Luftkvalitet i samhällsplaneringen

Trafikverket har som verksamhetsutövare för statliga vägar ett ansvar att förebygga, förhindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsammans med andra myndigheter och kommuner har vi ett gemensamt ansvar att vid planering, tillståndsprövning och tillsyn säkerställa att miljökvalitetsnormerna (MKN) inte överskrids på platser där människor vistas. Det är inte tillåtet att ge tillstånd till verksamheter som riskerar att bryta mot dessa normer.

Utöver verksamhetsutövaransvaret ska Trafikverket även bidra till att de transportpolitiska målen uppnås. Det innebär bland annat att främja en samhällsplanering som möjliggör att miljökvalitetsmålet Frisk Luft kan nås.  Detta görs mest effektivt i tidiga skeden, innan den formella planprocessen inleds, då Trafikverket har möjlighet att påverka exploatering i områden med dålig luftkvalitet. Redan vid den tidiga bedömningen av om en åtgärd innebär betydande miljöpåverkan bör MKN och miljömål integreras som centrala faktorer.

Framtida bebyggelsestruktur och dess koppling till trafiksystemet har stor inverkan på luftkvaliteten.

Exempel på särskilt viktiga faktorer:

• Smart stadsplanering med attraktiva alternativ till bilresor - som gång, cykel och kollektivtrafik - minskar utsläppen.
• Tät trafik i kombination med dålig ventilation kan orsaka höga halter av luftföroreningar där människor vistas.
• Undvik att placera känslig verksamhet, som skolor och äldreboenden, i områden med dålig luftkvalitet.
• När gång- eller cykelvägar, stationer eller hållplatser trots allt behöver ligga nära vägar med dålig luftkvalitet bör de utformas så att människors exponering minimeras.
• Minskad användning av dubbdäck förbättrar luftkvaliteten i tätorter.
• Hastighetsbegränsningar minskar utsläpp och bidrar även positivt till klimat, buller och trafiksäkerhet.
• Tunnelmynningar och stationer som är överdäckade eller ligger under mark har särskilt komplexa förhållanden för luftkvalitet.

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmålet Frisk luft

Miljökvalitetsnormer enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) gäller i hela landet och anger gränsvärden som inte får överskridas. Miljökvalitetsmålet Frisk luft har däremot målnivåer som är anpassade för känsliga grupper, såsom barn, äldre och personer med sjukdomar. Dessa nivåer är satta för att undvika risker för cancer, allergi och luftvägssjukdomar.

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv (EU 2024/2881) innebär skärpta gränsvärden som ska börja gälla från 2030. Direktivet ska vara införlivat i svensk lagstiftning som nya miljökvalitetsnormer senast den 11 december 2026.

MKN i planering och bygglov

Miljökvalitetsnormerna måste beaktas i:

• Detaljplaner och områdesbestämmelser: får inte medföra att MKN överskrids.
• Bygglov och förhandsbesked: Tillstånd får inte ges om normerna riskerar att brytas.
• Översiktsplaner: Om planen kan medföra betydande miljöpåverkan krävs en särskild miljökonsekvensbeskrivning.

Kommunala beslut som strider mot MKN kan upphävas enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (PBL 2010:900).