Väghållaransvar

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Staten, via Trafikverket, eller kommuner, vägföreningar/samfällighetsföreningar eller enskilda fastighetsägare är väghållare för olika typer av vägar.

Fördelningen av väghållaransvar ser i korthet ut så här:

Staten genom Trafikverket, ansvarar för de allmänna vägarna. Undantaget är de allmänna vägar som ingår i kommunal väghållning.
Kommunerna förvaltar kommunala gator och vägar.
Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar/samfällighetsföreningar eller av enskild fastighetsägare.

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Beroende på vilken typ av väg det är finns det olika väghållare som ansvarar för vägen och flera lagstiftningar som reglerar byggande och drift. I länsstyrelsernas kungörelse om vägar framgår vilka vägar som ingår i det allmänna vägnätet.

Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas.

En väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder.

Trafikverket har ansvar att säkerställa att väghållaransvar överensstämmer med väglagen och att anpassa vägsystemet efter samhällets trafikbehov.

Trafikverkets regioner är väghållningsmyndigheter

Trafikverkets regioner är väghållningsmyndigheter som utreder väghållaransvar samt ansöker om förändrat väghållaransvar hos Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning.

Beslut om förändrat väghållaransvar av det allmänna vägnätet tas av Trafikverkets centrala funktion Juridik och Planprövning. Undantaget är när en kommun för första gången beslutas bli väghållare för en allmän väg, vilket enligt väglagen beslutas av regeringen.

Förutsättningarna för förändring av en allmän väg till enskild och av en enskild väg till allmän regleras i 21 och 25 § väglagen (1971:948).

Vad gäller för skötsel av väg?

Drift och underhåll av väg innefattar åtgärder som:

säkerställer att trafiken kan komma fram, t ex snöplogning, halkbekämpning, reparation av mindre skador samt hyvling och dammbindning på grusvägar (servicearbeten),
bibehåller vägens standard genom smärre åtgärder, t ex förnyelse av slitlager och vägmarkeringar samt dikning (underhållsarbeten),
förbättrar vägens standard genom smärre åtgärder, t ex beläggning av grusväg, förstärkning av bärigheten och punktåtgärder för att öka trafiksäkerheten (förbättringsarbeten),
håller vägen ren, såsom sopning, borttagande av skräp och smuts samt ogräsbekämpning (renhållning),
eller på annat sätt håller vägen i ett för samfärdseln tillfredsställande skick.

Vilken princip används för väghållaransvarets fördelning?

Staten, genom Trafikverket bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort.
Kommunerna bör ha huvudansvar för väghållning i tätorter med undantag för det övergripande statliga vägnätet.
Enskilda väghållare bör ha ansvar för vägar på landsbygd med främst nytta för fastighetsägare i deras närhet.

En renodlad ansvarsfördelning enligt ovan, bedöms leda till en mer effektiv och rationell väghållning, större tydlighet i ansvarsfördelning samt en mer rättvis kostnadsfördelning mellan kommuner och medborgare.

Vilka kriterier gäller för en vägnätsutredning om väghållaransvar?

Kriterier tydliggör när vägutredningen ska göras

Trafikverket har tagit fram kriterier för när det är aktuellt att inleda en utredning om förändrat väghållaransvar. Kriterierna är konkretiseringar av vad lagstiftningen anger måste gälla för att ansvaret för en väg ska kunna förändras. Kriterierna är inte bindande i den prövning som sker på Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning när förslag om förändring inkommer från en väghållningsmyndighet (Trafikverkets region).

De beslutade kriterierna gäller:

Utredning av förändring av enskild väg till allmän
Utredning av indragning av väg från allmänt underhåll
Utredning av avgränsning av kommunalt väghållningsområde

I kriterierna behandlas bland annat frågan om vägens funktion som förbindelseled, det omkringliggande allmänna vägnätets täthet samt frågan om behovet av en allmän väg till viktigare allmän inrättning. Exempel på viktigare allmänna inrättningar är järnvägsstation, sjukhus med akutmottagning och begravningsplats i allmänt bruk.

Effektiv och rättssäker handläggning

Trafikverket har under senare år arbetat med att se över gällande rutiner och arbetssätt kring utredning av förändrat väghållaransvar i syfte att skapa ett effektivt och rättssäkert arbete.

Helhetssyn bidrar till rätt avgränsat vägnät

Övervägandet om en väg behövs för det allmänna eller inte, bör grundas på en helhetssyn med målsättningen att åstadkomma en samhällsekonomisk och rationell väghållning. Lagstiftning och trafikpolitiska mål beslutade av riksdagen styr Trafikverkets verksamhet.

