Västsvenska paketets innehåll
Västsverige växer och utvecklas. Allt fler flyttar hit. Därför behöver vi planera och utveckla Göteborg som nav så att alla i Västsverige kan ta sig fram så smidigt som möjligt.
Genom att investera i infrastruktur öppnar vi möjligheter för en positiv utveckling – både i regionkärnan Göteborg och längs pendlingsstråken. Vad vi gör nu avgör hur det blir i framtiden. Det är en förutsättning för kommande satsningar på till exempel höghastighetståg, bostadsbyggande och stadsutveckling. För att knyta ihop Västsverige och göra regionen starkare krävs omfattande insatser.
Västsvenska paketet bidrar till ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. Paketet innehåller många olika projekt och innebär stora satsningar på vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Det blir lättare att ta sig fram och vi får bättre och smidigare kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet, bättre miljö och utökade pendlingsmöjligheter för alla som vill bo, arbeta eller studera på olika platser i Västsverige.
Västlänken är en ny järnvägsförbindelse genom de centrala delarna av Göteborg och omfattar en cirka 8 kilometer lång järnvägsanläggning, varav cirka 6,6 kilometer i tunnel. Projektet omfattar även tre nya fyrspårsstationer för pendel- och regiontåg; vid Göteborgs Central, vid Haga och vid Korsvägen.
Med Västlänken binds tågtrafiken i Västsverige ihop till ett sammanhängande system som ger en effektiv och genomgående pendel- och regiontågtrafik. Tre nya underjordiska tågstationer i Göteborg, vid Centralstationen, Korsvägen, och Haga gör att man kan resa enklare och med färre byten.
De tre nya stationerna minskar trycket på Göteborgs Central och kommer att avlasta den lokala kollektivtrafikens spårvagnar och bussar och möjliggör en utökad pendel- och godstågstrafik samt gör det möjligt för nya stadskärnor att växa fram i Göteborg. Centralens östra uppgång blir entrén till den nya stadsdelen Gullbergsvass och gör att Göteborgs city växer mot vattnet. Station Haga väver ihop kulturhistoria med nutid och växer fram med hänsyn till parkmiljön. Station Korsvägen ligger strategiskt mitt i navet för möten, upplevelser och lärande och skyndar på Korsvägens utveckling mot en innerstadsmiljö fylld av rörelse.
Tågtrafiken blir smidigare och resenärer kommer kunna nå fler destinationer utan att byta färdmedel. Projektet är också en viktig förutsättning för att järnvägssystemet i Västsverige långsiktigt ska kunna utvecklas och med det bidra till en hållbar regional utveckling, ökande tillväxtmöjligheter och stärkt stabilitet på arbetsmarknaden.
Beräknar öppna för trafik: 2026
Kostnad: 20 miljarder kronor (2009 års prisnivå)
Information från Göteborgs Stad om hur staden utvecklas i samband med Västlänken
Den 16 december 2020 öppnade Marieholmstunneln med sina två nya trafikplatser och en ny tunnel under älven. Nu blir det enklare för invånarna att pendla och för näringslivet görs mer plats för transporter.
Marieholmstunneln är cirka 500 meter lång och har tre körfält i vardera riktningen. Tunneln byggdes som en sänktunnel under Göta älv, cirka 600 meter norr om Tingstadstunneln. Tunneln består av tre sammanfogade delar döpta till Göta, Tina och Marie och väger lika mycket som 1000 blåvalar, det vill säga 250 000 ton.
Den nya tunneln länkar samman de viktiga genomfartslederna E20, E6, E45 och Lundbyleden och ingår i kärnan av regionens vägsystem. Marieholmstunneln överbryggar den barriär som Göta älv utgör samt avhjälper de kapacitetsproblem som finns kring Tingstadstunneln. Den nya älvförbindelsen har minskat sårbarheten i nuvarande vägsystem och bidrar till den regionala utvecklingen. Tillgängligheten till Norra Älvstranden, till Göteborgs hamn och till industrierna på västra Hisingen förbättras vilket även stärker den internationella konkurrenskraften.
Öppnade för trafik: 2020
Kostnad: 3,5 miljarder kronor (2009 års prisnivå)
När Marieholmstunneln byggs ställs krav på anpassningar av anslutande vägnät. I Marieholmstunnelns anslutningar ingår projekt som Lundbyleden och gator i Backaplan, Slakthusmotet och anpassningar längs E6 mellan Tingstad och Backadal.
