PBL-vägledningen för flygplatser och luftfart

Markanspråk och funktioner tillhörande en flygplats

Till en flygplats räknas de byggnader och anläggningar som behövs för att flygverksamheten ska fungera:

• Flygplatsens bansystem som består av rullbana/banor, taxibanor och uppställningsplatser
• Tekniska utrustningar för CNS (communication, navigation and surveillance)
• Trafikangöring till terminal, där exempelvis busshållplatser, parkering samt väg- och järnvägskopplingar till och från flygplatsen ingår.

Området närmast flygplatsen innebär restriktioner för bostadsbebyggelse och annan bebyggelse som är känslig för buller och mot verksamheter som kan locka till sig fåglar.

Vid en flygplats finns hinderbegränsande ytor för att garantera att inga höga objekt utgör fara för flygplan under start och landning. Hinder som tränger igenom dessa ytor kan begränsa flygplatsens verksamhet. För den hinderbegränsande ytan gäller ett särskilt regelverk.

Flygplatsen har också ett så kallat procedurområde. Det är är större än de hinderbegränsande områdena och säkerställer in- och utflygningar till och från flygplatsen.

Runt en flygplats finns en MSA-yta, Minimum Sector Altitude. Det är en cirkel med en radie om ca 55 km från flygplatsens referenspunkt. Inom ytan ryms allt det som kan innebära restriktioner och där till exempel höga objekt kan påverka flygplatsens funktioner.

Flygteknisk utrustning för kommunikation, navigering och övervakning finns på den enskilda flygplatsen. CNS-systemen möjliggör flygtrafikledning, navigering och andra flygtrafiktjänster och ska skyddas mot elektromagnetisk störning.

Remisser till Trafikverket om flygplatser och luftfart

Trafikverkets roll i regionplaner, översiktsplaner, detaljplaner och bygglov för flygplatser och luftfart

Kommunernas och regionernas planering kan påverka såväl Trafikverkets anläggningar som möjligheten att uppnå de transportpolitiska målen.Därför vill Trafikverket delta i kommunens och regionens arbete med planläggning enligt plan- och bygglagen.

När kommunen eller regionen tar fram en regionplan, översiktsplan, detaljplan eller handlägger förhandsbesked och bygglov som berör markanspråken eller funktionen till en flygplats vill Trafikverket ha ärendet på remiss.

Kommunen och regionen samråder om riksintressen i första hand med Länsstyrelsen som tar tillvara och samordnar de statliga intressena.  Trafikverket har i sin tur dialog med Länsstyrelsen.

När Trafikverket är sakägare, det vill säga fastighetsägare, väghållare eller ledningsrättshavare inom eller i angränsning till område för detaljplan eller i angränsning till fastigheten där någon sökt förhandsbesked eller bygglov, ska kommunen samråda med Trafikverket.

Remisser och samråd av ärenden som påverkar flygplatser och luftfart

I ärenden som berör flygplatser, oavsett om det är utpekade riksintresse eller ej, vill Trafikverket att kommunen samråder med följande aktörer:

• Alla översiktsplaner och regionplaner kan skickas till Trafikverket, flygplatsoperatören och LFV.
• Alla detaljplaner, bygglov och förhandsbesked som ligger inom Trafikverkets samrådsområde, se kartbild, kan skickas till Trafikverket och flygplatsoperatören. Inom samrådsområdet behöver kommunen eller den sökande göra en riskanalys för att säkerställa att den föreslagna åtgärden inte påverkar flygplatsens funktion eller tekniska system. Kommunen eller den sökande kan beställa en flyghinderanalys och CNS-analys hos Swedavia eller LFV. CNS-analys innebär att LFV, utifrån regelverk och föreskrifter, analyserar ett eller flera objekt, med en höjd på 20 meter eller högre, i förhållande till omgivande mark eller vattenyta samt övrigt som skulle kunna påverka denna typ av utrustning. Det görs i samråd med flygplatsoperatören.
• Om detaljplanen, bygglovet eller förhandsbeskedet innehåller höjder över 45 meter i tätbebyggt område, eller 20 meter utanför tätbebyggt område, krävs en flyghinderanalys som kommunen eller den sökande kan beställa hos Swedavia eller LFV. Detta gäller för hela landets yta, oberoende av närhet till flygplats. Analysen bör göras så tidigt som möjligt för att undvika förgävesplanering. Minst fyra veckor innan arbetena påbörjas ska den som utför arbetet göra en flyghinderanmälan till Försvarsmakten.
• Verksamheter som kan medföra ökad fågelförekomst, till exempel dammar eller avfallsanläggningar, och ligger inom samrådsområdet, bör kommunen skicka på remiss till Trafikverket och flygplatsoperatören.

Hinderfrihetsytor vid riksintresseflygplatser - Bransch (trafikverket.se)

Riksintresse för luftfarten

Ett mark- eller vattenområde med särskilda nationella värden kan klassas som riksintresse enligt miljöbalken.

