Ett steg närmare akuta sjukvårdstransporter med drönare i städer
Under åren 2021–2023 har Trafikverket medverkat i forskningsprojektet AiRMOUR som ska stötta städer inför en effektiv och säker användning av drönare för akuta sjukvårdstransporter.
De tre viktigaste leveranserna från AiRMOUR är en guidebok för städer, drönaroperatörer och andra intressenter, ett GIS*-verktyg för stadsplanerare och ett träningsprogram med bland annat Master-klasser. Med hjälp av dessa verktyg ska europeiska lokala kluster av luftfarts- och stadsaktörer kunna inrätta luftburna transporter i sina städer.
Resultaten av AiRMOUR ska också stärka beslutsfattandet på EU-nivå samt underlätta implementeringen av U-space. U-space är ett koncept av nya digitala tjänster som ska möjliggöra flygtrafik med drönare i det undre luftrummet i Europa.
Guidebok för effektivt och säkert nyttjande av drönare
Guideboken ska stötta beslutsfattare i stadsförvaltningen med att ta fram strategier för urban luftmobilitet i städer (Urban Air Mobility - UAM) inför användning av drönare i akutsjukvårdstransporter. Informationen i guideboken baseras på resultaten från projektet och de valideringsflygningar som genomförts i Tyskland, Norge och Finland.
Utöver en svensk version har guideboken publicerats på engelska, finska franska, holländska, norska och tyska.
Nytta för Trafikverket och våra samverkanspartner
Kunskap och leveranser från projektet kommer att vara till nytta för Trafikverket dels för att identifiera och prioritera forskningsbehov dels som underlag till planeringsprocesser och inför prognosarbetet.
– Genom vår medverkan i projektet har vi breddat och ökat vår kunskap på området. Det gäller såväl luftfartstypiska frågor som aspekter inom stads- och samhällsplanering. Samtidigt har vi också kunnat ta del av hur andra europeiska regioner och städer arbetat med exempelvis förutsättningar för allmänhetens acceptans, berättar Max Ohlsson, Trafikverket och styrelseledamot för luftfartsportföljen.
Vidare forskningsbehov
Trafikverkets forsknings- och innovationsplan innehåller redan prioriteringar som härrör från bland annat AiRMOUR, och planen uppdateras kontinuerligt.
– En viktig fråga utifrån hållbarhetsperspektivet är att studera i vilken utsträckning som dagens infrastrukturlösningar, som helikopterflygplatser och flygplatser, kan användas både för bemannad trafik och ny luftfartsmobilitet. Vi ser också behov av att beforska och utveckla den fysisk planeringen kopplat till luftfartsmobilitet i städer, menar Max.
Även forskning om bulleremissioner och behov kopplade till framtida start- och landningsplatser för den nya luftmobiliteten så kallade vertiports är av intresse. Läs mer i Trafikverkets Forsknings- och innovationsplan 2024–2029 under länkar.
*) GIS står för Geografiskt Informations System och är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data.