Luftkvalitet i vägtunnlar

För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer, men för tunnelluft saknas det generella riktvärden, såväl nationellt som internationellt. För att möta den här komplexa frågan har Trafikverket satsat på forskning som successivt ger oss ökad kunskap. Vi anser att det behövs en definierad och etablerad nationell kvalitetsnorm för tunnelluft, utifrån ett hälsoperspektiv, och därför arbetar vi med att ta fram en sådan.

Luftkvalitet i tunnlar

I vägtunnlar får luften samma föroreningar av trafiken som längs gator och vägar, men halterna blir mer koncentrerade. Det är de minsta partiklarna, bland annat i avgaser från vanliga motorfordon, som enligt forskarna ger mest konsekvenser på hälsan. Det beror på att de större partiklarna som också är hälsovådliga, filtreras och kommer inte in i bilkabin. 

Hur höga halterna av luftföroreningar blir i tunnlar beror på trafikintensitet och ventilation. Eftersom tiden vi vistas i tunnlar är kortare och luften in i fordonen filtreras blir exponeringen för tunnelluftens föroreningar mindre, jämfört med utomhus. Sambandet mellan luft­föroreningshalter och hälsopåverkan är således inte samma vid transport i vägtunnlar jämfört med utomhus.

Hur vi exponeras för luftföroreningar vid färd genom en vägtunnel beror, i huvudsak på tre faktorer:

• Halt av luftföroreningar i tunneln
• Hur lång tid man vistas i tunneln
• Fordonets skyddande effekt

Det finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft – men inte för tunnelluft

För utomhusluft finns miljökvalitetsnormer för att skydda människor från oacceptabla hälsoeffekter. Däremot finns det inga generellt gällande riktvärden för tunnelluft, varken nationellt eller internationellt. I ett internationellt perspektiv dimensioneras tunnelventilationen ofta utifrån rekommendationer givna av PIARC (World Road Association), ett internationellt samarbetsorgan inom vägtrafiksektorn. PIARC:s rekommendationer baseras däremot på siktförhållanden och inte hälsa som kan bero på inandning av skadliga luftburna ämnen. Norge och England har riktvärden för bland annat kvävedioxid. Dessa ligger väsentligt högre än de riktvärden för kvävedioxid som fastställts för exempelvis Södra Länken och Götatunneln.

En luftkvalitetsnorm för tunnelluft

För att ta fram en luftkvalitetsnorm för tunnelluft med hälsoperspektiv utgår vi från miljökvalitetsnormerna för utomhusluft samt den viktiga forskning inom området som bedrivits under de senaste åren. Vår kunskap om luftföroreningars hälsopåverkan har ökat. De mycket små avgaspartiklarna har en betydelsefull roll, , och förmodligen är det sotpartiklarna som har avgörande hälsopåverkan. Kunskapen om hur vi påverkas av kväveoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) har också ökat. Forskarna ifrågasätter om kvävedioxid i sig är giftigt eller om det enbart är en indikator för andra skadliga ämnen. Därutöver kommer underlag kring drift och underhåll och samhällsekonomi att påverka definitionen.

Förbifart Stockholms tunnlar – en utgångspunkt

I samband med planeringen av tunnlarna i E4 Förbifart Stockholm startade Trafikverket 2012 ett forskningsprogram med syfte att få fram underlag för riktvärden för luften i Förbifarten och andra vägtunnlar. Arbetet bedrivs av etablerade forskare inom medicin och fysik på flera olika institutioner. Preliminära resultat presenterades i en första rapport 2015 och i februari 2017 kom en rapport där resultaten verifierades och fördjupades. Forskningsresultaten är en viktig utgångspunkt för arbetet med att få fram en nationell luftkvalitetsnorm för tunnelluft. Forskningsunderlaget har använts i fortsatta analyser gjorda av WSP som i sin tur har varit ett underlag till Transportstyrelsens föreskrifter.