Blågula ledartröjor i järnvägseuropa. Avsnitt 10 2021

Transkribering av avsnitt 10 2021

00:00:08
JÄRDA: Nu avgår Järnvägspodden.

00:00:10
Ulf Carlsson: Hej och välkomna till avsparken för höstsäsongen av Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen med mig, Ulf Carlsson

00:00:18
Staffan Sporre: och med mig Staffan Sporre, och jag tänker väl att jag fortsätter med sportspråket så konstaterar glatt att vi börjar med ett toppmöte!

00:00:27
Ulf Carlsson: Ja, och ett europeiskt sådant för som vi sa i våras har Trafikverkets Linda Thulin blivit utsedd till vice president för Rail Net Europe och det vill vi förstås fira och höra mer om. Så vi har alltså en pratstund med Linda framför oss, där vi bland annat avhandlar RNE i stort och vad rollen som vice president faktiskt innebär.

00:00:46
Staffan Sporre: Och så är det ju så att Linda är ju inte bara vicepresident i RNE, hon är ordförande i godskorridoren Scanmed också. Så vi tänkte väl passa på djupa lite i det också. Och som om inte det vore nog så har vi hunnit med ett samtal till.

00:01:00
Ulf Carlsson: Det har vi med Jan Bergstrand och Mats Åkerfeldt, och där har vi petat lite i vad Shift2Rail och den kommande ersättaren Europes Rail handlar om, vilka utkomster vi har att se fram emot från de här stora forskningsprogrammen. Det är helt enkelt ett avsnitt som är fullt till bredden med europeisk utveckling.

00:01:18
Staffan Sporre: Sen avrundar vi väl med med lite korta nyheter i alla fall. Ja det är hög tid tycker jag att lyssna på första gästen.

00:01:31
Staffan Sporre: Jag säger varmt välkommen tillbaka till Järnvägspodden Linda Thulin.

00:01:35
Linda Thulin: Tack!

00:01:35
Ulf Carlsson: Ska vi börja med ett något försenat, men ändock stort, grattis.

00:01:41
Linda Thulin: Tack för det! Ja, det är en stor ära att ha fått ett nytt uppdrag som vice president i Rail Net Europe.

00:01:52
Staffan Sporre: Vi hade ju med en föregångare till dig för ett gäng år sedan, eller en företrädare eller vad man nu säger, och jag ställer samma fråga som till honom: måste eller bör vi rent av nu titulera dig med Madame Vice President hädanefter?

00:02:05
Ulf Carlsson: Ja, och även president av Rail Freigt Corridor, eftersom jag också fick fortsatt förtroende att fortsätta som ordförande där.

00:02:14
Staffan Sporre: Just det, så det blir en lång hälsningsfras till dig hädanefter

00:02:16
Linda Thulin: Ja det blir det, många roller och titlar.

00:02:20
Ulf Carlsson: DP, doubble president, det är ju tufft!

00:02:24
Linda Thulin: Annars brukar det vara doktor och doktor doktor.

00:02:26
Staffan Sporre: Ja just det.

00:02:28
Ulf Carlsson: Samtalet som Staffan hänvisar till, det var med Micke Ericsson och det är ju snart fyra år sedan redan, så det kanske kan vara på sin plats ändå med en kort påminnelse för våra lyssnare då om vad RNE är för någonting och varför RNE finns?

00:02:43
Linda Thulin: RNE är en organisation som utvecklar och förbättrar förutsättningarna för både gods och persontrafik i Europa och som hjälper medlemmarna att gemensamt möta utmaningarna i järnvägssektorn. Och det är ju alltifrån att följa europeiska lagar och regler och direktiv, och att vi harmoniserat tillämpar dem så att de inte spretar alltför mycket i tillämpning också. Men innebär också att gemensamt utifrån behov utveckla harmoniserade internationella processer och mallar, IT-stöd och riktlinjer och implementering med mera. Och så förvaltar man gemensamma IT-stöd och det som som utvecklas inom ramen för Rail Net Europe. RNE har också mycket dialog och samverkan med andra internationella organisationer, och även kommer kommissionen då, och organisationen den är placerad i Wien och har 37 anställda och medlemmarna det är vi infrastrukturförvaltarna i Europa då vi är 38 medlemmar idag.

00:03:53
Staffan Sporre: Vad innebär rollen som som vice president, eller vicepresident kan vi väl säga på svenska, i RNE och skiljer sig den något från hur det såg ut för fyra år sedan?

00:04:01
Linda Thulin: I Managing board så är vi några utvalda personer från General Assembly eller medlemmar i RNE, och arbetet är ju ganska klassiskt traditionellt styrelsearbete. Det som skiljer sig lite i den här organisationen är ju att vi har också utpekade fokusområden där vi stöttar organisationen. Mina områden är till exempel Sales, Rail Facility Portal, language program, Commercial conditions och Charges.

00:04:30
Ulf Carlsson: Hur blir man vice president. Blir man nominerad eller är det någon sorts omröstning - jag ser nån form av Eurovision här - Can we hade the votes from the bulgarian...

00:04:41
Linda Thulin: Ja det är faktiskt så att det är först en nominering och sedan en omröstning. Så det är ju en stor ära att ha fått ett sådant förtroende av alla 38 medlemmarna att de valde ut just mig. Det är fantastiskt.

