Mål och gränsvärden för luftkvalitet

Lagreglerade miljökvalitetsnormer

I EU:s regler för luftkvalitet finns gränsvärden som alla medlemsländerna ska uppfylla. I Sverige har dessa införts genom miljökvalitetsnormer som regleras i Luftkvalitetsförordningen (2010:477) med stöd av Miljöbalken (1998:808).

Genomförandet av EU:s omarbetade luftkvalitetsdirektiv

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv (EU 2024/2881) antogs 2024 och innebär skärpta gränsvärden som ska följas från 2030. Direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026. Genomförandet innebär att nuvarande miljökvalitetsnormer och andra bestämmelser i 5 kap. miljöbalken, luftkvalitetsförordningen (2010:477) samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2019:9) uppdateras.

De nya miljökvalitetsnormerna omfattar även befintlig infrastruktur, vilket gör det angeläget att påbörja anpassningen redan nu så att de nya kraven kan uppnås år 2030.

Nationella mål

Regeringens transportpolitiska mål omfattar ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. Enligt detta ska transportsektorn bidra till att miljökvalitetsmål nås och till en bättre folkhälsa.

Prioritet ges till de miljömål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna nå målet, som utsläpp av partiklar och kväveoxider.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft, definieras av riksdagen som att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är ett centralt mål som vägleder både lagstiftning och praktiskt arbete för en bättre luftkvalitet i Sverige.

På lång sikt är Trafikverkets mål att ingen ska bli sjuk eller dö i förtid på grund av luftföroreningar eller buller.