remove the obstacles that continue to prevent the rail sector to achieve its full potential. We have to consider that the year will we reflect, of course, the policy agenda for rail, which is in the sustainable and smart mobility strategy that the commission established at the end of last year.

Staffan Sporre: Sounds very good and interesting. Are there any specific activities connected to the EYR that what you would like to highlight at this point?

Maurizio Castelletti: Of course we are, because we started the campaign starting in 2020, the beginning of this year. And what will we see, of course, there are many conferences, many exhibition debates which are organised across the union. Of course, all this is taking place today in a digital virtual manner due to the situation. But these conference debate are an opportunity to exchange views, ideas to exchange best practices at the union, national and regional levels. We have a dedicated website with a with a calendar which we update on a constantly basis. So I would like to invite you to consult these websites to understand our ideas for events and activities. We have also organised a call for a proposal, and we have registered almost 200 events to celebrate rail around Europe. And if I have to qoute the same major events next week, there will be is a kickoff, institutional kickoff, of the European Eurail under the presidency of the Council of the European Union. The event will be broadcasted as a live talk with political masters from Lisbon. And of course, it will be a debate on the rail, on the future of rail. There are also other events. We are we are organising also in other areas, for example, in the area of rail-tourism in conjunction with the European Travel Commission, also in conjunction with Euroitalia which is a art festival. So there are many activities which will take place during year.

Ulf Carlsson: Is there anything in particular you have spotted for the Swedish market?

Maurizio Castelletti: For Sweden, I think we have also few events which we are currently discussing. We have a conference on the Swedish railway sector and also the launch of the new European cross-border night train services between the Stockholm, Copenhagen and Berlin. So this are the main events which we received from the stakeholders in Sweden. But of course, I believe that the year could give us the opportunity to to promote, as I said before, best practices in the sector. And as we the Swedish train market, I believe it provides a positive benchmark. So because we have chosen in your process a very stepwise approach following the various legislative package at the union level, I think you were guided by clear principles of efficiency and modal share, increasing modal share. And you have implemented the best solution in relation to the independence between the manager of a network and the railway undertakings. And we have now a competitive market for both passenger and freight operators. So this is, in my view, a positive development. And also this could be highlighted in the European year of rail. It's an occasion also to look and to review all the different experiences at European level and to draw conclusion, to learn by others,

Staffan Sporre: Really nice to hear that we have the best solution for that! What would you say, how will the railway undertakers and infrastructure managers be affected by the European year of rail?

Maurizio Castelletti: It's a campaign again is a European of rail is now in full swing with a campaign. And we we are we tend to be very inclusive. And of course, the buying of industry is very important. So we are in contact with all infrastructure manager and those who are railway undertakings. I think we are we are working together because the aim is to convince the people and the businesses about the advantages of rail. And we want to encourage these these larger audience of people and businesses to to use rail. There are some sectors which maybe could be looked at with more attention, for example, the possibility to use rail for tourism. And also young people look at rail as the best modality to to to travel. So we we want also to show that there are that there are employment opportunities in rail. This is why, for example, with an industry so both with a railway undertakings and the infrastructure managers, European ones, we are trying to organise a railshow which will involve a train leaving from one capital, possibly Lisbon, and reaching all major capitals in Europe. Now, this train will take will take place in September of this year. It will be collared with with a campaign visual identity, and it will represent the unifying force of rail over the European network. So I think there are in terms of audience and target groups that are, of course, the people, the companies which are looking at rail with a renewed interest. And we want to help increase this interest to see if we want to convince travellers and business people for a for a behavioural change. And secondly, of course, the second target group is industry, all those working in rail because we we have also to continue to to remove, as I said before, the obstacles and to create the right conditions for the customer to to come to to the solution and to choose rail.

Staffan Sporre: So when when when you've spoken about this throughout Europe, what has the response been? And so far, how are the member states in general responding?

Maurizio Castelletti: The response has been very positive since the beginning. I think the idea of a European year of rail has been welcomed by not only by the industry, but also by member states. With the member states we have created a network of national contact persons. So we are discussing on a monthly basis with them. The intention is to not only to organise events at the European level, and we do so, but also to invite events at national level and through this network we are we are able to to amplify, to multiply the possibility for this event. And so is good cooperation. We have also a network of stakeholders involving all the industry through the Sector Representatives Association here in Brussels. So again, I repeat a very inclusive campaign which enjoys, lets say the satisfaction and the participation of member states and of all stakeholders.