00:04:53
Ulf Carlsson: Det hade vi också gjort. Bara så vi har det till protokollet.

00:04:55
Linda Thulin: Tack!

00:04:55
Staffan Sporre: Såklart. Men har du något specifikt mål som som du vill uppnå med uppdraget. Finns det något som det här ville kunna sätta sig check på när du tittar tillbaka?

00:05:07
Linda Thulin: Ja, det är mycket jag vill åstadkomma. Det är engagerande och det är spännande att vara med och driva den här utvecklingen. Och man kan väl säga att jag hoppas på är att se att det faktiskt leder till fler resor och transporter på järnväg, det är ju liksom det som är det högre syftet, det större syftet så att säga, och det jag vill uppnå är också att etablera ett starkare kund och slutkundsfokus. Att det vi gör i organisationen skapar nytta och mervärde för dem som vi finns till, för dem som ska använda systemet. För att lyckas med det så behöver utvecklingen ske i nära dialog med både kunder och partners då andra organisationer. Och jag tror också att ni behöver gå i större utsträckning för att prata om och diskutera om vad som ska göras till att också genomföra och göra skillnad. Att utveckla järnvägarna och strukturerna så att den blir mer attraktiv och står sig stark i framtiden. Någonting som jag bär med mig också från från Sverige är ju att vi att bidra till att marknaden i Europa har en sund konkurrens med transparenta och rättvisa villkor. För det här har vi mycket erfarenheter från avregleringen i Sverige och som vi kan bidra med och även. Andra smarta lösningar som vi har utvecklat och format i Sverige är att vi kan dela med oss av de erfarenheterna och innovationerna så att de också attraherar andra och tas tillvara i Europa dem och såklart åt andra hållet för vi. Vi vill ju gärna utveckla saker själva utifrån det nationella perspektivet, men vi har också otroligt mycket att lära från andra länder som har utvecklat också väldigt smarta lösningar och har sina erfarenheter att dela med sig av. För vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till, så att säga.

00:07:06
Ulf Carlsson: Finns det en nyfikenhet från från de andra länderna på vad vi kan ta med oss från Sverige? Vad gäller då att tänka på slutkund och avreglering, transparens och så?

00:07:17
Linda Thulin: Det gör absolut, och framför allt från kommissionens sida ska jag säga. Men också andra länder som som är intresserade, så vi vi delar med oss ganska mycket. Vi har lyckats att ett fånga intresse av några delar som som nu då blir en gemensam implementering av bland annat vårt sätt att ta emot exempel, vårt sätt att ha olika avtal för den som köper en transport som vill äga kapaciteten och den som vill utföra transporter och den som kör tåget. Det gör någonting som som vi har etablerat nu i Europa. Därmed kunde fokus. Det är ju också någonting som vi starkt påverkar och och driver i Europa och får sakta, sakta genomslag i och att det finns en nyfikenhet i hur vår bransch samverkan hotell fungerar och ser ut.

00:08:15
Ulf Carlsson: En annan jättefråga som alltjämt lever är tidtabellsplaneringen genom Europa och RNE som en av de drivande, eller kanske den mest drivande i TTR. Behöver vi förklara vad det är Staffan?

00:08:27
Staffan Sporre: Time Table Redesign. Vi har pratat om det tidigare, bland annat med projektledaren för ett par år sedan.

00:08:32
Ulf Carlsson: Frågan till dig Linda blir ju då, hur går implementeringen av det och vad skulle du säga är de stora utmaningarna?

00:08:38
Linda Thulin: På det stora hela så går ju den nya processen TTR för kapacitetsplanering i den riktning och utveckling som vi planerar för i Sverige. Det vill säga stabila och långsiktiga förutsättningar så att alla kan planera sina verksamheter i god tid. Att använda befintlig kapacitet smartare, att ta till vara på varje segments behov och då både i det korta och det längre perspektivet för vissa vill ju ha ad-hoc kapacitet. Och det måste finnas ad-hoc kapacitet kvar då så att säga när det behovet uppstår. Och så finns det andra som planerar i längre tidsperspektiv då, och vi behöver ta tillvara på de här och planera för alla behoven. Vi har ju tagit steg i den riktningen och tar steg i den riktningen. Utmaningarna då med TTR, ja det är ju att det kräver ju utveckling av IT, det kräver utveckling av kommersiella regler och nuvarande direktiv och förordningar, eftersom den nya processorn inte är laglig så att säga att införa. Och allt sådant tar ju tid. Och inte nog med det så har vi också olika utgångspunkter för eftersom dagens kapacitetsplanering ser lite olika ut i olika länder och dagens direktiv har ju implementerats på olika sätt så är det ju ganska fragmenterat. Och när det då är så här stora förändringar som vi ska ska göra så måste vi vara säkra på att de steg vi tar verkligen ger den effekt som vi vill ha i slutändan. Så, mot målet går vi, ganska sakta, men i lagom takt och framför allt i gemensam takt i Europa, så att det blir harmoniserat så att det sedan också blir enklare och bättre för den som vill få tillgång till kapacitet.

00:10:35
Staffan Sporre: Hur ser planen för implementeringen ut nu?