E6.21 Lundbyleden, Gator vid Backaplan samt Bohusbanan och Brunnsbo station
Lundbyleden är en viktig länk i Göteborgs övergripande vägnät och en av de främsta lederna till hamnen, Torslanda och Öckerö. Den är en av de mest belastade trafiklederna i Göteborg. Pågående och planerade förtätningar av bostäder, handel och andra verksamheter längs älvstranden och i Backaområdet ställer stora krav på leden som huvudstråk såväl för nationell som för regional och lokal trafik. För att anpassa Lundbyledens utformning mot Marieholmstunneln, möta en omfattande exploatering av Backaplan och Östra Hisingen samt säkra framkomligheten byggs Lundbyleden om mellan Brantingsmotet och Ringömotet. I projektet ingår byggandet av en ny trafikplats, Kvillemotet. Bohusbanan byggs ut till dubbelspår mellan Kville bangård och Minelundsvägen med planskild korsning vid Backavägen och Lillhagsvägen och en ny tågstation byggs vid Brunnsbo. För att uppnå samordningsfördelar organiseras de olika ingående delarna i ett gemensamt projekt med Trafikverket och Göteborgs stad som huvudaktörer.
Beräknas öppna för trafik: 2027
Kostnad: Projektet delfinansieras från Västsvenska paketet med 505 miljoner kronor (2009 års prisnivå)
Trafikledningssystem i anslutning till Marieholmstunneln samt nytt körfält på E6 mellan Tingstadsmotet och Backadalsmotet
Marieholmstunneln som stod klar 2020 förbättrar kapaciteten genom centrala älvssnitten. För ett effektivt nyttjande av Tingstadstunneln och Marieholmstunneln, i händelse av störning, har komplettering av trafikledningssystemet genomförts vilket bidrar till möjligheten att leda om trafik mellan tunnlarna. Ytterligare åtgärder kommer att genomföras i samband med planerade underhållsarbeten i Tingstadstunneln.
Ett extra körfält har även byggts på E6 mellan Tingstadsmotet och Backadalsmotet för att säkerställa avvecklingen av trafik från Marieholmstunneln, Tingstadstunneln och Lundbyleden norrut utmed E6. Projektet inkluderar bullerskydd på vägens västra sida samt åtgärder som gör att funktionen för cykeltrafik utmed E6 stråket bibehålls.
Öppnande för trafik: 2020
Kostnad: Projektet finansieras från Västsvenska paketet med 102 miljoner kronor (2009 års prisnivå)
Slakthusmotet
Slakthusmotet är en ny trafikplats i anslutning till Gamlestaden. Trafikplatsen är tänkt att fungera som ersättning för av- och påfarter till E45 som rivits för att möjliggöra Marieholmsförbindelsen samt för att avlasta Gamlestaden från trafik. Göteborgs stad har tagit fram ett förslag till utformning och funktion för projektet och Trafikverket, som föreslås bli utförande part, har därefter närmare studerat tid, kostnad och innehåll. Kostnaden för föreslaget täcks inte av den tidiga planeringsram som finns för åtgärden inom Västsvenska paketet. Fortsatta diskussioner krävs gällande bland annat kostnad, avgränsningar och finansiering.
Beräknas öppna för trafik: ej känt
Kostnad: Tidig planeringsram inom Västsvenska paketet är 225 miljoner kronor (2009 års prisnivå)
Hisingsbron är en ny bro mitt i centrala Göteborg, en gata i staden som leder över älven och knyter samman stadens centrum över vattnet och enar stadens två halvor till en grön och nära storstad. Hisingsbron öppnade för samtliga trafikslag sommaren 2021. Bron ska bidra till att utveckla Göteborgs stadskärna på båda sidor av älven och på så sätt skapa en stark regionkärna, där det också finns förutsättningar för sjöfarten att utvecklas.
Den nya Hisingsbron är delfinansierad av Västsvenska paketet. Inom projektet ingick även rivning av den förra Götaälvbron som pågått fram till och med 2022.
Kostnad: Projektets totalkostnad bedöms till 3,3 miljarder kronor. Projektet delfinansieras från Västsvenska paketet med 2 miljarder kronor (2009 års prisnivå).