Ulf Carlsson: Is there any other stakeholders like the RNE or the UIC that are involved in the planning of the year?

Maurizio Castelletti: Yes, for the UIC, for the International Association of Rail we have already an exchange, again they are organising some specific events in relation to some specific subjects, for example, noise accessibility, they are participating in the International Green Transport Week and they would like to organise a symposium on the resilience of rail. So, again, this event will be under the European rail, let's say branding. And so we will add to the portfolio of events that we have. With RNE, Railnet Europe, again, we are discussing on some specific projects, and I would like to quote two of them, so the redesign of the timetabling process and the European rail freight facility, no wait - rail facility portal. So in relation to Visa, for example, in relation to the portal, which is a tool to describe all the different rail facilities we intend to organize in June and this event may go under the European Year of rail. So I think these shows that all all stakeholders in the right sector, but even beyond, may join this campaign, propose events, propose activities. And of course, we are here to support. We have we now given the possibility to use a communication tool, a communication key tool, including the visual identity, including key messages, including so all this is at disposal for those who are willing to organize specific events, conference or activities during this year.

Staffan Sporre: So if we look further ahead than beyond the year of railway, from your point of view, what are the main objects for the railway in the future? And moreover, when should they be in place?

Maurizio Castelletti: If we look into the longer term perspective, of course, I think we have to consider that there is there is scope for rail to perform better and smarter. We know in the passenger area we passenger would like to have quicker transport connection and those and the bookings and shippers want the reliability and the Real-Time tracking of goods. And we in this area, of course, rail is not quite there yet, so we have to improve it and to demonstrate. I think we have the opportunity to demonstrate in the next decade that the rail can really become the backbone of the European transport system. My view is, if this is sort of last call and rail cannot miss this call, this is why this year 2021 may be considered as a year zero for rail. And we have to to join all the efforts in the right community to achieve this objective. Of course, if we look, you say into the future, what can be done? Our dream is, is to live in a day where in which a train will be able to move from Europe, from north to south, from west to east and without stop for changing locomotives, without adapting to national rules, technical rules. So a standard train, not so costly, because it has to bring all different system due to the different legacy system at local level. So when these day will come, I think we will have an interoperability network. And in the end, by doing so, rail will be on the same footing as road and aviation and will choose to to suffer from physical cross-border barriers and obstacles. And even in this area, of course, the digital revolution may help a lot. So this is what we may imagine afraid in 10, 20 years. So we hope this day, one day will come.

Ulf Carlsson: In a shorter perspective, when you summarize in December, what would you say would be the perfect outcome of the European year of rail 2021?

Maurizio Castelletti: In the shorter perspective, of course, we first of all I have to clarify, is that we intend to through measures the outcome of this campaign. So we are we are already monitoring and all sets of data. And to be able to evaluate as a result of a campaign in 2020, in early 2022. This will include not only a set of key performance indicators to judge how broad was the campaign, how many participants? The different teams, which we have discussed. But also we will organise a survey to better understand the impact of a campaign on people and businesses. Of course, I think we have not to be too pretentious to endorse it. Just one year we will overcome all the challenges that rail is facing today. Not to forget also the specific period we live through with a pandemic, but my view is that it would be sufficient by the end of this year to experience a change in the mindset in the rail-community. We believe that, I believe, that the solution of the problems of rail are in the hands of those working within the rail sector. So and if we if we really commit ourselves and increase our efforts for rail, it will be a bright future. So we have not those I think we have to maybe to stop complaining and looking outside the rail and maybe pointing to other modalities. So I think it's time maybe to to to to do our homework in a more convince manner. And I'm pretty sure that due to the whole system, the change of attitude which has been created by them, by the need to to repair these damage world due to the climate change, I think I'm pretty sure that rail will have a golden opportunity to to to to increase its share and to become an important transport modality.