00:10:37
Linda Thulin: Planen är 2025, och då ska man inte tänka att hela TTR-projektet blir implementerat till 2025, utan här sker ju då stegvis allt eftersom det görs möjligt och att det finns förutsättningar för att göra det. Man kan säga att det är ingen fast tidsplan på det sättet.

00:10:57
Staffan Sporre: Och nu har vi pratat om TTR, och det gjorde vi förra gången vi var med också, men då pratade vi också mycket om Scanmed-korridoren, och precis som vi var inne på i början så har du ju fortsatt en stor roll även där. Kan du beskriva den rollen?

00:11:10
Linda Thulin: Även det innebär ju då ett klassiskt traditionellt styrelsearbete, och det är ju att ge organisationen bästa förutsättningar i form av inriktning och resurser och budget - att de har nödvändiga beslut och ramar som de kan röra sig inom och framför allt att få ihop alla våra olika viljor och ambitioner mellan länderna till en gemensam kraft och med kunden och slutkunden i fokus och sedan innebär det ju också att jag företräder korridoren i olika sammanhang.

00:11:43
Ulf Carlsson: Jag har snappat upp att det har pratats om att korridoren ska förlängas längre norrut i Sverige. Hur går den diskussionen?

00:11:51
Linda Thulin: Ja, det gjordes en utredning på uppdrag av regeringen om det och vi vet i nuläget inte hur han kommer att tas om hand eller vad det leder till. Men man kan säga så här godskorridoren kan ju lätt förlängas om det finns ett behov från marknaden. Men det som utredningen pekar på att det behovet kanske inte finns i nuläget, då det saknas aktörer också som får ihop en transport till logistiken så att det finns vissa saker som man behöver kanske utreda vidare där och även titta på under former för framtiden då? Men det här håller vi regelbundet koll på också om det finns om, om det blir ett marknadsbehov och vi just nu faktiskt fått en indikation på att det finns ett nytt marknadsbehov i norr som vi undersöker, så vi får se vad det var det kan leda till.

00:12:45
Ulf Carlsson: En fråga som vi tror att många undrat över är varför korridoren inte tog en större roll i de diskussionerna kring restriktioner för pocketvagnar när det var en incident och stopp på Stora Bält bron. Kan du förklara lite hur ni från RNE, eller från Scanmed, resonerade då?

00:13:04
Linda Thulin: Ja, det måste vara en miss i kommunikationen, och det är klart att förväntningarna var nog säkerligen högre på oss än vad vi kanske lyckades uppnå då. Men godskorridoren tog en roll i det och har fortfarande dialog med både medlemsstater och kommissionen och Transportstyrelsen och kunder och Bane Danmark med flera. Och om det här och i korridoren. Så vi har ju säkerligen mycket att lära från det här och hur vi skulle kunna stötta alla inblandade aktörer bättre i framtiden - så att vi möter förväntningarna då eftersom.. Om det finns de som inte tyckte att vi gjorde det här så ska vi såklart utvärdera det och se vad vi kan göra bättre för framtiden. Men jag vill ändå lyfta fram att den som verkligen gjorde ett bra samordningsarbete och som varit drivande i Sverige i den här frågan, som också är godskorridorens Deputy tag speaker, det är ju Thomas Arvidsson. Så ett stort tack till dig Thomas för det arbete du la ner på att hantera hela den här problematiken.

00:14:11
Staffan Sporre: Vi är mitt i järnvägsåret i Europa, det har vi nämnt ganska många gånger här i podden också, hur märks det i dina uppdrag? Nyttjar RNE och godskorridoren det på något sätt?

00:14:23
Linda Thulin: Ja, det har ju varit ganska svårt att genomföra några större aktiviteter det här året med anledning av Covid, men det märks ju att det är järnvägsspåret genom att det är nya ambitioner och initiativ och stort fokus på järnvägen och särskilt då från kommissionens sida. Men vi medverkar ju till exempel på Europatåget eller Connecting Europe Express tåget som körs genom hela Europa bland annat, men vi får hoppas att det blir ett till järnvägsår nästa år.

00:14:59
Ulf Carlsson: Ja, vi var väl inne på det tidigare, att varje år borde vara ett järnvägsspår?

00:15:08
Staffan Sporre: Men om vi tar och växlar tillbaka lite till dig personligen. Hur kom det sig att att det blev internationellt fokus i ditt arbete?

00:15:16
Linda Thulin: Jag är nyfiken och vill göra skillnad. Och så gillar jag att vara i stora, komplexa sammanhang också. Så det var väl ett sådant område det här som jag ramlade över och att jag såg att det fanns en stor utvecklingspotential också, och att ju mer jag kom satte mig in i det och kom i kontakt med det, desto mer inspirerande var det. Och det inspirerar fortfarande. Så det är någonting som jag har mycket kvar att åstadkomma och ge inom det här området.

00:15:50
Ulf Carlsson: Hur länge har du jobbat med de internationella frågorna?

00:15:54
Linda Thulin: Jag tror att det är fyra fem år. Någonting sådant.

00:15:58
Staffan Sporre: Vilka, om några, är de stora förändringarna nu jämfört med när du klev in på den internationella scenen?