För att möjliggöra den nya Hisingsbron behövdes en anpassning av E45 Götaleden. Anpassningen innebar en ombyggnad av E45 mellan Lilla Bommen och Marieholm, genom att leden sänktes ner cirka 6 meter längs en sträcka på cirka 800 meter mellan Stadstjänaregatan och Falutorget. Halva sträckan är dessutom överdäckad, vilket skapar en möjlighet för bebyggelse ovan tunneltaket. Den nya tunneln sträcker sig mellan Stadstjänaregatan och Torsgatan. Resterande del av nedsänkningen förbereds för en eventuell framtida överdäckning. Ombyggnaden omfattar även två nya mot vid Kämpegatan och Falutorget. Dessutom kommer en bro vid Gullbergsmotet breddas för att skapa två genomgående körfält för E45.
Gamlestaden är den äldsta delen av det vi i dag kallar Göteborg. I området har tidigare staden Nya Lödöse legat och under projektet har mycket information om Göteborgs tidiga historia kunna grävas fram. Från att vara en stadsdel som präglats av industri och arbetarbostäder blir det nu en del av en grön och nära storstad. Under åren framöver kommer Gamlestaden att få en ny framtoning. Paketet bidrar till en helt ny infrastruktur i och kring Gamlestaden.
Gamlestadstorget är idag en viktig bytespunkt för pendlingstrafik mellan Göteborg och Trollhättan samt viktig knutpunkt för stadens kollektivtrafikresenärer med bland annat sex spårvagnslinjer. Men det är också en plats med mycket biltrafik, ett nordsydligt stråk i Gamlestadsvägen och ett östvästligt i Artillerigatan-Slakthusgatan. Projekt Gamlestaden består av två etapper.
Etapp 1
Etapp 1 omfattar ombyggnader av spårvägsspår i området runt Gamlestadens Fabriker och Gamlestadstorget på södra och norra sidan av Säveån. Syftet är att skapa en sammanhållen lokal och regional knutpunkt för kollektivtrafik och är en viktig del i stadsutvecklingen i området. I etapp 1 ingår även ett stort antal byggnadsverk såsom påldäck, broar och gång och cykeltunnlar. I projektet byggs två gång- och cykelbroar över Säveån och en ny spårvägsbro. Nytt kajområde anläggs på Säveåns norra sida samt byggnation av ytskikt genomförs på samtliga allmänna platser. Det frigörs även mark för förtätning av stadsdelen med bostäder och verksamheter i ett läge som har mycket god försörjning av kollektivtrafik.
Öppnades för trafik: 2016
Kostnad: Projektet delfinansieras från Västsvenska paketet med 475 miljoner kronor (2009 års prisnivå)
Etapp 2
Etapp 2 har uppdraget att skapa en sammanhängande, tät urban kvartersstruktur som ansluter till den nya knutpunkten där region- och pendeltåg, spårvagnar, bussar och cyklar sammanstrålar på ett funktionellt sätt. I denna etapp rivs nuvarande vägbro och Artillerigatan samt Gamlestadsvägen byggs om till gator med stadskaraktär.
Projektet har tidigare tilldelats medel för projektering. Dialog avseende projektavtal för byggnation beräknas påbörjas under 2022–2023.
Beräknas etappvis öppna för trafik preliminärt under 2026–2027.
Kostnad: Utpekat belopp inom Västsvenska paketet är 525 miljoner kronor (2009 års prisnivå)
Nya Korsvägen blir en levande och effektiv kollektivtrafikknutpunkt, där resandet med region- och pendeltåg genom Västlänken, spårvagnar, bussar, bilar och cyklar samverkar på ett funktionellt sätt. I projektet ingår en förnyad gatustruktur i anslutning till denna knutpunkt, som en del i områdets stadsförnyelse. Planeringen och utformningen av trafik- och stadsmiljöerna har i högre utsträckning inriktats mot ett minskat bilberoende och ett ökat vardagsresande till fots, med cykel och med kollektivtrafiken. Korsvägen spelar en central roll för möjligheterna att åstadkomma ett tätare och attraktivare Göteborg, ett rikare stadsliv och större hållbarhet i resandet.
Planeras öppna för trafik: 2027
Kostnad: Projektet finansieras från Västsvenska paketet med 603 miljoner kronor (2009 års prisnivå)
Förutom de större kollektivtrafikåtgärderna Västlänken, Gamlestaden och Korsvägen ingår det flera andra åtgärder i Västsvenska paketet för att öka det hållbara resandet. Nedan följer ett antal exempel.