Staffan Sporre: I sincerely hope that you're right

Ulf Carlsson: on every every point,

Staffan Sporre: Mr. Castelletti, it's been a pleasure and a privilege to have you as our guest. Many thanks for taking your time to do this.

Ulf Carlsson: And best of luck with the European Year of Rail.

Maurizio Castelletti: Thank you very much. And due to the season, my best wishes for the next Easter period. Thank you very much.

Staffan Sporre: Thank you so much.

Ulf Carlsson: Thank you.


Staffan Sporre: Jamen det gick väl bra det där?

Ulf Carlsson: Det tycker jag! Jag tyckte det Mr Castelletti sa om att skapa ett momentum var spännande, och att han tyckte att vi själva – inte just vi då – men branschen sitter på mycket av lösningarna, och att vi som bransch skulle visa på mer självförtroende då järnvägen kan och bör spela en huvudroll i förhoppningsvis grön återstart av både samhälle och ekonomi efter pandemin. Vad tar du med dig?

Staffan Sporre: Ja men jag håller med, just den delen om att vara kaxig är något jag själv faktiskt har predikat i de sammanhang, de få sammanhang, jag får predika, att vi borde sticka ut hakan mer, det tycker jag absolut. Sen gillar jag förstås idén och tanken när man säger att vi inte ska se det här som ett järnvägsår och sen slut utan det här får vara år 0 för järnvägen gärna. Det tyckte jag var spännande, det skulle ju vara häftigt om man får den impacten av den här kampanjen, så att man kan peka tillbaka och säga att här hände det något. Det skulle vara häftigt om han blev sannspådd i det.

Ulf Carlsson: Så varje år är ett järnvägsår, det blir ett järnvägsdecennium och ett järnvägssekel.

Staffan Sporre: Ja så klart, men det är ju inte för oss han behöver predika det.

Ulf Carlsson: Men ska vi tillbaka?

Staffan Sporre: Ja men jag tycker väl det, tillbaka till hemlandstoner för att höra hur vi plockar ner det här på svensk nivå, vi säger…

Staffan Sporre: Välkommen till Järnvägspodden, Annelie Nylander.

Annelie Nylander: Tack, kul att vara här!

Ulf Carlsson: Du kanske vill presentera dig?

Annelie Nylander: Gärna, jag heter Annelie Nylander och jobbar på strategisk utveckling och bland annat jobbar jag mycket med omvärldsbevakning, omvärldsrapporter, omvärldsanalyser. Jag gör ju också en podd som några av er kanske har lyssnat på, Framtidspodden, och en del internationella uppdrag. Och jag har jobbat på strategisk utveckling sedan Trafikverket startade 2010.

Ulf Carlsson: Kanske några känner sig lite exkluderade här, för man måste ju faktiskt jobba på Trafikverket för att kunna lyssna på Framtidspodden och det gör ju inte alla våra lyssnare, tror vi!

Staffan Sporre: Men än så länge, men vi hoppas väl att den blir mer spridd. För den som kan lyssna på den så rekommenderas den varmt ska vi säga. I alla fall, vi ska ju prata om järnvägsspåret, och det behöver kanske inte sägas att vi, eller åtminstone jag då, tycker att varje år ett järnvägsspår. Varför behövs det ett Europa år för järnvägen?

Annelie Nylander: Som jag ser det, och det är ju EU-kommissionens förslag det här, och det las fram faktiskt redan förra året i april från EU-kommissionen att man vill ha ett år för järnvägen. Man vill liksom lyfta järnvägens fördelar och faktiskt visa på att det är ett effektivt och bra transportsätt för gods och för passagerare. Och man ser det också, man har ju något som kallas för den gröna given, och EU-kommissionen vill nu koppla ihop och att lyfta järnvägen med att det här ett grönt transportslag. Så då ser man synergierna mellan den gröna given och det här Europaåret för järnvägen.

Ulf Carlsson: Ska vi städa bort den här kanske uppenbara frågan direkt? Men hur påverkas planeringen av det här Europaåret av att vi fortfarande har en pandemi?