Riksintresseanspråket ska enligt bestämmelserna i 3 kap. 8 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller utnyttjande av anläggningen. Trafikverket tar fram riksintressepreciseringar för alla flygplatser som är av riksintresse. I preciseringen redovisas markanspråket för riksintresset och de påverkansområden som ligger utanför markanspråket.

Riksintressets markanspråk kring en flygplats utgörs av mark som direkt används eller som i framtiden kan komma att användas för luftfartens behov. För att tillkomst eller utnyttjande av riksintresset inte ska försvåras måste ytterligare områden, påverkansområden, beaktas vid planering av ny bebyggelse eller markanvändning. Påverkansområdet som riksintresset ska skydda handlar om flyghinder, flygbuller och elektromagnetiska fält.

Markanspråket för en flygplats utgörs av ett område som sträcker sig 500 meter i vardera riktningen från en rullbanas centrumlinje samt 1 500 meter i längdled i vardera riktningen, räknat från banans ändar.

Markanspråket tar hänsyn till behoven av framtida utbyggnad och fungerar som en säkerhetszon för till exempel start och landning, att piloten kan se bana och inflygningsljus samt att stora samlingar av människor eller fåglar kan undvikas.

I riksintressepreciseringen redovisas också påverkansområden i form av flygbullerkurvor, flyghinderbegränsande ytor och procedurområden som kommunen eller regionen behöver ta hänsyn till i sin planering.

För att riksintresseanläggningen ska kunna utnyttjas och verksamheten fungera, är det av stor vikt att kommunikationerna till och från flygplatsen fungerar på ett bra sätt. Flygtrafiken och tillgängligheten i marktransportsystemet är av avgörande betydelse för landets nationella tillgänglighet.

Vilka flygplatser är av riksintresse?

Flygplatser som är av riksintresse är en del av stomnätet i det transeuropeiska transportnätet, TEN-T.

Flygplatser som är av riksintresse:

• Flygplatser som ingår i det nationella basutbudet
• Flygplatser som bidrar till att upprätthålla en grundläggande nationell tillgänglighet
• Alternativflygplatser som behövs för landning i vissa situationer

Här finns preciseringar av riksintressen för luftfarten som Trafikverket har tagit fram. LÄNK Precisering av riksintressen - Bransch (trafikverket.se)

Bedömning av riksintressen i ärenden enligt plan- och bygglagen

I översiktsplanen ska kommunen redovisa riksintressena och det ska framgå av planen hur kommunen avser att riksintressena ska tillgodoses. I detaljplaneskedet ska kommunen bedöma om detaljplaneförslaget riskerar att leda till påtaglig skada på ett riksintresse. I områden utanför detaljplan ska kommunen göra en lokaliseringsprövning för att bedöma markens lämplighet. Det innebär att kommunen i prövningen av förhandsbesked, bygglov och i vissa fall marklov bland annat ska göra en bedömning om den planerade åtgärden kan medföra påtaglig skada på ett riksintresse.

Avstånd till flygplatser och luftfartens intressen

Vissa former av byggnation eller markanvändning kan påverka flygplatsen och luftfarten negativt, även på stora avstånd från flygplatsen. Trafikverket vill att kommunen eller regionen i sin planläggning tar hänsyn till flygplatsen, och redovisar hur planförslaget förhåller sig till flygplatsens och luftfartens intressen, och vid behov tar fram en riskanalys. Förändringar i markanvändning som kan påverka flygplatsens och luftfartens intressen, och som kommun och region därför behöver ta hänsyn till i sitt planförslag, är:

• Byggnader nära flygplatsen som riskerar bli utsatta för buller, till exempel bostäder, skolor och vårdlokaler.
• Byggnadsverk eller anläggningar som kan generera elektromagnetiska störningar och riskerar att störa radiokommunikation och markbunden navigerings- och landningsutrustning, till exempel järnväg och ledningar.
• Höga objekt, över 45 meter i tätbebyggt område eller 20 meter utanför tätbebyggt område, så som byggnader, master och vindkraftverk och som riskerar att tränga igenom flygplatsens hinderytor samt procedurytor.
• Byggnader eller anläggningar nära flygplatsen som innebär risk för personer som vistas där, i händelse av olycka.
• Anläggningar som riskerar att locka till sig fåglar, till exempel dammar och avfallsanläggningar.

Buller från flygplatser och luftfart

Det är bullerberäkningarna i riksintressepreciseringen som bestämmer påverkansområdet för buller runt en flygplats. Det görs utifrån Trafikverkets prognos för antal flygrörelser och flygplanstyper och gäller flygplan som flyger in eller ut från en rullbana. Påverkansområdet ska inte baseras på bullernivåerna i flygplatsens miljötillstånd. Alla riksintressepreciseringar är inte uppdaterade efter den nya bullerförordningen som kom 2015, vilket innebär att en del flygbullerkurvor är inaktuella.

Riktvärden för buller från flygplatser finns i Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216) §§6–7.

