Nationell vegetationsreglering

Varför ogräsbekämpning?

Trafikverket genomför årligen ogräsbekämpning på det statliga järnvägsnätet för att bibehålla standard och livslängd på anläggningen samt för att upprätthålla trafiksäkerhet och en acceptabel arbetsmiljö för den personal som arbetar i anläggningen. Ogräsbekämpning utgör en viktig del av Trafikverkets vegetationsreglering och ingår i det löpande underhållet av järnvägen. Vill du läsa mer om hur Trafikverket underhåller järnvägen se länk nedan.
Så sköter vi järnvägar – Trafikverket

Trafikverkets metoder – mekanisk och kemisk ogräsbekämpning

Vid ogräsbekämpning finns flertalet metoder att välja mellan. Exempel på metoder är kemiska, termiska, mekaniska, biologiska och elektriska metoder. Vid valet av metod behöver hänsyn tas till fem parametrar: säkerhet, arbetsmiljö, miljö, effektivitet och ekonomi. Tågtrafiken i Sverige har ökat markant de senaste åren. Det har lett till att tågtrafik och underhållsinsatser måste samsas om den begränsade tillgången till spåret. Trafikverket behöver därför snabba och effektiva metoder för att inte störa tågtrafiken. Metoderna behöver dessutom vara kostnadseffektiva, säkra och bra för miljön.

För ytor en bit från spåret använder Trafikverket mekaniska metoder för att hålla nere vegetationen. Gräs, örter och sly slås av med kättingslaga, röjsåg eller liknande redskap för att hålla nere växtligheten, och därmed bland annat minska negativ påverkan på banvallen, ge bättre sikt och minska brandrisken. Ännu längre ut från spåret får gräs växa fritt, men träd och sly som riskerar att skymma sikten eller falla över spår, tåg eller kontaktledningar tas bort.

Läs om Trafikverkets arbete med trädsäkring via länkavsnittet i slutet på sidan.

För ytorna allra närmast rälsen ställs mycket höga krav på ogräsbekämpningen. Ytan bör vara i stort sett fri från växtlighet för att minska risken för brand och halka, och för att möjliggöra besiktning av spårens komponenter. På dessa ytor använder Trafikverket oftast kemisk bekämpning med det verksamma ämnet glyfosat. Arbete pågår med att optimera och minimera kemikalieanvändningen och med att utveckla och utvärdera alternativa metoder.

På alla dessa ytor bekämpas de invasiva arterna jätteloka och tromsöloka. Bekämpningen sker till största delen genom kemisk bekämpning med det verksamma ämnet glyfosat, men också genom mekaniska metoder.

Dagens optimering och minimering av kemisk bekämpning

Ett exempel på hur Trafikverket optimerar kemikalieanvändningen är genom att säkerställa att endast ytor med ogräs besprutas. Det görs genom att besprutningsmunstyckena styrs av sensorer som skannar bekämpningsområdet i realtid. Utifrån informationen som kommer från sensorerna aktiveras endast de sprutmunstycken som är ovanför de område där ogräset finns. Detta leder i sin tur till att användandet av kemikalier minskar.

Ytterligare ett exempel på hur Trafikverket optimerar och minimerar användningen av kemisk ogräsbekämpning är genom att använda insamlad data för att planera kommande års ogräsbekämpning. Genom att analysera data från årets ogräsbekämpning kan nästa års bekämpning beslutas, så bekämpning av ogräs endast sker på de sträckor där det väntas göra bäst nytta. Vid jätteloka och tromsölokabekämpning optimeras och minimeras användningen av kemisk ogräsbekämpning genom vald metod, punktbehandling.