Annelie Nylander: Det blir lite svårt, kanske i år nu, precis i början i alla fall när vi fortfarande har ett smittoläge som ökar i många länder att promota att man ska använda järnväg för att ta sig vidare ut i Europa och i det egna landet. Men för gods är det här ett jättebra tillfälle att promota gods, och säga att gods är någonting som man kan använda järnvägen för. Och det har vi ju sett också i pandemin, att det som har klarat sig och som fortfarande går väldigt bra, det är ju faktiskt godstransporter på järnväg.

Ulf Carlsson: Så det fanns inga funderingar på att låta 2022 bli järnvägsåret istället?

Annelie Nylander: Nej, jag tror att man ser det som att vi ska lyfta fram järnvägen generellt och att här finns mycket fördelar. Och alla vet ju att man inte kan resa med tåg som vi gjorde förut just nu då. Men om man nu då talar om hur bra det är att resa med järnväg, då kan man ju faktiskt göra det sen då när vi kan resa fritt mellan de olika länderna i Europa

Ulf Carlsson: Tillbaka till dig då Annelie, du är ju alltså Sveriges nationella kontaktperson för Europaåret, Det låter ju både oerhört fint och kanske betungande. Men vad innebär det? Sveriges nationella kontaktperson.

Annelie Nylander: Det innebär att jag är kontakten mellan EU-kommissionen och Sverige . Kommissionen har möten med mig och mina kolleger som också är utpekade för respektive land, och då går man igenom - dels har vi fått information om till exempel alla de här jättefina snygga loggorna som vi kan använda när vi promotar järnvägen, vi har fått information om kommissionens intentioner och vad de vill göra. Så jag är ju länken mellan Sverige och EU, och också för de länderna som vill komma i kontakt med Sverige så är jag ju då, man kallar det för focal-point, en kontaktpunkt så de känner till vem jag är och att jag också kan vara länken till kolleger på Trafikverket eller järnvägsföretag etcetera i Sverige.

Staffan Sporre: Är det det som är själva uppdraget vi har fått av regeringen, eller hur ser uppdraget ut?

Annelie Nylander: Ja, uppdraget har ju ett antal saker som vi ska göra, alltså som Trafikverket ska göra. Vi ska då precis som vi pratat om vara den här nationella kontaktpersonen. Vi ska också försöka ha dialog med intressenter och vi ska genomföra åtgärder som vi kan se bidrar till de här mål och syftena som finns i kommissionens beslut. Kommunikation. Vi pratar vi om att vi ska ha det på våran webb, och att vi ska försöka informera mer där, trots att man ska hitta information även på Trafikverkets hemsida. Och sedan vill man då specifikt att vi ska lyfta fram vikten av järnvägar för hållbara godstransporter och personresor. Vi ska ha lyfta fram vikten av säkra och konkurrenskraftiga järnvägssystem, kompetensförsörjningen och också då åtgärder för att främja nattågstrafik och internationell persontågstrafik inom EU och till och från angränsande länder. Så att det är det som det som det står i regeringsuppdraget så det är ju

Ulf Carlsson: Är det vi som ska göra. Eller är det vi tillsammans med resten järnvägsbranschen.

Annelie Nylander: Jag säger bara tillsammans Ulf. Vi ska göra det tillsammans. Det är det som vi vinner på, att få ett engagemang i Trafikverket och också alla våra kontakter vi har med järnvägsföretag, operatörer, aktörer. Alla som jobbar med järnväg i Sverige, vi och alla andra, ska känna att det här året ska kunna lyfta järnvägens fördelar och att vi med vår kommunikation som vi gör i projektet som vi har skapat i Trafikverket att vi når ut. Att vi kan hjälpa till och engagera också, att vara med. Det finns en eventsida, en del på EU kommissionens hemsida, att vi finns där också och lyfter fram svenska arrangemang som vi då kommer göra om det här året.

Staffan Sporre: Jag gissar att du redan har varit i kontakt med ett gäng aktörer i frågan redan. Men vad är du tar med till järnvägsföretag om det du vill ha från dem i första läget?

