​I egna spår och andras skor. Avsnitt 2 2021

Vi inleder med att höra av oss till Ulrica Sörman som leder initiativet UBTR som handlar om hur branschen gemensamt siktar på att utveckla trafikinformationsområdet. Det handlar inte bara den information resenärer möts av i appar eller på skyltar, utan även godstransportköpares behov samt dialogen mellan trafikledning och järnvägsföretag.

För att första behoven kring trafikinformation uppmanar Ulrica oss alla att gå i kundens skor. Någon som gjort detta under en stor del av sitt yrkesverksamma liv, och dessutom har en bakgrund som avtalskund, är Lotta Strandberg. Lotta är sedan oktober ny chef för Trafikverkets nationella operativa ledning. Hur ser hon på sitt uppdrag, hur stor del av hennes tid läggs på järnväg och vad tar hon med sig för erfarenheter från den andra sidan!.

Till detta ska läggas ett litet nyhetssvep,  som vanligt uppmanar vi er som lyssnar att komma med inspel på kommande gäster och ämnen. Vill ni gå i våra skor är storleken 42. Om 42 eller järnväg är meningen med livet tvistar de lärde likt räls törstar efter lena tåg Adressen är jarnvagspodden @ trafikverket.se

Om tre veckor hörs vi igen!

Transkribering av avsnitt 2 2021

Ulf Carlsson: Som expert på besvärliga människor, vi har kanske varit alldeles för snälla.

Staffan Sporre: Exakt!

Lotta Strandberg: Precis, ha ha. Nej, jag tycker nog att ni har ställt väldigt bra frågor.

TÅGRULL: NU AVGÅR JÄRNVÄGSPODDEN

Ulf Carlsson: Hej och välkomna till årets andra avsnitt av Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för alla er där ute i järnvägsbranschen med mig Ulf Carlsson

Staffan Sporre: och mig, Staffan Sporre

Ulf Carlsson: Vad bjuder vi på den här gången , vem ska vi ta rygg på, när vintern rasar som värst utanför våra fönster? Håller vi fast på tema finbesök?

Staffan Sporre: Det är klart vi har finbesök – det har vi ju egentligen alltid så vi kanske ska släppa det som ett tema. Den här gången får vi i alla fall träffa Lotta Strandberg som via sidospår på SJ växlat in som ny chef för Trafikverkets nationella operativa ledning. Dessutom stämmer vi av läget med Ulrica Sörman som leder det branschgemensamma initiativ som etablerades 2020  rörande trafikinformation, UBTR.

Ulf Carlsson: Här kan ju vän av ordning fråga sig ifall man nu jobbar med information – kunde man inte valt en förkortning som går att uttala. Hon bjöd ju i alla fall dig på en helt ny och okänd förkortning.

TÅGRULL

Ulrica Sörman: Nä men vi svamlar väl på så får vi se vart det landar

Staffan Sporre: Det låter ungefär som den bästa beskrivningen av podden som vi har

Ulrica Sörman: Ha ha ha

Ulf Carlsson: Men med det då, välkommen tillbaka till Järnvägspodden Ulrica Sörman.

Ulrica Sörman: Tack så mycket!

Staffan Sporre: Det är drygt ett och ett halvt år sedan som vi pratade med dig sist, finns en risk att lyssnarna glömt vem du är. Så berätta gärna vem du är helt enkelt.

Ulrica Sörman: Det var så längesen, där ser man... Jo, jag jobbar ju nu som tjänsteledare, utanför Trafikverket skulle man kunna säga att jag är produktchef för att förklara vad jag gör. Men jag ser ju till att de trafikinformationstjänster som vi har på järnvägen rullar som de ska med rätt kvalité och så vidare. Och sedan leder jag också braschinitiativet som vi har för trafikinformation i JBS.

Ulf Carlsson: Jad, det är ju så länge sen att vi faktiskt fick träffas fysiskt senast, men sedan dess har ju trafikinformation brutits ut ur TTTnätet och blivit ett eget initiativ. Vad har det inneburit för trafikinformationsfrågorna? Har ni fått bättre framdrift, tas frågorna på större allvar eller hur skulle du beskriva det.

Ulrica Sörman: Jag skulle säga att vi har fått ihop en väldigt bra gruppering. Det är lite lustigt - vVi har ju aldrig träffats. För det var ju mitt i pandemin när den här utvecklingsgruppen startades. Vi har aldrig sett fysiskt, och då är det ändå rätt fantastiskt att vi har blivit så pass sammansvetsade som vi har blivit. Vi har ett bra arbetssätt och vi är ihoppratade om vad som behöver göras. Sen är det så klart att vi aldrig har fria händer, vi har jufrågor om ekonomi och tillgång till resurser, så vi måste ju prioritera hårt i vad vi gör. Men jag tycker att vi på väldigt kort tid kommit långt i frågor som tidigare varit svårhanterade, så det känns väldigt väldigt bra.