6§ Buller från flygplatser bör inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik vid en bostadsbyggnads fasad.

7 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå flygtrafik som anges i 6 § första stycket ändå överskrids, bör nivån inte överskridas mer än
1. sexton gånger mellan kl. 06.00 och 22.00, och
2. tre gånger mellan kl. 22.00 och 06.00.

Trafikverket anser inte att det är lämpligt med ny bebyggelse inom 70 dBA-området.

Buller som uppstår på marken vid en flygplats räknas som industri- och verksamhetsbuller och ingår inte i beräkningen av flygbuller.

Militärt flygbuller omfattas inte av riktvärdena. Bedömningar som rör militärt flygbuller får göras i det enskilda fallet i dialog med försvarsmakten.

Elektromagnetiska störningar kan påverka flygplatser och luftfarten

Flygteknisk utrustning för kommunikation, navigering och övervakning finns både på den enskilda flygplatsen men också som länkstråk och på andra platser över hela landet. De elektromagnetiska fälten kan störa luftfartens navigeringshjälpmedel och kommunikations– och radarsystem, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Förvrängning av navigationshjälpmedlets sändningar kan ha stor negativ inverkan på flygsäkerheten, eftersom dessa störningar kan vara vilseledande, påverka flygningen och i värsta fall leda till haverier.

För nya byggnadsverk eller anläggningar inom Trafikverkets samrådsområde bör kommunen eller den sökande kontakta flygplatsen och vid behov ta fram en riskanalys för att säkerställa att den flygtekniska utrustningen inte påverkas. Därefter beslutar Transportstyrelsen om den föreslagna byggnationen kan accepteras.

Flygplatsens CNS-system kan störas av elektromagnetiska källor såsom:

• Solcellsanläggningar
• Större, samlade anläggningar för till exempel laddning av elfordon eller elvägar.
• Vindkraftverk
• Högspänningsledningar, starkströmsledningar, ställverk, transformatorstationer
• Batterilager (växelriktare)
• Järnväg

Elektromagnetiska fält - Bransch (trafikverket.se)

Höga objekt, byggnader, master och vindkraftverk kan påverka luftfarten

Höga byggnader, master och vindkraftverk samt tillfälligt uppsatta byggkranar och mätmaster kan genom sin höjd påverka luftfarten negativt. De kan orsaka störningar som slår ut tekniska system men kan också utgöra en flygsäkerhetsrisk. Det gäller för hela landets yta, oberoende av närhet till flygplats.

Byggnader eller anläggningar vars sammanlagda höjd kommer att överstiga 45 meter i tätbebyggt område eller 20 meter utanför tätbebyggt område räknas som flyghinder. Exempel på anläggningar är höga byggnader, master och vindkraftverk. Kommunen eller sökande ska beställa en flyghinderanalys och CNS-analys hos Swedavia eller LFV. Hinderremiss ska genomföras med LFV, Försvarsmakten och berörda flygplatser. Analysen bör göras så tidigt som möjligt för att undvika förgävesplanering.

Om detaljplanen ligger inom den hinderbegränsande ytan eller flygbullerkurvorna, krävs en flyghinderanalys som kommunen eller sökande kan beställa hos Swedavia eller LFV.

Den som utför ett byggnadsarbete ska skicka in en flyghinderanmälan minst fyra veckor före uppförandet av ett högt objekt. Anmälan ska göras till landets flyghinderdatabas hos Försvarsmakten i enlighet med luftfartslagen (2010:500). Även tillfälligt uppförda hinder som byggkranar och mätmaster ska anmälas.

Hindermarkering krävs för alla objekt som är högre än 45 meter, enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd TSFS 2020:88.

Trafikverket anser att genomträngning av den hinderbegränsande ytan inte bör accepteras med hänvisning till riksintresset. Procedurytor och MSA-ytor (Minimum Sector Altitude) kan däremot höjas utan att det påverkar riksintresset på ett negativt sätt. Det är Transportstyrelsen som godkänner en förändring av MSA/TAA-ytor.

Höga objekt i relation till flygplatser och navigationsutrustning - Bransch (trafikverket.se)

Risk för olyckor nära flygplatser

Markanspråket runt en flygplats är till för att skydda personer och egendom vid olyckor i samband med start och landning, och utgörs av ett område som sträcker sig 500 meter i vardera riktningen från en rullbanas centrumlinje samt 1 500 meter i längdled i vardera riktningen, räknat från banans ändar. Markanspråket runt varje riksintresseflygplats är definierat i riksintressepreciseringen.

Risk för fågelkollisioner nära flygplatser

Markanvändning som drar till sig fåglar i närheten av en flygplats medför ökad risk för kollisioner mellan fåglar och luftfartyg och bör därför undvikas. Exempel på sådan markanvändning är till exempel snabbmatsrestauranger, dammar och avfallsanläggningar. Inom Trafikverkets samrådsområde bör kommunen ta kontakt med flygplatsoperatören.