Vad är det för skillnad på olika sorters vägar?

Vägnätet består av

allmänna vägar
kommunala gator
enskilda vägar

Allmän väg definieras enligt väglagen (1971:948) enligt följande;

"Allmän väg är, förutom väg som anläggs enligt denna lag eller enligt lagen förändras till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun."

Stat eller kommun är väghållare för allmänna vägar. Regeringen kan besluta att en kommun ska vara väghållare för allmänna vägar inom kommunen eller vissa delar eller vägar inom kommunen.

Inom tätorter med detaljplan finns gator som utgör allmän plats. Här ansvarar normalt kommunen för väghållningen.

Enskild väg är väg som inte är allmän eller gata. Väghållare för enskilda vägar är de fastigheter som har nytta av vägarna. För förvaltningen av dessa svarar ofta någon form av organisation, samfällighetsförening eller delägarförvaltning, som omfattar berörda fastighetsägare. Delar av det enskilda vägnätet kan under vissa villkor få bidrag till väghållningen från stat och/eller kommun.

I vilka lagar regleras väghållning?

Laggrunden för väghållning regleras i huvudsak i följande tre lagar

Väghållning av allmänna vägar, enligt Väglagen 1971:948
Gatuhållning, enligt Plan- och bygglagen 2010:900
Väghållning av enskilda vägar, enligt Anläggningslagen 1973:1149.

Var hittar jag information om aktuella väghållare?

I kartapplikationen NVDB på webb (se länk längst ner på sidan, under ”Läs mer”) visas i lagret Väghållare vilka vägar som ingår i statligt, kommunalt respektive enskilt väghållaransvar. För att se det aktuella lagret på kartan, välj ”Väghållare” i rutan ”Vad vill du se i kartan” som hittas i sidans övre högra hörna. På sidans vänstra övre hörna finns teckenförklaring som kan öppnas genom att klicka på pilen. De röda linjerna markerar vägar som ingår i statligt väghållaransvar, de blåa linjerna är vägar och gator som kommunen ansvarar för och de gröna linjerna är vägar som ingår i enskilt väghållaransvar.

Trafikverkets bemötande till SVT:s rapportering om ”indragning av ”2000 mil väg”

I ett inslag på Rapport/SVT onsdagen den 7 mars 2018 hävdas det att Trafikverket avser att spara pengar genom att överlåta ansvar och underhåll av 2 000 mil väg. Detta stämmer inte. Det finns inte något beslut om att driva en sådan utveckling.

Siffran om 2000 mil väg är hämtad från Trafikverkets projektrapport Översyn väghållaransvar (2012). I rapporten presenterades bl a en systemanalysstudie där man undersökte storleken på det lågtrafikerade allmänna vägnätet, baserat på två olika gränser för trafikmängd, högst 50 fordon/dygn respektive högst 125 fordon/dygn. I studien studerades bland annat hur mycket av det statliga vägnätet som skulle kunna vara aktuellt att överföras till enskilt vägnät, utifrån de två scenarios för trafikflöden som gränsdragning mellan en allmän kontra enskild väg. Med 125 fordon/dygn berör studien ca 20 000 km allmän väg och med alternativet 50 fordon/dygn berörs av ca 8 700 km allmän väg.
Trafikverket har inget uttalat mål eller riktlinje som handlar om att pröva indragning av vägar i den omfattning som studerades i Översyn väghållansvar. Det finns inget uttalat mål att dra in vägar från allmänt underhåll med varken upp till 125 fordon/dygn eller 50 fordon/dygn. Däremot arbetar Trafikverket kontinuerligt med att utreda vilken aktör som bör ansvara för en viss väg. Samhället förändras och nya vägsträckor byggs, befolkningsförändringar sker, allmänna målpunkter läggs ned eller tillkommer. Allt detta påverkar behovet av en väg för allmän samfärdsel. En väg kan få en mer lokal betydelse. På en annan väg kan genomfartstrafiken öka och indikera att vägens funktion förändrats.

I Trafikverkets löpande arbete ingår att se över det allmänna vägnätet så att de vägar som ingår i detta uppfyller kraven för allmän samfärdsel (Väglagen §1 och §25). Med allmän samfärdsel menas att en väg behövs för allmän trafik och inte främst är för nytta för fastighetsägare och verksamheter i vägens närhet. En förändring av en allmän statlig väg till enskild eller kommunal väghållning prövas från fall till fall och är en process som inkluderar samråd med berörda sakägare. Beslutet om förändrat väghållaransvar är överklagningsbart.

