Godstransporter i staden – citylogistik

Storstädernas särskilda problematik vad gäller transporter till, från, och inom staden kräver till viss del riktade insatser. Att nå färre godstransportrörelser bedöms ge goda möjligheter till effektivisering.

Godstransporterna i staden rör allt från varudistribution, sophantering och varor i hantverkares fordon till de godstransporter konsumenten utför vid inköp.

Stadskärnor utformas i första hand för handel, bostäder, service och möten mellan människor och inte för frekventa godstransporter med stora lastbilar. Tillgängliga terminaler innebär i sammanhanget att de har bred geografisk täckning, ingår i ett strategiskt nät, har tillräcklig öppenhet samt är konkurrensneutrala i förhållande till järnvägsoperatörerna.

Ett minskat antal godstransportrörelser i storstäderna genom effektivare logistik, citylogistik, bedöms innebära betydande potential till effektivisering.

Storstädernas särskilda problematik vad gäller transporter till, från, och inom staden föranleder i viss mån riktade godsåtgärder. Det handlar både om varuförsörjning av staden och om effektiva transporter genom staden och transporter till hamnar, terminaler och industrier.

Det handlar i relativt stor utsträckning om åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1 och steg 2, som att göra kollektivtrafikkörfält tillgängliga för citydistribution och vissa tunga transporter. Det bör finnas möjligheter att öka effektiviteten och kapaciteten för godstransporter väsentligt med mindre åtgärder. Självklart finns dock också behov av större åtgärder.

Framtidens städer kommer sannolikt inte att erbjuda mer markyta för transportfunktionerna än dagens. Detta är viktigt att beakta med tanke på godstransporter. Det innebär att man kan behöva hitta alternativa former för transporterna, att man behöver säkerställa att tillgängligheten vägs mot nyttan och att man försöker effektivisera transporterna med tanke på markanvändning. En viktig grundstomme för godstransporternas effektivitet är det nät och de terminaler och hamnar som pekats ut i den nationella planen.

Transportnoder för varor och gods

Logistiknoder bör lokaliseras i anslutning till spår, vägar och gärna hamnar. För hamnar är goda kommunikationer till och från hamnen via väg och järnväg viktigt för att hamnen ska kunna uppfylla sin funktion i transportsystemet.

Trafikverket äger spår och anslutningsväxlar på det statliga järnvägsnätet. Oftast äger en annan aktör spåren inne på terminal– eller industriområden. När man planerar områden intill anläggningar för godstrafik bör man tidigt ta kontakt med Trafikverket. Nya transport- alstrande industrier bör lokaliseras i närheten av godsterminaler. Sjöfartsverket ska kontaktas för samråd om anläggningar inom sjöfartens influensområde.

Kombiterminaler

Vid planering av kombiterminaler måste fokus ligga på lokalisering i förhållande till det nationella godsflödet i sin helhet.

Hamnar

Totalt transporteras cirka 90 procent av godset i svensk utrikeshandel med sjöfart, lastfartyg och färjor, och passerar därmed genom någon svensk hamn. Medan de mängder gods som transporteras med utrikes sjöfart har vuxit stadigt under det senaste årtiondet har de mängder gods som transporteras med inrikes sjötransporter inte ökat i samma takt utan varit ganska konstanta. Sjöfarten är i princip det enda trafikslag som har en stor outnyttjad potential som transportör. Det gäller dock inte transporterna till och från hamnen på vägar och järnvägar.

Transporterna till och från hamnarna har hittills huvudsakligen gått på vägnätet. För att olika sjöfartslösningar ska kunna passa in i transportköparnas logistiksystem, måste dessa system acceptera att det i vissa fall blir längre transporttid och kanske en ytterligare hantering.

Hamnverksamhet är bullrig och pågår ofta dygnet runt. Det kan även förekomma transporter och lagring av farligt gods, till exempel kemikalier. Samtidigt är det många hamnar som ligger centralt i tätorter. Det är viktigt att anpassa bebyggelsen runt hamnen så att verksamheten där inte får begränsningar på grund av till exempel bullerrestriktioner.

Flygplatser

Sverige är Skandinaviens största flygfraktsmarknad med runt 300 000 ton transporterat gods årligen. Det finns fyra svenska flygplatser som anses vara centrala för flygfrakter: Arlanda, Landvetter, Malmö och Luleå flygplats.