00:16:07
Linda Thulin: Ja, den största förändringen, absolut största förändringen, är Green Deal och det är ju en enormt intressant och spännande utveckling som vi står inför. Där det i Europa är ett ökat fokus, framför allt på järnvägen, för att kunna nå klimatmålen till 2050. Och det är det vi överens om i Green Deal att vi ska vara klimatneutrala till 2050. Så nu är ju utöver då målen och marknadsöppning som som då ska leda till att öka sysselsättningen till att också nå klimatmålen. Det märks väldigt påtagligt, och kommissionen har tagit fram en strategi med anledning av det och med fler europeiska gemensamma initiativ och att utveckling och innovationstakten ska gå snabbare och att det har ökat fokus på gemensamt införande. Att vi ska skapa nytta och ge bättre förutsättningar för att kunna använda järnvägen, och det leder till att förordningar utvärderas. Vad är det för direktiv som förändras och dyker först upp på implementering, särskilt hälso, och sedan i det här så finns det också mycket möjligheter och till till att få en utveckling finansierad. Så det är en enorm kraft och enorm press på att järnvägen nu ska leverera och göra en förflyttning framåt och ta plats och bli mer tillgänglig och enkel att använda så att fler använder järnvägen för både transporter och resor.

00:17:47
Staffan Sporre: Får vi den effekten av Green Deal, får vi ut det vi vill av det.

00:17:52
Linda Thulin: Jag hoppas det. Det är också en skillnad nu är ju att i och med klimatfokuset så finns det också en helt annan vilja, både från resenärer och transportköpare att använda järnvägen. Att man vill åka klimatsmart i större utsträckning och samtidigt med det då så finns det en politisk vilja och ambition att göra en förflyttning, att man ska använda mer klimatsmarta alternativ, så förutsättningarna finns ju där. Men sen är det ju så att man ska också komma överens och skapa ett gemensamt Europa då som underlättar för den gränsöverskridande trafiken. Men det tar ju tid och man kan ha samma mål, men det kan finnas väldigt många olika viljor och ambitioner med olika håll för att nå det där målet, och det måste man få ihop då till en kraft och det är det kommissionen försöker med. Jag tror nog att de kan lyckas eftersom det är en väldigt stor uppslutning kan man säga i de här frågorna.

00:18:59
Ulf Carlsson: Du var inne på det lite tidigare, kopplingen till att vi har haft en pandemi eller har en pandemi. Hur har det varit att jobba internationellt under den här perioden, har det gått att hålla uppe tempot i frågorna när ni inte har kunnat ses i den utsträckning som man gjorde före pandemin.

00:19:18
Linda Thulin: Ja, det fungerar ju, men det fungerar bra. Man har hittat formen för att att i det digitala formatet, men det fungerar inte lika bra som tidigare måste jag säga. Och det är ju allt ifrån uppkoppling. Jag har ju tur som har fiber hemma och med snabb uppkoppling, men så ser det inte ut för alla som sitter hemma och jobbar - att de har en bra uppkoppling, utan ibland är det kraspiga telefoner som man hör och sedan är också fortsatt lite bekymmer om att vi har olika IT-verktyg då. Vi har ju Skype i Sverige, men de flesta använder Teams till exempel och så är de olika godkända i olika länder och det försvårar ju lite grand även om vi hankar oss fram. Och vi klarar ju helt klart.

00:20:03
Ulf Carlsson: Hur mycket ser du att det finns att lära sig bortom Europa? Finns det annat som vi kan lära oss från andra världsdelar och är det i sådana fall också frågor som du tar del av i den här rollen inom RNE?

00:20:14
Linda Thulin: Men vi samarbetar också med länder utanför Europa, såklart, eftersom vi hänger ihop med dem i logistikflöden. Vi har ju transporter från, ganska stora volymer, och kommer från Kina genom Europa till Tyskland och sen vidare upp till Norden och söderut. Sen har vi ju ett flöde som går från Kina via Ryssland upp till Norge som startat också. Så har vi alla kopplingar till båtar som kommer in då, till exempel till hamnarna i Italien och så vidare upp i Europa. Och sedan även i Sverige har vi ju en hel del export också, med båtar från Göteborg till exempel vidare ut i världen. Så visst är det så att det finns många samarbetsytor och kopplingar och att vi är lära av varandra. Och här tror jag att en del, det finns många viktiga delar så klart i de relationerna, men jag tror att en av de viktigaste är nog det här med digitaliseringen. Alltså tillgången till information och utbyte av data och information, att det är lättillgängligt och enkelt så att man inte bara håller sig inom Europa för att alla godsflöden är, de flesta ju utanför Europa också så att säga.

00:21:38
Ulf Carlsson: Ja men med det så låter det som att det finns en, det inte bara är järnvägen i Sverige kontra Europa, den liksom järnvägen i relation till alla andra trafikslag också som som finns med i den här rollen.

00:21:50
Linda Thulin: Ja, det är det absolut. För att det är sällan som en transport kan färdas bara på järnväg eller en resa som bara kan genomföras på järnväg. Den hänger ju oftast ihop med att man tar sig kanske med bil till stationen och vidare, eller att man åker en bit med tåg och sedan vidare med buss eller man åker till en båt och så vidare. Och samma sak med logistikflödena då, att man att man måste ta sig från terminalerna med med lastbilar och till terminalerna att lasta dem till för båt och så vidare då. Så allt det här hänger ihop -det gör det. Så järnvägen står inte för sig själv, utan den står ju tillsammans med de andra trafikslagen och tillsammans så hänger de här ihop på ett bra sätt så att det blir hela flöden då, som de som ska använda systemet då kan nyttja på ett enkelt och smidigt och bra sätt.