Staffan Sporre: Har du något exempel där du känner att den fråga, den är ju go att vi kommit fram med.

Ulrica Sörman: Ja till exempel så har vi ju börjat jobba med annonserade orsakskoder, alltså när någonting händer som gör att att ett tåg inte framförs som det ska och påverkar en resenär. Hur kommunicerar vi med resenären. Vad säger vi. Vilka begrepp använder vi, förstår resenärerna vad de egentligen menar. Det där arbetet har ju varit på tal i några år men nu är vi ju långt framme i att börja förändra det.

Ulf Carlsson: Är det det här med signalfel, är den gordiska knuten äntligen på väg att lösas.

Ulrica Sörman: Just signalfel är sjukt komplicerat faktiskt, men det är sådant som vi tar tag i och tittar på om det finns bättre sätt att beskriva det.

Ulf Carlsson: Det blir en direkt uppmaning till våra lyssnare.

Ulrica Sörman: Kom med förslag.

Staffan Sporre: Hur beskriver man ett balis-fel på bästa sätt.

Ulrica Sörman: Ja, det inte lätt.

Staffan Sporre: Det finns en förare i Småland som vet svaret, men det kan vi ju återkomma till en annan gång. Du var inne på JBS där i början Ulrica, och du har väl varit med på styrelsemötet nu precis nu i början av februari. Hur kändes det. Vad fick du för feedback.

Ulrica Sörman: Det var ju lugna gatan :) Jag känner ju ett stöd från styrelsen att vi jobbar rätt. Vi är väldigt noggranna med att landa våra beslut i någon slags insikt eller någon slags kunskap så att vi inte sitter på våran kammare och tror att vi vet vad som behöver göras utan vi är faktiskt säkra på vad vi ska åstadkomma. Och vi får med oss att styrelsen stöttar det arbetssättet och att vi gör bra saker. Sedan - pandemin har gjort det tuffare på många sätt också då både med resurser och möjligheter att göra vissa saker. Men styrelsen är mån om att det blir verkstad av det vi gör, och att vi får ut verkliga förändringar - att det märks att vi gör någonting. Och det är klart att vi ska göra det!

Ulf Carlsson: Hur ser branschens representation ut då i det här, både kommersiell trafik, upphandlade och gods? Blir godstrafiken involverad?

Ulrica Sörman: Det är klart att man ramlar lätt in i resenärspåret, men vi försöker ju se att det är två olika saker. Därför pratar vi också om trafikinformation och resenärsinformation så att vi skiljer på de sakerna. Det är olika målgrupper med olika behov. Så vi har båda aspekterna med oss.

Ulf Carlsson: Hur skulle du beskriva delarna. För som du säger är det kanske många som gör ett lika med tecken mellan de två beståndsdelarna, eller de två enheterna -storheterna.

Ulrica Sörman: När det gäller resenärsinformation är ju rätt så lätt att beskriva vad det är. Det är ju den information som når resenärerna i alla våra möjliga kanaler - skyltar, högtalare, webbar och appar. Allt sånt som resenären behöver för att kunna känna sig och hålla sig informerad om ett tåg eller sin resa. Trafikinformationen, där kan vi säga att det mer är branschinternt, och då kommer vi ofta in på processerna. Det är andra informationsmängder som behövs. Man använder också informationen på ett annat sätt vid exempelvis trafikstyrning. Så jag ser det som olika entiteter faktiskt.

Ulf Carlsson: Så ni tittar lika mycket på kommunikationsvägarna mellan säg trafikledning och järnvägsföretagen som ni gör på det som kommer ut i kanalerna till resenären.

Ulrica Sörman: Ja, vi får ju som sagt prioritera väldigt hårt vad vi gör, så vi har ju väldigt få initiativ i gång. Vi vill vara säkra på att vi drar ett i mål innan vi gör någonting annat. Men vi började faktiskt att titta på den gemensamma störningsprocessen för att få en bild av hur informationen flödar i ett stört läge mellan Trafikverket och alla andra aktörer för att kunna se var gnisslar det, var behövs förbättringar. Så vi försöker ha fokus på båda delarna.

Staffan Sporre: För att inte ramla ner i resenärsinformationsspåret, behöver vi skapa en entitet till - ska vi säga godstransportköparinformation?

Ulrica Sörman: Det är något som vi tittar på. Vi behöver komma dit, i dag vet vi ju knappt vad transportköparna verkligen behöver och när vi pratat om det får man ofta intrycket från gods att den kontakten sköter ju godsföretagen. Så frågan är hur Trafikverket kan stötta godsföretagen med så bra trafikinformation som möjligt för att deras leveranser ska fungera.

