Hela Sverige ska leva – forskning om lätta järnvägsfordon för regionala banor

Tyvärr kan vi inte bara damma av de gamla rälsbussarna och fräscha upp de spår som finns kvar men det finns en önskan inom Europe’s Rail att kunna återuppliva vissa sträckor och införa mindre, billigare men ändå säkra och bekväma fordonsalternativ för regionala banor.

Det finns nya, kostnadseffektiva och säkra lättviktsmaterial för själva kupén men det är fler utmaningar med löpverkens konstruktion dvs. hjul och hjulupphängning. Löpverken har en stark påverkan och koppling till slitage på hjul och räl som i sin tur påverkar underhållskostnaden.

Hur kan då järnvägsfordonens löpverk konstrueras för att åstadkomma lägre kostnader för underhåll och anskaffning? Det är en fråga som Trafikverket forskar om tillsammans med KTH inom Europe’s Rail-projektet Rail4Earth.

Komponenter för lätta järnvägsfordon

– Lättviktsfordon är avgörande för att kostnaderna vid trafikering av lågtrafikerade banor ska bli rimliga. Därför har vi valt att vara med för att forska fram lösningar som bidrar till att även personer utanför storstadsregionerna ska komma fram smidigt, grönt och tryggt, säger Matthias Asplund, projektledare för Rail4Rarth.

Forskningen utförs i två arbetspaket:

1. Det ena ska ta fram lösningar som inte kräver tryckluft. De flesta moderna löpverk är boggier med luftfjädring men, det förutsätter tillgång till tryckluftskompressorer på tåget som adderar både vikt och kostnad.En lösning kan vara att nyttja ett enkel-axligt löpverk med vanliga fjädrar, liknande de som används på godsvagnar. De är väsentligt billigare och lättare än boggier med luftfjädring. Men, en sådan lösning behöver kompletteras med ett aktivt system som motverkar vibrationer så det inte blir en obekväm resa för passagerarna.
   
   
2. Det andra arbetspaketet syftar till att ta fram lösningar för det som kallas aktiv hjulparsstyrning. Hjulpar har i sig en viss självstyrande effekt som ger acceptabelt slitage för boggier, men det gäller inte för de billigare och lättare enkel-axliga löpverk som finns på godsvagnar. Hjulparen på ett fordon med enkel-axliga löpverk sitter på längre avstånd än hjulparen i en boggi och det innebär att de måste vrida sig mer. Det ger också en slingrande gång som inte kan accepteras för personfordon.  För att få lågt hjul- och spårslitage måste hjulparen ha rätt position i kurvorna, de behöver aktivt styras till att inta rätt position.

– Det är angeläget att vi är med på dessa aktiviteter för att få fram komponenter som är anpassade för lätta fordon, säger Rickard Persson, forskare KTH.