00:22:47
Staffan Sporre: Musik i mina öron, det är verkligen så. Jag hoppas att vi får anledning att komma tillbaka och prata om det mera djupare. Men tiden springer mot, jag tror det är dags att börja avrunda. Så jag säger helt enkelt stort tack Linda Thulin för att du tog dig tid till Järnvägspodden.

00:23:04
Linda Thulin: Tack för att jag fick komma och jag kommer gärna tillbaks.

00:23:07
JÄRDA: TÅGRULL

00:23:16
Ulf Carlsson: Det fanns en hel del spännande från det här samtalet att ta med sig. För mig är det ju lite av en aha upplevelse i alla fall att just den här utmaningen i att modernisera och digitalisera det är att vi måste använda till att medlemsländernas lagar och föreskrifter ställer till lite problem.

00:23:34
Staffan Sporre: Är det en aha-upplevelse nu, det har vi pratat om förr.

00:23:37
Ulf Carlsson: Ja, men påminn mig - när gjorde vi det?

00:23:39
Staffan Sporre: Oj, det gjorde vi när vi pratade med projektledaren för TTR i avsnitt 4 2019. Philip Coiser pratade vi med, men också då bifogade vi Transportstyrelsens tankar kring det hela.

00:23:54
Ulf Carlsson: Sedär, minnet är bra men alltför kort. Men är precis som Linda avslutade med så finns ju massor av utveckling att hitta i de här samarbetena i korridorerna. Och det är precis som är vad som är tanken med forskningsprogrammet Shift2Rail. Vi ska få höra vad som rör på sig i de här korridorerna från två av Trafikverkets representanter i samarbetet. Det handlar om Jan Bergstrand och Mats Åkerfeldt. Temat, det är intermodalt och Göteborg går igen från samtalet med Linda, liksom det här behovet av att dela data och göra gemensam sak för att uppnå storverk. Välkomna till Järnvägspodden, Jan Bergstrand och Mats Åkerfeldt.

00:24:29
Mats Åkerfeldt: Tack för det.

00:24:30
Jan Bergstrand: Tackar tackar.

00:24:31
Staffan Sporre: Ska vi börja med att reda ut en liten grej? Det här stora forskningsprogrammet Shift2Rail, det kommer vad jag förstår det att byta namn till Europes Rail eller kanske redan har gjort det rent av - jag vet inte riktigt. Varför görs den ändringen och när?

00:24:43
Jan Bergstrand: Det är ju så att Shift2Rail startade 2015 som ett program, stort forskningsprogram, på EU-nivå med en stark gemensam forskningsagenda mellan flera aktörsgrupper då. Infrastrukturförvaltare, järnvägsoperatörer, järnvägsindustrin och akademin. Och Shift2Rail har då rullat på med olika projekt som har vävts in i den här programförklaringen och nu kommit in i demonstrationer som har varit det yttersta målet - att bygga upp och komma längre än vanliga utredningar. Men man tycker att detta har varit så pass givande att få samlad agenda med många aktörer så att man ville göra en fortsättning under en period fram till 2027 2028, och då startar man ett nytt Joint Undertaking som det heter och på EU nivå som är frikopplat från vissa andra forskningsinitiativ för att satsa och fokusera. Och det kommer heta Europes Rail, det är inte formellt beslutat, men arbetas i förstadie - man sätter upp så kallade Flagship-areas där bland annat gods är ett eget sådant område. Så det är två skilda program men med samma bas. Men det kommer tillkomma en hel del nya medlemmar nu i Europes Rail för intresset har ökat.

00:26:06
Ulf Carlsson: Vilka är de nya medlemmarna då, det blir man ju nyfiken på direkt?

00:26:09
Jan Bergstrand: Ja, det har tillkommit faktiskt då flera på operatörs-sidan som vi brukar kalla det, vilket ju kan vara intressant, och i det räknar vi järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, och de som har tillkommit är bland annat våra kollegor i Norge, Holland, Italien, Polen och fransmännen när det gäller gods, SNCF då, har ökat. Vi har även ett ökat intresse från Spanien så att det är ganska bred ökning med infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, men även en del industriföretag har tillkommit. Framförallt på godssidan så har tunga spelare som Siemens exempelvis kommit in och det visar ju att gods är intressant av flera skäl. Programmet täcker ju hela järnvägssidan med persontrafik och gods.

00:26:59
Ulf Carlsson: Shift2Rail är som nu är inne på ett europeiskt projekt. Vilka är de gemensamma stora forskningsområdena och vilka inspel gör ni från ett då mer svenskt perspektiv?

00:27:09
Jan Bergstrand: En väldigt starkt drivkraft är ju digitalisering som ska möjliggöra automation i ökad omfattning. Det gäller ju både på passagerarsidan såväl som på godssidan där man försöker då dels med kundinformation förbättra produkten avvikelserapporteringar, realtidsdata, datadelning för att kunna bygga multimodala kedjor. Men det är också den delen som stödjer själva tekniken att kunna automatisera olika processer. Speciellt på godssidan har det varit en hel del manuella processer på bakgårdar och liknande som vi försöker förbättra, men det finns även sådana exempel inom passagerarsegmentet. Det finns också sådana här nya fenomen som digital twins, och man jobbar mycket med frågeställningar som förebyggande underhåll och liknande, där man då försöker fånga data kring både utrustningen och anläggningen och processa den för att kunna hitta nya underhållsmönster och liknande. Det går också igenom båda segmenten så att det finns likheter, men också vissa områden blir tyngre kanske exempelvis på kortsidan där man ligger eventuellt lite efter i vissa satsningsområden.