Staffan Sporre: Men om vi ramlar tillbaka till det spåret igen då med resenärerna. Transportstyrelsen jobbar med att förfina punktlighetsstatistiken, eller punktlighetsmåttet. Det man vill komma åt med hur många resenärer som är försenade snarare än hur många tåg. Kan en sådan fråga påverka trafikinformationen också, att vi lägger ner mer krut på att informera på vissa tider platser etcetera.

Ulrica Sörman: Det är klart att det kan göra det. Jag skulle säga så här Jag tycker överhuvudtaget att vi behöver ha mer kundfokus och mindre produktionsfokus. Så allt som leder till att vi ser slutresultatet av det vi åstadkommit tycker jag är bra. Att se hur många resenärer som påverkas av en störning kan ju vara ett sätt att skjuta fokus till slutanvändaren när det gäller persontåg. Men på godssidan kan vi också fundera på hur vi når fram - ska vi titta mer på hur godset påverkas av förseningar. Hann man till hamnen, fungerade slot-tiden för omlastning. Det kanske finns hur mycket som helst att göra på den sidan också, men fokus för mig är att vi ska komma ihåg varför vi gör det vi gör.

Ulf Carlsson: Men Ulrica, om vi tar och kikar lite på tidigare initiativ - tänker på "Tid saknas", "Tidigast trafikstart" - KIT hette nånting, Kraftsamling initialt trafikinformation. Vad händer i dom projekten, är det sådana där vi nu har lyckats nå hela vägen till mål.

Ulrica Sörman: Vi har faktiskt levererat det mesta av det vi pratade om sist, så det bara rasslade till under 2020 skulle vilja säga. Det strömmade ut förbättringar, väldigt stora som små. Vi har ju ett nytt budskap kring "Invänta tid" på plats, som vi också jobbar med att förfina och "Tidigast trafikstart" rullar vi igång och där får vi också feedback från resenärer att det är otroligt uppskattat det konceptet. Så nu jobbar vi vidare. Förutom förbättringar i förvaltningen också realisera handlingsplanen som vi tog fram i fjol utifrån det regeringsuppdrag som Trafikverket fick då. Så där händer det också en del stora saker i år och nästa år.

Ulf Carlsson: Vad är godsaker tycker du nu i handlingsplanen? Kan du avslöja något av vad som vi kan förvänta oss 2021?

Ulrica Sörman: Ja, vi jobbar ju dels med utrullning av den digitala grafen på trafikcentralerna på Trafikverket. Och den möjliggör ju till exempel automatiska beräkningar på godståg. Så i takt med att grafen rullas ut kan vi också automatisera beräkningsrapporterna för godset och det är ju väldigt uppskattat. Sedan bygger vi om vårt skyltsystem så vi ska kunna visa mer, bättre och annan information på våra skyltar än vi kan i dag rent tekniskt. Och för att också vara förberedda för det teknikflyttet så har vi också ett forskningsprojekt igång som tittar på vilken annonserad information resenärerna vill ha.

Ulf Carlsson: Jag blev bara nyfiken på " annan information". Kan du ge ett exempel på vad det skulle kunna handla om.

Ulrica Sörman: Ja, pictogram till exempel. Ett väldigt enkelt och effektivt sätt att kommunicera i form av bilder.

Staffan Sporre: När börjar vi se dom här förändringarna.

Ulrica Sörman: Ja det beror ju på hur utvecklingen går men senast under nästa år ska det börja synas.

Staffan Sporre: Sist pratade vi också om det här positioneringsverktyget, alltså GPS på pendeltågen i Stockholmstrakten. Hur har det tagits emot?

Ulrica Sörman: Väldigt positivt. Resenärerna är nöjda med det, de tycker att det är bra information som dom är hjälpta av. Jag vet också att aktörerna i Stockholm är väldigt nöjda med den här utvecklingen.

Ulf Carlsson: Är det något som kan komma på fler platser. Hur ser en sådan tidsplan ut.

Ulrica Sörman: Det vi satsar på just nu är att säkerställa att skyltningen på de två stationer där det är infört är optimal. Sedan vill vi rulla vidare på vissa utvalda stationer i Stockholm. Det är så långt vi har en plan, dock inte i år för det är väldigt dyrt med skyltar. Men det är det vi gör nu är att vi tar fram en inriktning för hur vi ska rulla ut den här positioneringsvisningen och sedan titta på hur vi ska göra i andra delar av landet. Men det vi också vill är att komplettera med en app, vi kan inte ha de här skyltarna på alla stationer. Så vi gör en förstudie om vi skulle kunna utveckla en app i stället med samma funktion. Det hoppas jag att vi kan få medel till kommande år, så att vi kan fortsätta rulla ut det.

Staffan Sporre: Du var inne på den digitala grafen, och vad den innebär för godset framför allt. Men jag tänker att C-Das också har en påverkan av digital graf. C-Das är ju ett annat informationsutbyte mellan trafikledning och framförallt förare, men även ombordpersonalen. Hur följer ni sådana initiativ?

