Trafikverket undersöker start- och landningsplatser för olika typer av drönare
Nya luftfordon för person- och godstransporter får en allt större betydelse som del i ett effektivt multimodalt transportsystem. Hur drönare ska kunna starta och landa på ett säkert och tillgängligt vis är därför en fråga som Trafikverket studerar.
eVTOL är ett elektriskt vertikalt start- och landningsflygplan. Akronymen står för Vertical Take-Off and Landings och förväntas bli möjliga i framtiden. Utvecklingen är ett resultat av det framväxande behovet av nya luftfartyg för urban luftmobilitet som kan möjliggöra grönare och tystare flygningar med sänkta driftskostnader.
Det finns en mängd olika typer av eVTOL. Trafikverket har tidigare medverkat i forskningsprojektet AiRMOUR med målsättningen att stötta städer inför ett införande av effektivt och säkert nyttjande av drönare för akuta sjukvårdstransporter.
Globalt nyttjas olika eVTOL-koncept bland annat för snabb utplacering av räddningstjänster och direkttransport av patienter, organ och läkemedel från sjukhus till sjukhus. Lösningar finns även för flygtaxi och obemannade flygfrakt-leveranser. Ytterligare tillämpningar av eVTOL-system är exempelvis inom jordbruket, särskilt inom områdena växtskydd och täckodling.
Säkra start- och landningsplatser för drönare
Liksom traditionella luftfartyg så behöver även eVTOL säkra och tillgängliga start- och landningsplatser, så kallad vertiports. Med utgångspunkt från säkerheten, dels för andra luftrumsbrukare, dels för människor, djur och egendom på marken, har Trafikverket tillsammans med Swedavia och IBG finansierat en förstudie som kan tjäna som stöd vid planeringen av framtida vertiports.
– Landningsplatserna bör utformas så att de ligger nära andra transportsätt så att till exempel drönartaxi kan bli en sömlös del av hela resekedjan för passagerare eller för godstransporter och bidra till att förstärka mobilitet och intermodalitet inom Sverige, menar Katarina Wigler, Trafikverket.
Andra viktiga aspekter vid planeringen av vertiports är buller, vindförhållanden, regulatoriska frågor, tillgången till strömförsörjning och att kunna flyga till och från vertiports med minimal påverkan på annan luftfart.
Förstudien har utförts av Swedavia och IBG som nu publicerat en slutrapport som kan tjäna som handledning till stadsplanerare, flygplatshållare, beslutsfattare i kommuner , regioner och verksamheter med flera, se under länkar.