00:28:25
Staffan Sporre: Är det något du vill komplettera med där Mats?

00:28:26
Mats Åkerfeldt: Där jag jobbar mest, det är ju intermodalt på järnvägssidan, och jag jobbar ju med någonting som vi kallar för IVG, Intelligente Video Gate, som är ett sätt att läsa in automatiskt information från tågen, i första hand, där man läser av vagnsnummer och enhetslastbärarna, alltså container och trailrar och tank vad det kan vara. Så läser man av vagnsnummer och enhetsnummer och kan också tolka farligt gods-skyltar på tankcontainer till exempel. Det här är något som efterfrågats av branschen, att man ska kunna få lättare information. När man väl kan fånga det här så kan vi också dela datan på ett bra sätt, och det gör ju också att både hamnar och terminaler - godsterminaler, kombiterminaler - kommer kunna bli effektivare i sin hantering och kunna få bättre information. Vi har också satt upp en sådan här "gate" i Kville i Göteborgs hamn. Innovationen här är att man kan koppla ihop all visuell information och digitalisera det på ett klick eller på ett ögonblick när tåget passerar. Och oss veterligt finns det ingen i världen som kan göra det här på det här sättet som vi gör det på.

00:29:31
Ulf Carlsson: Vad skulle ni säga att Shift2Rail har uppnått? Vad är vad är nyttan för de svenska järnvägsföretagen?

00:29:37
Mats Åkerfeldt: Det är mycket, det är på tekniksidan också, mycket med bromsar och lätta material och sånt. Och jag tycker nog med märka att intresset från företagen här hemma och även i Europa som jag jobbar mycket med ökar ganska markant. Jag jobbar numera i godskorridor 3, och alla godskorridorer, det finns ju elva stycken i Europa som går kors och tvärs genom Europa. Den som vi berörs av är Scanmed, Stockholm - Palermo, men där man samarbetar bland alla korridorer att göra ett marknads- och innovationsprojekt där man ska använda en del av det som kommer ut från Shift2Rail och fortsätta demonstrera dem i de här korridorerna. Men sen gäller det att komma överens i hela branschen att just det här är bra.

00:30:18
Jan Bergstrand: Men det är korrekt att vad som har varit fokus och är fokus är ju att komma från papperstigrar och annat ut till demonstrationer. Och där har Sverige varit aktiva och vi har ju även haft - vi har ju ett paradnummer som som Trafikverket har mer eller mindre initierat med ett antal partners, och det är det här digitala kopplet, automatiska kopplet, och det medför ju att man får med sig el och datalinjer genom kopplet förutom luften. Och just de här två förstnämnda ger ju nya innovationer möjligheten att komma in i sammanhanget, exempelvis då genom elen att man kan förse sensorer och annat med energi som gör att man kan läsa av både för logistikdelar och kommunicera mot kund var vagnar och annat befinner sig, men också läsa av hur skicket är på utrustningen och därmed kopplat till kvalitetsaspekter, tillförlitlighet - att att man ser till att underhålla materialet när man skall och inte tar ut det för tidigt eller för sent. Så att med Intelligent Video Gate, IVG, som Mats har berättat om och digitala kopplet så är det två två stora paradgren som Trafikverket har initierat. Så att vi bygger runt om. Men det finns även annat.

00:31:41
Ulf Carlsson: Är det lätt att komma överens då i Europa om de här gemensamma inriktningarna, de gemensamma lösningarna som som gör att det blir en mer överskådlig teknik, olika lösningar och system och så vidare.

00:31:54
Jan Bergstrand: Det är ju så här att Europes Rail och Shift2Rail tidigare och pågående, det är ju så att man kan naturligtvis vara intresserad av enskilda nationella frågor som har karaktären som passar ens land, och det är ju inte förbjudet att fortsätta studera dem men den stora hävstången kommer ju när man kan samarbeta och dubbla och trippla sin innovationsbudget genom inte bara att man själv jobbar, utan att man också tar del av andras resultat. Jag tror att fler och fler har märkt det att driva ett särintresse i ett forskningsprogram på Europanivå, det lönar sig liksom inte - man får inte jättemånga andra som hänger på. Då får man sköta det i egen kammare och sedan satsar man på dom gemensamma tunga frågorna, för då vet man att man får utväxling, kanske upp till tiofalt i den bästa av världar. Och där har vi ju haft en en uttalad strategi på Trafikverket att givetvis måste vi ha en egen stor satsning, och vi måste tillvarata våra egna intressen, men vi har också sett till att vara med där det är en bred förankring just för att få får ta vara på och ta hand om de här resurserna på bästa sätt och resultaten på bästa sätt. Det är stora pengar i omlopp när så här tunga spelare rör sig, och många nya tänk och har fått en fräschör för sig i forskningsdelen på våra samarbetspartner - högskolorna. Det har blivit en än en stuns i på ett annat sätt och jag har mer och mer märkt att de uppskattat de här samarbetena.