Ulrica Sörman: Ja, vii följer dem :) Vi pratar med varandra, och vi försöker spela in de krav och behov som finns. Allt som digitaliserar processen är ju faktiskt till nytta för trafikinformation för det snabbar upp, det säkrar att alla vet samma saker vid rätt tillfälle. Så att ju mer digitala processen blir desto lättare får vi att få ett bättre stöd för trafik- och resenärsinformationen. Sa C-Das är ju klart intressant. Sen har vi också OLC som Trafikverket driver, Operativt LedningsSystem, som också innebär en mycket snabbare och säkrare informationsspridning som gör att vi kan få bättre information.

Staffan Sporre: Det var länge sen jag fick en ny förkortning till mig. Tack!

Ulrica Sörman: Varsågod!

Ulf Carlsson: Men hur mäts och följs arbetet upp då i initiativet? Ligger målet kvar från TTT-tiden att 80 procent av resenärerna som ska vara nöjda i stört läge, eller har ni skruvat lite nu.

Ulrica Sörman: Så här är det. Vi har ju gjort en ny resenärsundersökning, tagit fram den. Och den kommer att ge ett nytt NKI att följa upp. Så vi kommer att göra en nollmätning men den här nya resenärsundersökningen nu under våren, och utifrån det drar vi igång ett arbete för att sätta ett nytt branschgemensamt mål. Om det nu blir ett 80 eller 100, eller vad kan bli - det kan jag inte säga alls. Utan det ska vi sätta tillsammans nu under första halvåret. Det kommer att gälla från och med 2022, så vi kommer att få ett nytt mål att följa, så jag återkommer gärna till det. Men sen tittar vi också på målsättningarna för de här tre ingående delarna i vår nya branschgemensamma målsättning som handlar om att trafikinformation och resenärsinformation ska vara samstämmig, komma i rätt tid och vara användbar. Vi kommer att sätta mål för dem också, och när vi ändå pratar om det ska vi berätta att den här nya resenärsundersökningen kommer genomföras varje månad och resultatet kommer att landa in i en portal där man kan följa det här på olika ledder under hela året. Det blir lätt att följa upp resultatet både för förvaltningar och operativ verksamhet och för oss i branschorganisationer och annat.

Staffan Sporre: Apropå den NKI som kom precis, ska vi skryta lite?

Ulrica Sörman: Men det tycker jag absolut att vi ska göra. Vi har ju haft en tidigare undersökning som genomförts tre gånger om året, och den mätningen som gjordes under T3 2020 gjorde att vi kunde säga att vi har ett "all time high" faktiskt. Vi nådde en nöjdhet i stört läge på 74 procent, alltså nöjdhet med trafikinformation på plattform och i väntsalar. Det är det bästa resultat någonsin, det är också en topp på en uppåtgående kurva som har varit ett par år nu. Så det känns det väldigt stabilt och jätteroligt så klart att få sluta den NKI-mätningen med flaggan i topp.

Staffan Sporre: Vi ska snart börja runda av, men om vi tänker lite framåt. Har du en "hiss-pitch" som beskriver vad som är på gång inom trafikinformationsområdet?

Ulrica Sörman: Ja men kanske det. Vi jobbar ju tajtare ihop med branschen och internt Trafikverket än någonsin skulle jag säga. Vi har som sagt samma syn på behoven. Vi behöver kommunicera med resenärerna på ett bättre sätt. Alla kommer att se förändringar i hur vi skyltar till exempel, och vi rullar runt beräkningsrapporter med automatik så trafikinformatörerna får en operativ karta som ger en överblick över hur trafiken rullar. Vi jobbar metodiskt med uppföljning, vilket vi är säkra på förbättrar leveranserna. Och så har vi väldigt spännande forskningsprojekt på gång, och då har inte ens nämnt den riktade utlysningen som vi precis har kommit ut med. där vi avsätter ett antal miljoner i fyra års tid för att stimulera forskning på trafikinformation och resenärsinformation.

Staffan Sporre: Men där nämnde du den, vad bra!

Ulf Carlsson: Så nu finns det ingen ursäkt för att backa. Har man idéer på det här så är det bara att höra av sig, här finns det till och med finansiering för att förverkliga en bra tanke.

Ulrica Sörman: Precis, och sedan ska vi se till att ta hand om resultatet av den tanken också.

Ulf Carlsson: Vad skulle du vilja att vi, och alla andra kollegor runt i branschen, gör för att göra ditt och ert jobb lättare i initiativet på något sätt. Kan vi bidra?