Annelie Nylander: Nu har vi ju börjat med och informera om att vi har fått det här uppdraget. Vi har också hjälpt till att ta fram, vilka kommunikationskanaler finns det, vilka loggor och stripes, alltså vad kan företagen använda? Vi vill ju också gärna att företagen får reda på om de planerar något event under året som vi kan lägga ut på våran hemsida, men också att vi vet att det äger rum. Och om Trafikverket på något sorts också skulle kunna vara med i ett event som planerats av någon aktör i Sverige under det här året, så man vet om att vi finns. Så har vi börjat, men vi fick uppdraget för ungefär en månad som vi fortfarande lite grann i startgroparna och själva året kommer att lanseras nu den 29 mars av det portugisiska ordförandeskapet som man har ett digitalt event då.

Ulf Carlsson: Det är ju alltså idag för den som lyssnar på det här samma dag som avsnittet släpps, så att man får lyssna på det här på förmiddagen och så får man ju gå in på webben och följa den här kick-offen som sänds live någon gång tror jag det var klockan 14 började väl på den tjugonionde mars. Vilket är idag. Men om man har frågor om järnvägsspåret, vart vänder man sig då? Är det till dig?

Annelie Nylander: Man kan vända sig till mig direkt, men vi har ju också öppnat en brevlåda på Trafikverket - eyr, alltså european year of rail @ trafikverket punkt se. Dit kan man skicka frågor man har några, eller då till mig. Så vi hjälper till, och sedan har ju kommissionen jättebra information på sin hemsida. Så det finns också så man kan leta själv satt, och också den här sidan som vi nu släpper nu om det svenska arbetet med järnvägsåret.

Staffan Sporre: Vi funderar lite på det här internationella, alltså när vi nu pratar om det, det sägs ju att kärlekens språk inte känner några gränser, men hur är det med järnvägens språk? Är det formellt eller har ni hunnit lägga undan titlarna?

Annelie Nylander: Det är ju titlarna i det europeiska perspektivet är ju fortfarande faktiskt mycket mister and misses. Så det får vi nog ha kvar även för det här järnvägsåret. Så är det. Det finns ju liksom inte kvar i svenskt ordval, man säger ju inte Herr och Fru. Men jag har ju jobbat och bott i Bryssel ett antal år, och det finns kvar att man har mycket mer med titlar. Så det finns i de övriga länderna, kanske inte så mycket här i Norden, men om man kommer ner i Tyskland, Frankrike, Spanien och så ser det fortfarande väldigt viktigt.

Ulf Carlsson: Så där har efter ett par veckor nu i är uppdraget. Hur många språk kan du säga "Klart för avgång" på.

Annelie Nylander: Det är inte jättemånga, men jag skulle kanske i alla fall försöka mig på vad man säger i Danmark för det är ju vår närmsta, och Norge då. Så att i Danmark tror jag man säger "klart till afgang" och i Norge "klart för avreise". Och sen tänker engelska det måste ju vara "ready för departure". Sedan tänker jag att jag skulle pröva mig på med Frankrike, att det borde vara "prepour le departe". Sedan har jag bott i Spanien ett par år, men där var jag faktiskt ska jag erkänna att jag var tvungen att göra en sån Google translate på det, för då heter det listo para la salida". Det är vad jag kan idag. Men jag kanske ska få återkomma till alla EU språken och vi hörs igen i Järnvägspodden.

Ulf Carlsson: Absolut.

Staffan Sporre: Det är ju toppen, då vill vi avsluta lite mer personligt. Om vi nu får åka tåg i sommar, vart skulle du helst åka då? Vart går en europeisk drömtågresa för dig?

Annelie Nylander: Jag höll på att säga att jag skulle vilja åka till norra Sverige för jag tycker det är så vackert, att åka antingen Inlandsbanan eller till Kiruna. Men om jag vänder och får åka då som du säger söderöver så tycker jag Berlin skulle jag vilja åka till, och då tänker också den här tågtrafiksfärjan, den var länge sen jag åkte. Den skulle jag gärna pröva på om man fick åka med persontåg, det känner jag inte riktigt till. Men Berlin, Paris och sedan Bryssel är inte hade helt fel att besöka, så det väl de destinationer som jag skulle tycka vara jättekul att få besöka. Just nu så längtar jag väldigt mycket att få resa överhuvudtaget med vilket färdmedel som helst. Men tåg är ju fantastiskt att få resa med, det tycker jag.