00:33:37
Mats Åkerfeldt: Jag tror också att forskningen bidrar till att man får fram, om man kan få fram bra saker som går att använda, som gör nytta ganska snabbt också, så tror man kan enas om att flera kan använda det, och då tror jag att vi måste ha en forskning som hjälper till - forskningen är ju ändå finansierad via skattesedeln. Det är svårt för den här branschen att satsar alldeles för mycket pengar själva på forskning och utveckling, så jag tror att forskningen bidrar till att ta fram bra saker som man kan lösa snabbt. Men det är svåra att komma överens om att man ska ha, för det utvecklas saker och har gjort under många år, olika delar, när det gäller att byta data mellan olika som jag var inne på tidigare. Så där tror jag forskningen främst har något att komma med, men jag tycker vi lyckas hyfsat bra ändå. Så här långt i Shift2Rail.

00:34:19
Staffan Sporre: Men hur skulle ni, apropå forskning och vad den bidrar med rent liksom resultatmässigt, hur ser ni att den kan bidra till att fler både blir resande och godsköpare söker sig till järnvägen - alltså att stärka varumärket inom forskningen.

00:34:33
Mats Åkerfeldt: När det gäller, om man tar automation till exempel, vilket mycket av Shift2Rail varit inriktad på, så är det ju så att det blir effektivare och effektivare blir också konkurrenskraftiga. Så till en del. Den andra delen är att får man bra information, tillförlitlig information, var saker och ting befinner sig i tid och rum hela tiden, så får man också en kvalitetskänsla för intermodala järnvägstransporter, och det tror jag är det viktigaste. Sen hur man gör det är ju svårare för då är det olika intressen som styr. Det gäller hitta bra, billiga och, skulle jag vilja tillägga, snabbt och implementera lösningarna. Och där tror jag forskningsprogrammen har en stor roll att spela.

00:35:13
Staffan Sporre: Det är så här att tiden springer ifrån oss. Vi har bara berört ytan på en del av den stora mängden som Shift2Rail och Europes Rail har, men om man nu vill veta mer om forskningen. Vart ska man vända sig då?

00:35:25
Mats Åkerfeldt: Då ringer man Janne Bergstrand!

00:35:26
Jan Bergstrand: Ja, det kan man göra, men man kan också gå in exempelvis på shift2rail dot org tror jag hemsidan är, och där står alla innovationsprogram och där står också information om Europes Rail. Jag är inte säker på att man har startat upp en officiell hemsida ännu utan att man går via shift2rail eftersom det inte är beslutat med Europes rail än, men man har börjat titta på innehåll och annat och en del av det kommuniceras. Så den är en säker, säker källa. Sedan har vi naturligtvis information också på Trafikverkets hemsida, där det är dessa programmen har ett eget litet utrymme.

00:36:08
Staffan Sporre: Vi lär få anledning att komma tillbaka till Europes Rail framgent. Men så länge Mats Åkerfeldt och Jan Bergstrand, stort tack för att ni tog er tid till Järnvägspodden.

00:36:16
Mats Åkerfeldt: Tack så mycket!

00:36:17
Jan Bergstrand: Tack själva.

00:36:17
JÄRDA: TÅGRULL

00:36:26
Staffan Sporre: Ja, vad tar du med dig från det nu då?

00:36:29
Ulf Carlsson: Men det här med att dela data, och bara nu i dagarna så släpptes det en nyhet på trafikverket.se om FEDeRated och det handlar mycket om att dela data och e-rated, jag vet inte vad det står för riktigt - jag hittade ingen sådan kul förkortning på det. Men det är lite som - x-rated vet man ju vad det är, men det är kanske lite x-files, alltså man vill inte gärna dela data. Det verkar ju vara den stora frågan, hur öppnar vi upp utan att minska på eller göra intrång i de här olika kommersiella särintressena?

00:37:02
Staffan Sporre: Jaha, vilka kopplingar du gör. X-rated och X Files, ja det är spännande. Men både du och jag är ju svaga för ordvitsar

00:37:11
Ulf Carlsson: Ja man undrar lite om den goe göteborgaren Jan ändå har ett finger med i spelet när alla projekten ska få sina namn. Det är oftast en akronym med en siffra, det är 2 4 8 - och det får i alla fall mig osökt att tänka på de gamla Tom Robinson Band, 2 4 6 8 motorway. Men det var ett annat transportslag, det är i alla fall never too late för...

00:37:35
JÄRDA: TÅGTELEGRAM

00:37:39
Staffan Sporre: Jaha, ja ok - du ville ha en snygg övergång men du glömde mig litegrann. Jag tänkte bara att jag skulle passa på och påminna om när vi nu har pratat om de här grejerna tidigare som sagt var i podden, så jag tänkte berätta vilka avsnitt man kan leta efter för att lyssna på det. Vi har ju refererat till den här förre vicepresidenten som Trafikverket haft i RNE, Micke Ericsson, ochhan pratar vi med i avsnitt 8 2017.

00:38:05
Ulf Carlsson: Länge sen!