Ulrica Sörman: Ja, det här låter inte så svårt egentligen - men gå i kundens skor som en känd kille som heter Klas Hallberg brukar säga. Kom ihåg, ha trafikinformationen "top of mind", kom ihåg prognoshantering, kom ihåg att kunder behöver känna sig omhändertagna när det händer saker. Berätta vad som händer, till exempel i stört läge, var frikostiga med informationen. Jobba tillsammans!

Ulf Carlsson: Vi får skriva om den gamla Cornelis låten Somliga går i trasiga skor. Somliga går i kundens skor, och vi vet vem det är. Ulrica!

Staffan Sporre: Ja men just det.

Ulrica Sörman: Precis.

Ulf Carlsson: Men med det tycker jag att vi säger stort tack till dig Ulrica Sörman för att du än en gång tog dig tid att vara med i Järnvägspodden.

Ulrica Sörman: Tack så mycket.

TÅGRULL

SPÅRÄNDRING

Staffan Sporre: Gå i kundens skor var alltså en av Ulricas uppmaningar till oss andra – och det tänker i alla fall jag göra så fort jag får resa igen, men det är ju ingenting mot hur mycket vår andra gäst kan checka den rutan. Inte nog med att hon har en bakgrund med att jobba med besvärliga kunder, hon har även en bakgrund från en av våra avtalskunder.

Ulf Carlsson: Om NOL existerar är ingen fråga för vår målgrupp, men du såg det ändå att det var på sin plats att inleda med en existentiell fråga – Vem är du, vem är jag så här i mellotider - när vi lyft luren för att för en kontakt med Lotta Strandberg, ny chef för Nationell operativ ledning.

Ulf Carlsson: Välkommen till Järnvägspodden, Lotta Strandberg.

Lotta Strandberg: Tack så mycket, vad trevligt att få vara med.

Staffan Sporre: Ska vi börja med en liten presentation. Vem är du?

Lotta Strandberg: Vem är jag, den existentiella frågan som alla ställer sig. Ja, jag bor i Vällingby Stockholm och har tre barn. När jag inte umgås med dem, eller med mina vänner så, och inte jobbar vilket jag historiskt sett alltid gjort mycket så gillar jag att springa, gillar att fota, är intresserad av Stockholms historia och arkitektur. Så det pysslar jag lite med på fritiden. Rent jobbmässigt så har jag arbetat som chef och ledare i drygt tjugo år, 22 - 23 år någonting. Man kan väl tratta ner det till att jag har främst verkat inom tre områden fast inom olika branscher. Jag har jobbat som kundservicechef i flera olika bolag, framförallt har det handlat om reklamationshantering, det vill säga kunder som kanske inte helt nöjda när de ringer till oss men som naturligtvis ska vara väldigt nöjda när vi lägger på luren. Sen har jag också jobbat med någonting som heter Mystery Shopping, som idag är ganska vanligt, att man använder sig av inom handeln, reseindustrin och många företag vill mäta sitt kundbemötande. Mäta, utvärdera och utbilda sina medarbetare i kundbemötande. Mycket man kan göra för att få kunderna nöjda, genom att säga rätt saker, att jag har rätt kroppsspråk och så.

Staffan Sporre: Jag känner att jag som kundansvarig har en del att lära om här!

Lotta Strandberg: Men det kan vi prata om, absolut.

Ulf Carlsson: Jag känner att man blev supernyfiken på många saker där, och så kände jag att också att det här nästan är en kvinnlig version av dig Staffan - foto och gillar att springa.

Staffan Sporre: Just det.

Lotta Strandberg: Det blir ett separat möte om det med andra ord.

Ulf Carlsson: Vi får väl se om vi lyckas knyta ihop den tråden, men anledningen till att vi vill prata med dig är att du är rätt så nytillträdd som chef för nationell operativ ledning. Oftast kallad NOL hör på Trafikverket. Ska vi börja ändå med att kort beskriva vad den funktionen är för någonting.

Lotta Strandberg: Absolut. Man kan väl bara börja med att tala om att vi då har vi har fem operativa ledningar inom Trafikverket. Fyra stycken regionala operativa ledningar som är geografiskt indelade som verkar inom sina geografiska områden, och en nationell operativ ledning som jag då har förmånen att få vara ansvarig för och som då verkar nationellt i hela landet, som knyter ihop säcken och samordnar hela verksamheten i landet. Och Nationell operativ ledning, eller "Nolen", leder då både det förebyggande störningsarbetet, alltså att vi förebygger att vi faktiskt ska minimera antalet störningar ute i anläggningen eller i trafiken och säkerställa en robust leverans. Men vi jobbar också otroligt operativt när det väl inträffar någonting på väg eller järnväg eller så för att minimera tiden för återgång till normalläge i en störning i vårt uppdrag. Vi gör ju det i samverkan med väldigt många andra inom Trafikverket.

Staffan Sporre: Vi ska väl säga det, vi kastar oss in i den frågan men vi ska också säga att du kommer från SJ innan du kom dit.

