Bedömning och analys av innovationsbehov och innovationsstrategier
Forskningsprojektet belyser bland annat hur offentliga beställare kan använda sin köpkraft och upphandlingsvolym för att påskynda hållbarhetsomställningen i samhällsbyggnadssektorn.
Trafikverket finansierar projektet ”Bedömning och analys av innovationsbehov och innovationsstrategier: Etapp 2” som leds av professor Per Erik Eriksson. Projektet innebär ett samarbete mellan Trafikverket, Luleå tekniska universitet och Kungliga tekniska högskolan och består av flera delstudier.
Längst ner på denna sida kan du se en inspelning från Trafikverkets resultatseminarium 2025 där Per Erik Eriksson och hans kollegor presenterade projektet.
Offentlig efterfrågan kan fungera som en stark drivkraft
Den första delstudien fokuserar på marknadsövergripande innovationsstrategier och har rapporterats i artikeln ”Public clients creating lead markets for innovation towards sustainability transitions: Market-shaping in the Swedish construction sector” som nyligen publicerats i journalen Environmental Innovation and Societal Transition.
Delstudien undersöker hur offentliga beställare i Sverige kan skapa så kallade lead markets för miljö- och klimatinnovation genom strategisk användning av offentlig upphandling. Utgångspunkten är att offentlig efterfrågan kan fungera som en stark drivkraft för innovation och hållbarhetsomställning, särskilt inom samhällsbyggnadssektorn som har stor miljöpåverkan men där spridning av innovation ofta är svår på grund av dess projektbaserade karaktär.
Sju grupper av fördelar
Författarna kombinerar teorier om lead markets – marknader vars innovationer får internationell spridning – med litteraturen om market-shaping, det vill säga aktörers aktiva formande av marknader. De identifierar sju grupper av fördelar som kan stärkas genom offentliga beställares agerande:
- Efterfrågefördelar: tydlig artikulation av långsiktig efterfrågan och betalningsvilja för nya lösningar.
- Prisfördelar: samordnad upphandling som skapar volymer och skalfördelar.
- Överföringsfördelar: demonstrationsprojekt och kunskapsdelning som sprider innovationer till andra beställare på andra marknader.
- Marknadsstrukturfördelar: ökad konkurrens, bland annat genom attraktiva utvärderingskriterier i upphandlingarna.
- Exportfördelar: homogeniserad efterfrågan som gör innovationer kompatibla med andra marknader.
- Regleringsfördelar: progressiva miljökrav och funktionsbaserade upphandlingskrav.
- Teknologiska fördelar: samarbete mellan beställare och leverantörer för att stärka kompetens och innovationsförmåga.
Empiriska studier av tre aktörer
Empiriskt bygger delstudien på tre fall: Trafikverket (nationell nivå), Stockholms stad och Skellefteå kommun (regional nivå). Dessa aktörer har starka positioner och tydliga klimatmål, vilket gör dem till kritiska fall för att förstå hur marknader för miljö- och klimatinnovationer kan formas. Genom intervjuer med både beställare och leverantörer samt dokumentstudier visar artikeln att dessa klienter använder en bred repertoar av market-shaping strategier. Exempelvis kommunicerar de långsiktiga miljömål, inför funktionskrav i upphandlingar, samordnar inköp och initierar samarbeten med leverantörer för att driva teknikutveckling.
En central slutsats är att strategierna inte verkar isolerat utan i kombination, vilket skapar förstärkande effekter. När offentliga beställare tydligt artikulerar framtida efterfrågan, samtidigt som de inför progressiva regler och samarbetar med leverantörer, ökar sannolikheten att innovationer får spridning både nationellt och internationellt. Artikeln bidrar därmed teoretiskt genom att visa hur lead market- och market-shaping-perspektiven kan korsbefruktas, och praktiskt genom att belysa hur offentliga beställare kan använda sin köpkraft och upphandlingsvolym för att påskynda hållbarhetsomställningen i samhällsbyggnadssektorn.