Hållplats Chalmers
Hela hållplatsområdet har byggts ut från två till fyra hållplatslägen, varav två är för spårvagn och två är för buss. Dessutom har vägbron längs Egnahemsvägen över Guldhedsgatan byggts om för att möjliggöra tung trafik och busstrafik i det högra körfältet österut på Guldhedsgatan. Hållplatserna har byggts om för att möjliggöra trafikering med längre spårvagnar i framtiden.
Plattformsförlängningar
Inom Västsvenska paketet har det genomförts plattformsförlängningar på Västra Stambanan (mellan Göteborg och Alingsås), på Västkustbanan (mellan Göteborg och Kungsbacka) samt åtgärder på Göteborgs centralstation. De flesta plattformar har byggts till en längd av 225 meter, annars 170 meter. Längre plattformar möjliggör för trafikering med längre tåg, vilket innebär en ökad passagerarkapacitet och skapar därmed förutsättningar för ett ökat hållbart resande.
Busskörfält
Inom Västsvenska paketet har det byggts cirka 6 mil busskörfält längs infartslederna och i Göteborgs centrala delar. Exempelvis har det byggts busskörfält på E6 mellan Tingstadsmotet och Kungälvsmotet samt på Övre Husargatan och Södra vägen i centrala Göteborg. Busskörfält bidrar till en förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken och möjliggör ett ökat hållbart resande.
Gång- och cykelvägar
Inom Västsvenska paketet har det genomförts ett antal gång- och cykelåtgärder inom Göteborgsregionen. Exempel på åtgärder är bland annat en gång- och cykelbro över Lundbyleden samt en gång- och cykeltunnel vid Gossbydal. Nya gång- och cykelbanor gör det lättare att ta sig fram till fots och med cykel.
Pendelparkeringar
Inom Västsvenska paketet har det färdigställts totalt cirka 2500 pendelparkeringsplatser för bil och cirka 2700 platser för cykel och fler planeras. Pendelparkeringarna har främst byggts utmed infartstråken till Göteborg inom Göteborgsregionen. Exempel på pendelparkeringar är Delsjömotet, Lindome och Eriksdal. Pendelparkeringar möjliggör för resenärer att kombinera andra färdmedel med kollektivtrafik samt möjliggör för samåkning.
Inom Västsvenska paketet har ett antal mindre åtgärder genomförts, de flesta av dessa genomfördes innan trängselskatten infördes främst i syfte att underlätta för kollektivtrafikens framkomlighet.
För att trafiken ska flyta smidigare har förbättringar och ombyggnationer av vägnätet i och runt Göteborg genomförts. Exempelvis har det byggts extra körfält och nya trafikplatser på flera av de större vägarna i och runt Göteborg. På väg 155 har vägen byggts ut med kollektivtrafikkörfält och nya trafikplatser. Vid Björlandavägen och Tuvevägen där det passerar mycket gods- och persontrafik har flera förbättringar genomförts för att trafiken ska flyta bättre.
Flera olika miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder har genomförts, bland annat cirkulationsplatser och bullerdämpande åtgärder. Även nya gång- och cykelvägar har byggts vilket gör det lättare och säkrare att ta sig fram med cykel. För att öka trafiksäkerheten har det byggts ett antal planskilda korsningar för gående och cyklister. Det har även genomförts trafiksäkerhetshöjande åtgärder i form av förändrad utformning av exempelvis ramper och åtgärder som ger bättre sikt. Vid de större vägarna har motorvägshållplatser byggts, vilket gör att bussresor kan gå snabbare och att av- och påstigning kan ske på ett tryggt sätt.
Inom Västsvenska paketet har det genomförts ett antal åtgärder för att förbättra trafikinformationen ut till trafikanter. Utökad och bättre trafikinformation är ett viktigt led i att underlätta arbetspendling längs pendlingsstråken, öka möjligheterna till kombinationsresor samt bidra till effektivare godsstråk. För att förbättra väg- och kollektivtrafikinformation har det genomförts åtgärder i form av realtids- och störningsinformation, restid- och vägtrafikinformation för infartsleder och prioriterat vägnät samt räkning och information om lediga platser på pendelparkering. Längs våra trafikleder har det till exempel satts upp skyltar som visar när nästa buss eller tåg går och vid pendelparkeringar sätts skyltar upp som talar om hur många pendelparkeringsplatser som finns lediga.
Västsvenska paketet har även bidragit till samordningen av trafikinformation och trafikledning mellan Trafikverket, Göteborgs Stad och Västtrafik, vilken numera sker gemensamt. På www.trafiken.nu finns information både för de som väljer att resa kollektivt, tar cykeln och åker bil.