Översyn kommunala väghållningsområdesgränser

Trafikverket ser kontinuerligt över kommunala väghållningsområdesgränser i samarbete med kommunerna.

Inom ett kommunalt väghållningsområde har kommunen väghållaransvaret enligt väglagen (1971:948). Idag är drygt 200 av landets 290 kommuner egna väghållare enligt väglagen.

Syftet med översyn är att upprätthålla en samhällsekonomisk och rationell fördelning av väghållningen utifrån gällande lagstiftning. Väghållningsområdet bör omfatta;

Planlagt område i tätorten.
Områden i och intill tätorten som planeras för exploatering inom de närmaste åren (3-5 år).
Planlagda områden i tätortens närhet bör prövas utifrån önskemål om rationell väghållning.

Process för ett förändringsärende

När börjar processen? Vem gör vad? När får man information? När kan man komma med synpunkter?

Så här ser processen för indragning av vägrätt (förändring av allmän väg till enskild väg eller till kommunal gata) ut.

1. Ärendet initieras vanligtvis av berörd väghållningsmyndighet (vanligtvis Trafikverkets region, men kan även vara en av regeringen utpekad kommun), ibland av en extern aktör.

En utredning om indragning av vägrätt påbörjas om något tyder på att en allmän vägs funktion har förändrats eller annat som tyder på att vägen inte längre uppfyller kraven för allmän samfärdsel (allmän samfärdsel = vägen behövs för allmän trafik och utgör inte främst nytta för de som bor eller verkar vid vägen).
Om vägen är belägen i tätort kan indragningen av vägrätt bli aktuell att utredas när vägens funktion gör att vägen är lämplig att ingå i kommunal väghållning som gata (med stöd av plan- och bygglagen).

2. Utredningshandlingar (utrednings-PM med tillhörande karta och eventuella andra kompletterande handlingar) tas fram av väghållningsmyndigheten.

3. Utredningshandlingarna skickas för synpunkter (samråd) hos berörda fastighetsägare, kommun och ev. andra som berörs av förslaget. Ärendet annonseras i Post och Inrikes tidningar och vid behov i lokaltidning.

I de fall vägen är helt belägen på detaljplanelagd mark med kommunalt huvudmannaskap innebär en ev. förändring att vägen blir en kommunal gata och samråd sker enbart med den berörda kommunen och ev. myndigheter.

4. Inkomna synpunkter sammanställs och bemöts.

Synpunkterna kan föranleda att utredningshandlingarna behöver justeras eller omarbetas. Beroende på omfattningen av uppdateringen kan ett nytt samråd vara aktuellt (punkt 3).
Om synpunkterna visar att vägen fortsatt behövs som allmän väg avbryts utredningsarbetet.

5. Förslag till indragning av vägrätt skickas till beslut till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning. I samband med detta skickas ärendet på kommunikation hos de som inkommit med synpunkter under samrådsskedet. Eventuella ytterligare synpunkter kan då skickas till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning.

Beslutet är överklagningsbart. Överklaganden ställs till Trafikverkets funktion Juridik och planprövning och hanteras och beslutas av regeringen.

6. Beslut vinner laga kraft.

Om beslutet innebär att vägen förändras till enskild väg, ansöker och bekostar Trafikverket om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet, med målsättning att en gemensamhetsanläggning bildas som ny väghållare för vägen.
Berör indragningen enbart en till två fastigheter ansöks anläggningsförrättning om så behövs.

7. Om beslutet innebär att vägrätten dras in, ska ett besiktningsmöte hållas mellan Trafikverket och den blivande väghållaren.

Trafikverket bekostar nödvändiga underhållsåtgärder om det visar sig att vägen är i eftersatt underhåll.

Läs mer

Senast uppdaterad/granskad: 2024-10-23

Arbetsmiljö och säkerhet

Forskning och innovation

Järnväg

Klimatanpassning

Miljö och hälsa

Planera och utreda

Samarbeten, branschen

Teknik

Upphandling

Väg

Anmäl skador och fel

Ansök om...

Publikationer och styrande dokument

Resa med konferensvagn

System och verktyg

Trafiktjänster

Utbildningar

Data och kartor

Aktuellt för dig i branschen

Kontakta oss

Vår verksamhet