00:38:05
Staffan Sporre: Ja, det var det. Shift2Rail har vi också haft med, Sam Berggren därifrån, avsnitt två 2018. Lindas förra gång hon var med när vi pratade Scanmed och lite annat smått och gott tillsammans med henes kollega Per-Åke Waern, det var första avsnittet 2019 och så har vi pratat TTR med projektledaren, dåvarande projektledaren i alla fall, Philip Coiser, och det är avsnitt 4 2019.

00:38:28
Ulf Carlsson: Så det var hög tid att damma av dom här frågorna igen.

00:38:33
Staffan Sporre: Verkligen! Men punktlighet då?

00:38:35
Ulf Carlsson: Jag tänkte faktiskt skippa punktligheten. Den har varit stabil under sommaren och om knappt två veckor när vi spelar in det här i alla fall, då kommer ju siffror föraugusti, så vi kanske ska ta en sammanfattning av sommaren i nästa avsnitt. Nytt för mig i alla fall var att jag hittade ännu en järnvägspod och det är EU kommissionen som har gjort åtta avsnitt kring det europeiska järnvägsåret. Next Stop heter den här podden och det kan vara värt en lyssning. Och apropå järnvägsåret, om en månad, den 1 oktober, då kommer ju det här tåget - Connecting Europe Express till Sverige och tanken är att vi ska bjuda på ett rullande mingel för ett för Sverige i alla fall rätt unikt rullande material. Och både Linda och Shift2Rail kommer finnas på det här tåget på lite olika sätt. Jag vet inte, du kanske har lite mer koll än vad jag har på vad det är för tåg som kommer. Tänker nästan att du som i trainspotting-stil kommer stå någonstans i Småland bara för att få se det här tåget passera.

00:39:30
Staffan Sporre: Tack! Tack för det! Nämen håll koll utanför Grimstorp då, för du ska väl åka med du också.

00:39:39
Ulf Carlsson: Jag hoppas det!

00:39:42
Staffan Sporre: Jag du ser, nä jag vet vad det för tåg som kommer. Men den som väl framför allt har koll på det är ju Henke som vi pratade om i sommarspecial i år. Men vad jag förstår så är det finns väl en hel del information kring järnvägsspåret som vi kan jaga i kapp också?

00:39:54
Ulf Carlsson: Ja, det var någon sagt jag hade missat, så jag tyckte det lät intressant. Det var att precis också nu, i dagarna som vi spelar in det här så ska det arrangeras en tävling om batteridrivna järnvägsfordon och det var i Delsbo av alla ställen. Här kanske vi får tipsa Jan och Mats att man behöver inte alltid åka till långt ner i Europa för att hitta häftiga nyheter. Det kan ske närmare än man tror, även om inte Delsbo kanske riktigt vare sig är din eller min hemmaplan.

00:40:17
Staffan Sporre: Nej, nej, det är det. Men spännande, Delsbo, det var oväntat. Men om du skippar punktlighetsredovisningen då så apropå det så kan det väl vara på sin plats att berätta att TTT kommer att få en ny programchef. Viktor Finn har ju den rollen idag, men han har bestämt sig för att gå vidare till det andra äventyr. Så där får vi ett nytt namn och bevaka och kanske jaga för en intervju framledes. Och det får mig i sin tur osökt att tänka på en annan välkänd herre, inte minst härifrån podden då, som också lämnar den stafettpinnen. Och det är projektchefen för ERTMS. Anders Åkesson har vi pratat med ett par gånger här i podden och han ska också göra annat framöver. Så det är viktiga poster i samarbeten i branschen som ska få nya namn och det blir spännande att följa. Har du något mer som du har noterat?

00:41:06
Ulf Carlsson: Nja, jag tycker att i nyhetsväg har väl flödet varit lite sommarsegt och det kanske mer säger någonting om mig än om något annan. Men det har ju varit andra områden som av kända skäl har dominerat, men även om sommaren varit lugn i det stora hela så kan vi ju nämna att den här lokförarstrejken i Tyskland, den gav ändå, tack och lov, ganska litet avtryck här uppe. Vi ska också förstås nämna att de många banarbetena på väg mot Sveriges nya järnvg har har gått som planerat i mångt och mycket. Solkurvorna har varit hanterbara, snarare är det ju så att nu i slutet på sommaren så har det varit regnet som har skapat utmaningar. Ska vi säga att det knallat och gått helt enkelt?

00:41:46
Staffan Sporre: Ja men det kan vi göra också, och så kan vi väl också säga att skapa utmaningar med regnet kan vara årets understatement. Men visst, vi tar väl och knallar vidare vi också i alla fall.

00:41:54
JÄRDA: TÅGRULL

00:42:01
Ulf Carlsson: Jamen då var vi på rull igen, och vi tänker väl fortsätta komma var tredje vecka framöver. Än vet vi väl inte riktigt vad det blir nästa gång?

00:42:08
Staffan Sporre: Nej, det är sant, men vi vet ju att vi kommer 20 september i alla fall, och det är väl alltid något. Men vad det blir, det får bli en överraskning då helt enkelt. Tips och synpunkter vill vi ändå ha förstås. Med varm hand tar vi emot dem till jarnvagspodden at trafikverket punkt se. Maila på vet jag.

00:42:28
Ulf Carlsson: Jamen gör det, ha det fint och på återhörade!

00:42:33
JÄRDA: Du har hört Järnvägspodden, Trafikverkets podcast för dig i branschen.