Bärighetsklasser (BK) på vägar och broar

Knappa in registreringsnumren i Transportstyrelsens lastbilskalkylator. Det är en bra hjälp, men grunden är att fordonskombinationen ska uppfylla kraven i Transportstyrelsens föreskrifter TSFS 2018:40 – Fordonstekniska krav på fordonståg med bruttovikt över 64 ton.

Transportstyrelsens lastbilskalkylator är en hjälp när man ska ta reda på om och fordonskombinationen klarar dessa krav.

När du knappar in registreringsnumren för fordonen som ska kopplas samman, får du upp alla tekniska data för fordonskombinationen. Om något värde saknas eller är felaktigt, ska du fylla i eller ändra det.

Kalkylatorn kan beräkna alla värden – bland annat sidostabilitet, dämpning, bakåtförstärkning och kopplingskrafter – om man fyller i uppgifter om lasthöjden samt axeltrycket för varje axel. Lasthöjden är avståndet från mark till lastens överkant. Resultatet visar om något avviker från ett gränsvärde. Det kan till exempel gälla sidostabilitet eller prestandavärdena på kopplingsanordningarna.

Däremot kan lastbilskalkylatorn inte hantera uppgifter om fordonets stabiliseringssystem. För att kunna styrka att stabilitetssystemet är rätt inställt krävs ett intyg eller motsvarande från påbyggaren eller från den auktoriserade verkstad som har ställt in systemet på önskat värde.

Fordonet ska alltid klara kraven i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2018:40). Säkerhetskraven för statisk stabilitet finns i 7 §. Där står följande:
"Gränsvärdena får underskridas om fordonen är utrustade med ett stabilitetssystem för vältning som förhindrar att fordonen överskrider den beräknade stabilitetsgränsen under färd."
I dag stöder lastbilskalkylatorn kombinationer som består av

• lastbil + släpvagn
• lastbil + dolly + påhängsvagn
• dragbil + link + påhängsvagnsvagn

Lastbilskalkylatorn

Transportstyrelsens föreskrift TSFS 2018:40

Lastbilar och fordonskombinationer för upp till 74 tons bruttovikt har fler hjulaxlar som fördelar  tyngden jämnare. Därför ger de mindre slitage på vägen. På svagare BK4-vägar finns krav på dubbelmontage, medan vägar med hög standard är undantagna från den regeln. Det gäller bland annat en del vägsträckor på Europavägar.

Men det finns en övergångsregel: Kravet på dubbelmonterade hjul gäller inte för de fordon som är inregistrerade före 31 december 2018.

Så här står det i Trafikverkets villkor för fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4:
Motordrivna fordon med en bruttovikt som överstiger 32 ton ska ha minst en drivande axel som är försedd med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller likvärdig fjädring, eller att drivaxlarna är försedda med dubbelmonterade hjul och vikten inte överskrider 9.5 ton på någon av axlarna. För fordonståg gäller dessutom att om bruttovikten överstiger 64 ton ska minst 65 procent av släpvagnens eller släpvagnarnas sammanlagda bruttovikt belasta axlar försedda med dubbelmonterade hjul.
Fordon som är registrerade i vägtrafikregistret senast 31 december 2018 undantas från villkoren.

De grundläggande villkoren för trafikering finns i Trafikförordningen 1998:1276.

Sverigekarta med bärighetsklasser– Nationella Vägdatabasen (NVDB)

Så här använder du kartverktyget i NVDB:

• Välj "Se Sveriges vägar på karta"
• Gå till rutan längst ut till höger, "Välj vad du vill se i kartan"
• I rullisten väljer du "Bärighet"
• Placera pekaren på kartan och zooma in (zoom-verktyget finns både under rullisten och i den gröna listen i det vänstra hörnet på kartan).

Hur mycket vägnätet som upplåts för BK4 kommer att påverkas av den högre bruttovikten avgörs av flera samverkande faktorer som tillsammans påverkar belastningen. Det handlar dels om vägarnas konstruktion, dels om hur de fordon som används är konstruerade. 

Förutsättningar för trafikering

Möjligheten att framföra högre bruttovikter på det svenska vägnätet är kopplad till nya fordonskonfigurationer. Generellt krävs fler axlar på fordonstågen (74 ton fördelat på 9 axlar mot 64 ton på 7 axlar), vilket medför att axelbelastningen inte blir högre med den nya bärighetsklassen. Den nya bärighetsklassen innebär även särskilda krav på de allra tyngsta fordonen, fordon över 64 ton.

Slitage på vägarna

Vid oförändrade axelbelastningar kommer vägarna främst påverkas av den ökade bruttovikten i kombination med att fler axlar belastar samma vägparti under en kort tidsperiod. Slitaget bedöms därför påverkas av att:

• Ökad totallast innebär färre totalt antal axlar på vägnätet när ett antal styr- och drivaxlar försvinner, vilket i sin tur reducerar nedbrytningen av vägar.
• Ökad totallast fördelat på fler axlar innebär ökade belastningar längre ned i geotekniska konstruktioner.
• Ökad totallast innebär ökade dynamiska krafter och ökad påverkan i vägkonstruktionerna på grund av ojämnheter i vägytan.
• Ökad totallast innebär fler axlar per tungt fordon vilket påverkar nedbrytning kopplat till tidsberoende materialegenskaper, till exempel viskoelasticitet i asfalt och inverkan av vatten i fin- och mellankorniga jordar.

De mer hög- och medeltrafikerade delarna av vägnätet (Europavägar, stora delar av riksvägnätet och större länsvägar) bedöms få ett marginellt förändrat slitage. Dessa vägar har i grunden en bra vägkonstruktion och är byggda för att klara belastningen från en stor andel tung trafik. Om samma godsmängder trafikeras med färre fordon innebär det i praktiken färre axelpassager totalt, men mer koncentrerade i tid, vilket sammantaget bedöms ge begränsade förändringar i slitage på vägarna.

Det låg- och medeltrafikerade vägnätet bedöms få ett högre slitage jämfört med idag eftersom det har sämre vägkonstruktioner och tunnare beläggningar. Riskerna är allra störst för äldre vägar med tunna beläggningar. Detta gäller för stora delar av det lågtrafikerade vägnätet. Därför kan konsekvenserna bli stora för dessa vägar om ett upplåtande inte sker på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar till exempel om krav på dubbelmontage och krav på att fordonens position och vikt samlas in.

Forskningsbehov

Det finns ett stort behov av forskning inom området även om en del projekt drivs inom ramen för Trafikverkets FOI-portföljer samt tillsammans med andra aktörer som CLOSER och HCT-programmet.
Aktuell forskning

När det finns förslag om ändringar i Trafikverkets föreskrifter om bärighetsklasser så kommer dessa ändringar att visas i kartapplikationen Trafikverkets bärighetsklasser.

Trafikverket jobbar kontinuerligt med uppdatering av det statliga vägnätets bärighetsklasser.

De nya föreskrifterna omfattar bärighetsklasserna 2, 3 och 4, med tonvikt på uppgradering till den högsta bärighetsklassen, BK4, som medger fordonskombinationer med upp till 74 tons bruttovikt. Förslagen har skickats på remiss till myndigheter, kommuner, branschföreträdare och intresseorganisationer.

Trafikverkets bärighetsklasser (annan webbplats)