Lotta Strandberg: Det gör jag, precis. Jag har jobbat tolv år på SJ, så tåg är inte nytt för mig. Däremot så jobbade jag på SJ med, jag var produktionsområdeschef på vår division Trafik och service, och var ansvarig för tågvärdar och gruppchefer i den södra delen av landet. Så det var ju väldigt mycket jobb med medarbetare och direkt mot kund som jag hanterade då. Och där satt jag i en position som var på andra sidan av det som jag gör nu, det vill säga att jag jobbade med de som drabbades av störningarna och skulle hantera dem där och då i praktiken. Nu är jag den som ska se till att medarbetarna på SJ och alla andra järnvägsföretag ska kunna hantera det här på ett bra sätt med hjälp av oss.

Ulf Carlsson: Som då var inne på, som NOL jobbar du inte bara med järnväg. Men hur stor del av din dag skulle du säga att du lägger på järnvägsfrågor?

Lotta Strandberg: Än så länge skulle jag säga att det största delen går åt till järnväg just nu, och det är väl för att vi har ganska stort fokus på det och det beror ju lite grann på. Jag jobbar ju inte operativt med att hantera själva störningarna, men i de projekt och arbetsgrupper som jag är med i så är det mycket järnväg. Inte bara, det är också väg. Vi har ett arbete på gång med att bli ännu bättre på att faktiskt ta det nationella ansvaret och trafikövervaka även vägdelarna. Men det finns lite system tekniska utmaningar så vi håller på att jobba med. Så jag skulle säga främst järnväg, men med förhoppning om att också det blir mer väg faktiskt.

Staffan Sporre: Det där sista måste vi så klart klippa bort i den här podden! Men det var i oktober du tillträdde, var det så?

Lotta Strandberg: Det stämmer, 12 oktober började jag.

Staffan Sporre: Hur har första tiden varit här på verket?

Staffan Sporre: Den har varit ganska, lite jamen omvälvande får man väl säga. Otroligt väl emottagen av alla som jag har stött på här på Trafikverket. Både mina medarbetare som naturligtvis var lite nyfikna och spända för att få en ny chef, men som har varit otroligt engagerade och verkligen vill sätta in mig i arbetet och har hjälpt mig, och stöttat mig på många olika sätt och fortfarande gör det. Delar med sig av allt de kan som jag bör känna till. Men också av kollegor, som förutom att man är med på mötena, har hört av sig och vill bara säga hej och välkommen. Men jag körde igång min dag två med att kliva in i rollen rent praktiskt, det vill säga ta över chefskapet och ledarskapet och det kändes väldigt skönt att få det förtroendet också väldigt tydligt både för mig och för mina medarbetare och för kollegorna att nu är det mig man kanaliserar genom, så det var skönt.

Ulf Carlsson: Vad tar du med dig från din bakgrund på bland annat SJ och din erfarenhet av både mystery shopping och hantera besvärliga kunder. Är det något du tror att du kommer att få nytta av?

Lotta Strandberg: Ja men det här med att hantera besvärliga kunder det skulle jag säga att jag har haft nytta av i hela mitt liv efter att jag jobbat med det på väldigt många olika sätt. Det handlar ju inte om att hantera kunder, det handlar om att hantera människor. Att kunna bemöta människor på det sättet som funkar för just den här personen man har framför sig här och nu, så det funkar på alla typer av människor oavsett om man är kund, eller kollega, medarbetare eller inom familjen eller vad det är. Men det som jag absolut kommer att ta med mig det är ju, från SJ då, framför allt är väl att jag har en stor förståelse för vad som händer ute på ett tåg vid en störning, att det är människor vi hanterar där ute. Hur det faktiskt kan vara, och att det som vi på Trafikverket pratar mycket om - vi pratar ju såklart jättemycket om punktlighet, ett stort fokus och ett av våra mål - att ha hög punktlighet, och det tycker man som järnvägsföretag också om, naturligtvis, med den höga punktligheten består ju också av att det är många kunder som kommer fram i tid, alltså människorna. Det som jag också kommer ta med mig är väl vikten av trafikinformation, att det är viktigt med information, eller rätt information i rätt tid, i rätt kanal till rätt mottagare. Det behovet är otroligt stort som järnvägsföretag, och det är vi som står för det på Trafikverket, att de får ta del av det.

Staffan Sporre: Vi pratar trafikinformation i det här avsnittet också, hur ser Nolens roll ut i trafikinformationsflödet?