Ulf Carlsson: Vi får väl försöka paketera dig som ett gods, då går det ju alldeles utmärkt att skicka sig runt Europa. Jag vet att man gjorde ett test där nån gång i England tidigt och försökte skicka sig själv som post så brevbäraren fick komma och hämta dig och sedan se till att du kom fram dit du skulle.

Ulf Carlsson: Ja, precis så var det

Annelie Nylander: Bra idé, det kanske blir det som blir konceptet om vi inte får väl resa snart.

Staffan Sporre: Annelie Nylander, tusen tack för att du tog dig tid för Järnvägspodden.

Annelie Nylander: Tack så mycket för att fick vara med.


Ulf Carlsson: Vad ska vi då lyfta som händer parallellt med det stora järnvägsåret. Hopp om framtiden kanske då årets infrastruktur talang har fullt fokus på järnväg, vem denne talang är och vad hen fokuserar på kan ni läsa på trafikverket . se

Staffan Sporre: Och där finns det ju som allt mer att ta del av  - denna outsinliga källa till information. Man kan tex läsa om en branschgemensam utvärdering som blivit en succé, och om ett webinarium om Shift2Rail som går av stapeln den 15 april. Och ska vi parkera på forskningsspåret kan vi ju nämna att KAJT har sitt vårseminarium den 21 april.

Ulf Carlsson: För två avsnitt sedan pratade vi trafikinformation – och nu rullar det faktiskt precis som Ulrica sa en helt ny resenärsundersökning som pågår kontinuerligt istället för att som tidigare ske tre ggr per år. De mätningar som görs nu blir en nollmätning och påverkar därmed målbilden för 2022 och framåt.

När vi ändå gör reklam för tidigare avsnitt så vill vi till sist nämna att nu börjar utrullningen av referens.ID – en fråga som jag tror kom upp när vi pratade digitalisering med Anders Aabakken i slutet av förra året, och väl värd att följa. Men nu får det räcka med bakåtreklam och framåtsyftningar för den här gången.


Staffan Sporre: Premiär på engelska för dig, hur kändes det att riva av det plåstret?

Ulf Carlsson: Tackar som frågar, är inte så mycket för plåster så bra att det är gjort – fick påminna mig om att försöka prata långsamt så inte a very varm welcome blev a vely valm – men i stort är det väl en fråga för våra lyssnare att avgöra om plåstret ska sättas tillbaka likt som för Pluto på julafton. Vi får väl se vart det landar det här.

Staffan Sporre: Ja nämen precis, jag vet ju att många oaktat svenska eller engelska skulle sätta det på mig i alla fall. Så att..

Ulf Carlsson: Skulle inte du bli, du välkomnade väl det här kaxiga?

Staffan Sporre: Som järnväg betraktat ja, precis. Men apropå det vi hört om idag. Det här TEN-T tåget, vad var det med det?

Ulf Carlsson: Jo men jag lovade väl det nånstans, och det har funnits planer, men nu som Mister Castelletti var inne på planeras det för ett numer namngivet tåg – The Connecting Europe Express – som ska angöra olika städer med avgångstid september. Så det får vi väl återkomma till och inte ta hela kakan på en gång!

Staffan Sporre: Det blir ju bra, det är ju skönt att slippa äta allt på en gång för då får man ju sällan något kvar. I alla fall, hur ligger vi till med nästa avsnitt?

Ulf Carlsson: Vi har en plan, och det finns dessutom flera back-uper. För precis som för järnvägsåret finns det ju en aldrig sinande ström av frågor att fördjupa sig i när man pratar om järnväg

Staffan Sporre: Ja men det är ju verkligen så, och det kul att se att vi får ju in våra tips. Men nästa gång blir det bara brytningar på östgötska och dalmål, vi lovar. Hur som helst, hör av er till oss med vad ni tycker och tänker om innehållet – både det som varit och det som borde vara – genom att maila jarnvagspodden @ trafikverket.se

Ulf Carlsson: Tusen tack till alla er som lyssnar, tipsa gärna andra om att det aldrig är för sent to join the järnvägspodd på nåt sätt.. Äh förlåt, jag ska ju bara vara östgötsk numera. Men oOm tre veckor kommer nästa avsnitt – ha det alldeles lysande till dess!