Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Staty av man med röda hörselkåpor på mannens huvud.
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Nu tar vi itu med hjulskriket

Det finns många olika ljudkällor från spårbunden trafik. Det kan komma från fordonen själva, som fläktljud, men det kan även uppstå när tåget passerar växlar eller när det bromsar.

– Ett annat exempel är när hjulparet styr dåligt genom en kurva, då uppstår det karakteristiska hjulskriket, berättar Matthias Asplund, spårexpert och ansvarig för demonstratorer i In2Track2.

För att minska hjulskrik och andra störande ljud från järnvägen genomför Trafikverket forskning för att hitta ljudkällorna och eliminera dem med ny teknik.

Matthias Asplund 

– Vi har utfört tester på områden med stor påverkan av buller och vibrationer för de närboende. De har visat att man kan dämpa ljud från rangerbangårdar genom att använda friktionsmodifierare, berättar Matthias.

Friktionsmodifierare är ett slags smörjmedel som tillåter att kraften/friktionen mellan hjulet och rälen blir lite lägre än normalt, dock inte så låg att bromsningen äventyras. Smörjmedel används inom många områden inom järnvägen men har inte används så mycket för att åstadkomma lägre buller.

– Genom testerna har vi ökat vår kompetens och fått ett nytt verktyg för att bekämpa buller, säger Matthias.

Kontaktyta stor som en enkrona

Forskningen har koncentrerat sig på de som händer precis i kontaktpunkten mellan hjulet och rälen. Det är en kontaktyta som är lika stor som en enkrona.

Man i gul varselväst står intill spårmed persontågsvagnar som passerar
Ljudmätningar av fordon i rörelse på Hagalund. 

Fördjupad kunskap om den negativa påverkan som buller och vibrationer har på människors liv och hälsa, i kombination med en utveckling där bebyggelsen kommer allt närmare spåren har ökat intresset för forskningsområdet.

– En stor utmaning är städerna med sina komplexa trafikförhållanden. Här är det nödvändigt att vi har ett systemtänk. Vi måste beakta anläggningen i sig men också de som rullar i anläggningen. Till det kommer tillgänglighet och säkerhet, och allt måste fungera tillsammans, menar Matthias.