Lotta Strandberg: Ja men Nolen är ju såklart jätteviktig, därför det är ju där som besluten fattas och prioriteringarna görs, och det är otroligt viktigt att den informationen kommer ut både internt inom Trafikverket så att alla delar i vår organisation vet vad de ska göra och varför. Men också att det går ut till järnvägsföretag och sedan till syvende och sist ut till kunderna. Trafikinformation är ju en extremt svår och komplex fråga, därför att det är så mycket saker som ska stämma och det är så mycket lättare i dag för kunderna att uppdatera sig själva och man gör det gärna på flera olika sätt. Så det gäller ju att informationen då också är samma, att man inte får en information ombord på tågen, en annan information när man står på Centralhallen i Stockholm och en tredje information via Trafikverkets hemsida. Så det är många många spelare med. Men vi förser ju många av dem här, mina medarbetare jobbar ju med att förse dem med grundinformationen, alltså det här har hänt, det här är våra åtgärder och det här kommer att ske.

Ulf Carlsson: har du så här långt hunnit notera några skillnader vad gäller arbetssätt, eller i kulturfrågor, i prioritering mellan vår trafikledning och hur det ser ut ute hos järnvägsföretagen?

Lotta Strandberg: Inte jättemycket, jag kanske är lite för ny för det. Det är klart att prioriteringen är väldigt olika, på SJ och på alla andra järnvägsföretag så har man ju fokus på sitt eget, och det ska man ha. Man är inte jätte, man har inte så jättebra koll på det som händer runt omkring. På vår trafikledning, oavsett vilken operativ ledning man besöker, så är det klart att vi har ett större scoop, vi har andra prioriteringar och måste ta hänsyn till många fler saker. Men det är ju fullt naturligt, det är så det ska vara, så det är inga konstigheter. Vad gäller kulturen så tycker jag ändå att det är lite - alltså vissa delar av Trafikverket är ju ursprunget ur SJ i grunden, så det finns en del kvar i det. Men annars tycker jag att det är ganska ganska lika. Arbetssätten, jag tycker att Trafikverket är väldigt duktiga på att jobba i processer, med processtyrning. Sen måste man naturligtvis själv som medarbetare och chef var del i det och känna till vilka processer man ska jobba i och hur de förhåller sig till resten. Men jag tycker att vi har ett bra process-tänk på Trafikverket, och då menar jag inte att man inte hade det på SJ, men det kanske inte var lika utvecklat så.

Staffan Sporre: Jag tänkte så här, om vi är inne på skillnader mellan att jobba på statligt bolag kontra statlig myndighet. Har du sett något som borde förändra på verket om vi säger så.

Lotta Strandberg: Nej, men jag tror att jag fortfarande är inne i den här smekmånadsfasen, alltså jag har inte riktigt - ni vet att i en ny relation ser man bara det som är bra. Jag är fortfarande där. Jag upptäcker massor med bra saker med Trafikverket hela tiden. Det som jag kan notera som en känsla hos mig är väl att det finns nån form av, jag vet inte, det finns någon form av ödmjukhet och respekt för att man jobbar och bidrar till någonting som är lite större än vara en vinstdrivande verksamhet. Att det är medborgaren som någonstans nås av det som jag gör. I alla fall för mig så är det en lite mental skillnad. Så det kanske inte för alla, men det är ialla fall det som jag noterat Jag har inte ännu identifierat en massa saker som jag vill ändra på, men jag lovar att det kommer att komma.

Ulf Carlsson: Om vi försöker avsluta och titta lite framåt, vi är lite nyfikna på vad du tänker att du kommer ha för profil. Är det mer verka utan att synas, eller blir du mer av en nätverksprofil?

Lotta Strandberg: Alltså jag är en väldigt social person. Jag tycker om att verka med andra, jag tycker om att stå på scen och jag tycker om att hålla utbildningar och moderera stora möten och sådär. Men jag har inget behov av att stå i centrum hela tiden, jag har jag inget behov av att synas - tycker att det är roligt men behovet finns inte. Jag ser gärna att mina medarbetare får stort fokus på saker som de gör, men det är klart att jag är en person som säger vad de tycker. Jag kommer absolut att kämpa för och att strida för min enhet och verksamhet, och det som vi står för i de sammanhang och forum som det behövs. Men jag har någon sån här sliten klyscha som jag ändå brukar använda mig av som är att jag står bakom mina medarbetare när solen skiner, och framför dem när vinden viner. Det är nog lite så som jag kommer att jobba. Men i sammanhang där jag behöver kliva fram så har jag inga som helst problem med det, och kommer absolut göra det.

Ulf Carlsson: Då hoppas vi att alla våra lyssnare har full koll på, dels att du Lotta är NOL, dessutom vad en NOL pysslar med på dagarna.

Staffan Sporre: Vi ska väl vara noga med att säga chef för NOL

Ulf Carlsson: Ja

Staffan Sporre: I alla fall, ett stort tack Lotta Strandberg för att du tog dig tid till Järnvägspodden.

Lotta Strandberg: Tack så mycket.

TÅGTELEGRAM

Ulf Carlsson: Var ju typiskt att jag skulle gå vilse i avrundningen – men chef för NOL är det alltså som Lotta är sedan i oktober. Hur är det på nyhetsfronten från ditt perspektiv – tyngs du av oket från vädergudarna eller har du lyckats lyfta blicken och parerat snösnytingarna

Staffan Sporre: Vi kan väl säga att vi fortfarande håller på och skottar undan resterna. Det vill säga, utvärderar och ser vad vi kan göra bättre till nästa gång. Men jag har lyckats hålla ögonen ovan snödrivorna och ha koll på en del annat också. Till exempel har vi ju precis nyss (i talande stund) fått ett tydligare påbud från Danmark, som förbjuder pocketvagnar med låsanordningen MAZ80800 på sina banor. Detta till följd av att vi ju nyligen hade ett tillbud med sådana vagnar på Stora Bältbron. Det här skapar en hel del bekymmer för transporter till och från Sverige, och vi kommer att behöva fortsätta bevaka det. Hoppas du har nåt roligare att komma med?

Ulf Carlsson: Själv är jag ju nästan barnsligt glad över att Kardonbanan öppnat. Inte nog att jag får säga Kardonbanan som det är menat, det underlättar ju för en östgöte i förskingringen att på olika sätt ta sig till Norrköping. Kardonbanan är ju också en av pusselbitarna för att skapa förutsättningar för Ostlänken, en del av nya stambanor, o apropå det så har jag noterat att det varit lite liv i pressen om våra förslag på dragningar i framförallt Skåne. Men vi är ännu långt ifrån den helt nya nivå saker har tagits till i England, faktiskt till en underjordisk nivå där motståndare till HS2 helt enkelt grävt tunnlar och sedan gömt sig i dom. Jisses!

Staffan Sporre: Det där får vi kanske klippa bort så ingen får några idéer. Man jag hoppas att ingen missat inbjudan till vintertest av digitala automatiska koppel. Det är redan den 18 februari som en informativ, digital presentation av digitala automatiska koppel och pågående vintertester kommer hållas, på engelska. Varför är då digitala koppel så spännande? Jo, för att de tillsammans med kompletterande digitala lösningar kan förbättra förutsättningarna för godstrafiken på järnväg när det gäller framförallt effektivitet och säkerhet – och i förlängningen kapacitet, punktlighet och lönsamhet. Utvecklingen är en del av FR8RAIL IV-projektet, i sin tur en del av godsprogrammet i Shift2Rail. Testerna genomförs av Trafikverket, Green Cargo och flera intressenter från den europeiska järnvägssektorn.

Ulf Carlsson: Det inte bara Shift2Rail som tar initiativ till digitala presentationer. Även Swedtrain har lanserat ett koncept kallat Swedtrain tech and future för att lyfta tekniska innovationer och framtidsfrågor. Redan den 17 februari hålls det för, och sedan är ytterligare 3 inplanerade

Och det stannar ju inte där, jag brukar alltid säga något om punktligheten – men jag hoppas det nu med en hänvisning till webben – och berättar istället att TTT planerar för ett antal tematräffar under våren. Det kommer röra allt från effekter i storstadsmiljö till bangårdar och CDM. Allt inleds med nästan en grundutbildning i punktlighet den 25 februari. Kolla gärna trafikverket.se/ttt

Staffan Sporre: Innan vi avrundar nyhetssvepet så glöm inte att du hittar mer information om allt det vi nyss sagt, och mer, på trafikverket.se.

TÅGRULL

Staffan Sporre: Så där, det var alltså det andra avsnittet. Vad tar vi sikte på till nästa gång?

Ulf Carlsson Om planen håller så ska vi prata underhåll med Malin Holen, chef för VO Underhåll på Trafikverket. Kanske kan vi ta upp frågan om Västkustbanan som nu öppnat efter att ca  20 000 meter räls behövt bytas ut. Genom bra samarbete kunde arbetet utföras på kort tid, även om det återstår en del efterarbete.

Staffan Sporre: Men jag säger som sist att det finns utrymme för ändrade planer och mer tid att fylla, så hör av er till jarnvagspodden @ trafikverket.se med synpunkter och inspel även framgent!

Ulf Carlsson Vad har du för skostorlek, ifall någon av våra lyssnare vill prova att gå i dom innan de inkommer med idéer.

Staffan Sporre: 42, meningen med livet enligt Douglas Adams – som ju alltså inte visste att järnväg var det rätta svaret på den frågan.

Ulf Carlsson Eller räls som törstar efter lena tåg för den som har koll på östgötsk poesi.

Med det – tack för att ni lyssnat, om tre veckor är vi tillbaka!

Staffan Sporre: Det är vi!

DU HAR HÖRT JÄRNVÄGSPODDEN, TRAFIKVERKETS PODCAST FÖR DIG I BRANSCHEN